Som arg singel tror jag inte på något sånt där fjantigt som kärlek, så MOVING ON.
Nej, okejrå, det var inte sant. Alls. Jag är typ jättefjantig och jätteromantisk egentligen, vilket ju inte alls känns särskilt passande med tanke på min image som 1) lika manlig som Bruce Willis och 2) rabiat singel. Men man kan vara allt det där samtidigt faktiskt.
Jag har försökt komma på ett bra sätt att definiera kärlek på utan att först skriva ner ett nytt manifest till ARSK, men hur jag än skriver så slutar det med att samma citat från Scrubs dyker upp, så jag tror att jag ska använda mig av det på en gång istället:
"You annoy me more than I ever thought possible, but...I want to spend every irritating minute with you."
- Turk till Carla
Jag tror att det är det. Jag tror inte på perfekta förhållanden där man inte stör sig på varandra, för så fort man ser ett sånt par så undrar man vad de kompenserar för, och ni vet att de kompenserar för något. Jag tror inte det är kärlek att låtsas som att allt är perfekt heller, eller att man är så jävla synkade att man aldrig skulle kunna såra den andra personen eller ens irritera den lite. Det är ganska mycket jag inte tror är kärlek, men det ska vi inte gå in på här...
Så det där citat funkar som ett svar.
True story.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar