fredag 26 september 2014

Try again. Fail again. Fail better.

Efter fem månader börjar jag känna att det är dags att skicka ut mitt manus till lite nya förlag. Jag väntade fortfarande på svar från två av förlagen, men jag har hört rykten om att det kan dröja till december innan det ena svarar, och att det andra kanske inte svarar alls om det blir nej, så jag orkar inte vänta hur länge som helst.

Jag vet att jag bara fått nej från tre förlag (eller fem, om de andra bara inte orkat höra av sig), men ibland känns det som att det betyder att det är kört forever. Och varje gång som den insikten kommer smygande så känns det som att en liten del av mig dör. Sjukt dramatiskt, I know, men det gör verkligen det. Jag försökte vara lite casual till min dröm om att bli utgiven, men det är så himla svårt när man velat det så länge man kan minnas.

Säger man det till folk får man genast tusen goda råd som alla går ut på samma sak: "ge inte upp! Alla författare får refuseringar först!". Och ja, det har de ju rätt i, jag vet ju att nästan alla författare får nej först, att Stephen King fick så många refuseringar att han var tvungen att skaffa en större spik för att de skulle sitta kvar på vägen. Men vet ni vilka som också får refuseringar? De som aldrig blir publicerade.

Alltså, jag vet ju att jag är löjlig, jag vet att jag överdriver, men det är så svårt att inte göra det. Dåliga dagar vill jag ge upp och lägga mig under sängen, bra dagar rycker jag på axlarna och påminner mig själv om att bara för att den här boken inte blir utgiven betyder det inte att jag aldrig kommer att bli det. Jag kommer aldrig sluta skriva, så självklart kommer jag att ha fler chanser att bli utgiven.

"If you want to be a writer, go for it. I didn’t write my first book until I was 46; I was in my 50’s when the Internet Detectives were published."
- Michael Coleman i ett mail till mig för några år sedan
Men samtidigt, jag älskar ju manuset jag skrivit, jag älskar historien och karaktärerna, och jag vill att andra ska kunna göra detsamma. Vilket låter självcentrerat, men hallå, varför skulle man annars försöka få någonting utgivet? Å andra sidan kan jag ibland drabbas av en känsla som är helt motsatt: "my gods, det jag skrivit är absolut CRAP, varför skulle någon vilja läsa det?". Därför var det så underbart att läsa Faith of a Writer idag och snubbla över följande:

Ur The Faith of a Writer: Life, Craft, Art av Joyce Carol Oates

Det är också fem månader sedan jag tittade på manuset sist, och jag tänkte att det kunde vara en bra idé att läsa igenom det igen innan jag skickar ut det igen. Det tog inte lång tid innan jag ångrade att jag inte gjort det en sista gång sist jag skickade ut det: första sidan är så full med syftningsfel och konstiga meningar att det är ett jävla under om förlagen inte symboliskt brände det jag skrivit, om de ens läste så långt. Det blir bättre (jag skrev om första sidan precis innan jag skickade in skiten), men åh, snacka om dåligt första intryck.

Jaja, det är bara att fixa till det som är dåligt, läsa igenom det en sista gång, och skicka manuset till nya förlag. Och försökte att inte vara alltför självkritisk:

Ur The Faith of a Writer: Life, Craft, Art av Joyce Carol Oates
True story.

måndag 1 september 2014

Vad har du läst för spännande böcker i sommar?

Jag tänkte att jag skulle hoppa på den där bokbloggsjerkan igen från Annikas litteratur- och kulturblogg och prata lite mer om vad jag läste i sommar. Hela listan finns ju i förra inlägget, men varför inte ta upp de böcker jag gillade lite extra? Jaaaaa.

Först måste jag ju nämna Parasol Protectorate-serien av Gail Carriger:



Jag hade sjukt låga förhoppningar när jag plockade upp första boken (som jag läste på svenska), eftersom varken steampunk, vampyrer eller varulvar är min grej ... men jag blev positivt överraskad! Så positivt överraskad att jag genast var tvungen att klicka hem hela serien, och numera försöker tvinga både Chriss och Trams att läsa den (well, Chriss har jag väl lyckats med, hon är på sista boken!). Det är en fett nice värld som Carriger skapat, helt enkelt. Jag vill se den här serien som en TV-serie.

En annan serie jag hade låga förväntningar på var Memory of Flames-serien:

Bildkälla: http://genreforjapan.files.wordpress.com/
Jag lånade den mest för att jag ville läsa något om drakar (jag läser gärna om drakar), men tyckte inte serien verkade så kul. Det är den! Jag har inte läst trean iofs, så jag kan inte säga om den slutar lyckligt eller ej (troligtvis halvlyckligt eftersom det finns en uppföljarserie, som biblioteket såklart inte har!), men hittills är den lite som en blandning av Game of Thrones och Temeraire-serien, två serier jag älskar. Den är inte riktigt lika bra som de två, men fortfarande sjukt nice.

Och förstås, Fredrik Backmans böcker:


Låga förväntningar var the way to go den här sommaren, för jag hade inga vidare förväntningar på En man som heter Ove (men var lite sugen på Min mormor hälsar och säger förlåt). När jag väl börjat läsa den kunde jag inte lägga ner den, och sedan grät jag ögonen ur mig på slutet. Min mormor hälsar och säger förlåt var likadan: när jag närmade mig slutet sa jag godnatt till mina föräldrar och drog mig undan till mitt eget sovrum på landet för att kunna gråta ifred. Fy fan vad bra de var.

Och sist men inte minst måste jag nämna:


Okej, så de här böckerna har kanske inget uppenbart gemensamt, förutom att de båda ingått i bokklubben jag numera är med i. Det är en speciell bokklubb, där alla medlemmar fick välja sin egen bok, sedan läser man den och skriver kommentarer i boken, innan man skickar vidare den till nästa person, som då lägger till sina egna kommentarer. Sen får man tillbaka sin bok när alla läst och kommenterat. Det är jätteroligt, och så känner man sig fett rebellisk som skriver i böcker. Just nu håller jag på med Neverwhere för bokklubben, som lästs av två personer innan mig. Mitt val var såklart Jurassic Park, och det ska bli kul att se vad alla tyckte om den!

Det var väl de böckerna som stuckit ut lite extra i sommar, även om jag läst jävligt mycket bra böcker. Och det lär jag fortsätta med under hösten.

True story.

Bokyatzy 2014

Bokyatzyt är officiellt över för i år, och tittar jag på Goodreads så ser jag att jag läste 42 böcker som fick vara med i utmaningen. Helt okej mängd böcker att läsa på tre månader, får jag väl ändå säga!

Här kommer listan med vad jag läste och vilka utmaningar jag klarade (de är fetstilta):

Genresommar (30p)
Deckare Cucko's Calling
Fantasy/Sci-Fi Svärdets makt
Klassiker The Sign of the Four
Samtida Skönlitteratur Den tomma stolen
Biografi/Memoar Coming Clean
Lyrik Tom Bombadills Äventyr
Fem böcker från olika länder (16p)
Tung Litteratursommar (15p)
Fackbok Lost Discoveries
Tegelsten (500 sidor) Fly Trap
Historisk roman Gudarnas blod
Mörka utsikter (13p)
Dystopi Insurgent
Krigsskildring (verkligt krig) Slakthus 5
Bok med ett svart/mörkt omslag Kaninhjärta
Sommarpaket (10p)
Deckare The Lost Symbol
Kalle Anka-pocket KAP nr 428
Klassiker A Study in Scarlet
Tjejsommar (10p)
Chick litt
Erotisk skönlitteratur
Feministisk
Lätt sommar (8p)
Grafisk roman World's Finest vol 1
Fan fiction (valfri, completed, minst 30.000 ord) Lobelia
Ungdomsbok Washington DC
Små utmaningar (3p/styck, max 1bok/kategori)
Reseskildring Alla monster måste dö
Tegelsten (över 500 sidor) Allegiant
En pocket Born to run
Ett loppisfynd I huvudet på Colin Fischer
Läsa om en bok Nu eller aldrig
Läsa en bok och sedan se filmen Jurassic Park
Följetång (minst 3, 3p/bok) Firelight, Vanish, Hidden
Läsa klart en tidigare påbörjad bok Runelights
Från bibliotekets topplista
En bok med orange omslag Vellum
Omslagsbild: ansikte i närbild On Writing
Bok med övernaturligt inslag Fågelbarn
Fanfiction (över 30.000 ord)
Kokbok (+1 för lagad rätt)
Barnbok Neverending story
Grafisk roman World's Finest vol 2
Ljudbok
Genrer (2p för första och sedan 1p/bok)
Deckare
Sci-Fi
Fantasy Själlös, The Adamantine Palace, The King of the Crags, Changeless, Blameless, Heartless, Timeless
Chick-litt
Dick-litt En man som heter Ove, Min mormor hälsar och säger förlåt
Romantik
Erotik
Klassiker
Lyrik
Historisk roman
Samtida skönlitteratur Kanada, Kaffe med rån
Ungdomsroman Gamer Girl
Facklitt
Biografi/Memoar The Pregnancy Project
Dystopi

Slutsumma: 139 poäng

Jämfört med förra årets 36 poäng måste jag påstå att jag är rätt nöjd med hur det här gick. Jag klarade inte alla småutmaningar, men det får väl bli mitt mål för nästa år helt enkelt!

True story.