fredag 27 maj 2005

Farbror Doktorn

Soarén gick jättebra! ^^ Trots att allt verkade helt hopplöst när vi körde ingeom den typ i tisdags så funkade nästan allting perfekt när vi spelade upp den. Folk garvade åt saker som jag sa också, och det är ju seriöst den känslan som förstår varför man blir komiker. Man blir helt övertygad om att publiken ÄLSKAR en.

Men nu är den över iaf, vilket är lite synd. Det var jättekul att hålla på med den, dessutom var det så mycket bättre än att vara i skolan. Plus att jag hade snygga kläder på mig (Visst ja, bild var det ju...). :P

Jag har förresten snart laddat ner hela Tru Calling säsong 1. 94% sist jag kollade, så jag borde ha fått ner hela serien någon gång i natt. Nice som fan. ^^ Då ska jag tillbringa imorgon natt med att glo igenom så mycket som möjligt, tror jag. Woho! ^^

Fan, vad skönt allt är just nu. Ärligt talat, jag är så nöjd med mig själv. Det är fredag, jag har varit ledig hela dagen. Jag har fått tabletter och kanske slipper vara täppt hela tiden. Jojje ska komma hit snart, jag lyssnar på Gyllene Tider. Jag är jävligt snygg just nu. Behövs det något mer?

Som ljus åt alla håll...

tisdag 24 maj 2005

Sleeping single 'til you change your mind

Nu är det allvar med soarén åtminstone. Vi kör igenom den flera gånger per dag, och de flesta av oss har fixat scenkläder och grejer. Mina scenkläder är grymt snygga, jag lovar att fixa en bild och lägga in här. Det enda negativa är att det regnar paljetter om mig. :P

Måste erkänna att jag nog gillar slutscenen bäst. Alla dräller in på scenen och sjunger på "Jävel på kärlek" av GES. Låten är sådär extremt studsig och glad. Dessutom så passar den så bra in på soarén, för det är ju typ det enda som karaktärerna har gemensamt - de är jävlar på kärlek.

Apropå kärlek så är jag också det. Jävel på det, alltså, inte kär. Eller jo, jag är kär, men det visste ni redan. Vad jag menar är att jag var duktig och lyckades vara singel i hela 23 dagar, dvs ända tills igår. Erkänn, imponerad? ;)

"Grattis Ellen, du klarade av att vara singel i 23 dagar!"
"Singel och singel, hon höll ju på med Jojje..."
- Muskot (1) och Wombat (2) filosoferar.

Aja, imorgon lär jag inte få mycket tid över. Kommer hem runt 16, eller senare, och sen ska vi spela upp soarén för folk igen 19.00. Så jag kommer nog få mycket tid däremellan. Det bästa är att jag har sovmorgon till 14.00 dagen efter (Woho, nästan en hel skoldag!), och är helt ledig på fredagen!

Ska dra till Jojje sen också, om han typ behagar logga in och tala om att han är hemma. Just nu är chansen stor att han är hos Scharabben och skriver ett arbete om tsunamis. Deras lärare var jättesur på dem för att de inte gjort något (de har haft två dagar på sig), så jag passade på att upplysa henne om att de alltid fuskar och kopierar. Bara för skojs skull. :P

Over and out.

söndag 22 maj 2005

Star Wars: The Revenge of the Sith.

Nu har jag då sett Star Wars III: The Revenge of the Sith. Den allra sista Star Wars-filmen som kommer att göras. I alla fall om man ska tro George Lucas, men vem vet? Det kanske kommer tre nya filmer (Episode 0, -I och -II, eller kanske VII, VIII och XV) om tjugo år? Jag säger bara en sak - han har gjort det en gång och kan göra det igen!

Så, vad tycker jag då om den här filmen? Allvarligt talat, så tyckte jag att den sög. Okej, det fanns en hel del bitar i den som faktiskt var bra, de bitar som gjorde att man tänkte "Gamla Star Wars!". Såna bitar som episode I och II helt saknat. Men sen fanns det bitar däremellan som var så OTROLIGT dåliga! T.ex:
  • Yoda som slåss - IGEN! Lärde vi oss inte av förra filmen, att det ska inte hända! Yoda slåss inte, och så är det bara! Det förstör hela karaktären! Han är inte en sån som slåss, hasn använder Kraften och är diplomatisk! Som alla vet, så slåss en jediriddare bara som sista utväg - och Yoda ska aldrig komma dit! Dessutom är det bara folk med mänsklig kroppsbyggnad som ska slåss med ljussvärd!
  • Palpatine som slåss. Herregud, det var helt fel! Palpatine är så mäktig att han helt enkelt inte ska behöva slåss, även om han blir attackerad av någon med ljussvärd. Han ska definitivt inte slåss mot Yoda!
  • ...eller när Palpatine slogs mot Windu, och det slutade med att han liknanade en jättebebis som skrek om makt! Det var ju bara pinsamt hela scenen, var faktiskt ett av de tillfällen som jag seriöst funderade på om jag bara skulle resa mig och gå ut ur biografen. Så hemskt var det!
  • En profetia. AAARRRGGHH!!! Jag hatar profetior! Det som förstört Harry Potter-serien är ju att hon tvunget skulle slänga in en jävla profetia mitt i alltihop! Enda jag gillade med den var att Ewan McGregor spelade så underbart bra när han skrek "You were The Chosen One" till Anakin. Och det var bara pga skådespelet. Profetian borde dö.
  • Darth Vader som sträcker upp armarna och skriker "Nooooooooo!" i slowmotion! Varför förstår ni nog själva...
  • R2 som helt plötsligt kan spruta eld och grejer. Jag tror iaf det var det han gjorde, men jag är inte säker. I alla fall - så inte R2! Han kan inte spruta eld, han klarar sig genom att vara jävligt smart! Han har inte vapen, det enda han använder är enkla saker, som t.ex. brandsläckare (som i episode V...). Jag menar - varför skulle man utrusta en droid med en eldkastare? Det är ju rent livsfarligt, ju.
  • Alla scener med Anakin och Amidala. De är ju så jävla sötsliskigt dramatiska att jag får ont i huvudet!

Det där var några av de saker jag störde mig på, just nu är jag alldeles för uppskakade för att kunna tänka ordentligt. Allvarligt talat - först Eurovision, och sen det HÄR!

Over and out.

Schlagerschvartischar - frågor och svar.

Tänkte att jag skulle skriva ner lite vanliga frågor om Schlagerschvartischar, nu när Eurovision precis varit:


Fråga: Vad tycker schlagerschvartischar om att Sverige inte vinner Eurovision?
Svar: Ja, om du inte vet det här så vet jag inte om du är mogen att ha en schlagerschvartisch, det säger ju sig självt att en sådan incident skulle kunna få schlagerschvartischen att bli väldigt deprimerad!

Fråga: Gäller det även när schlagerschvartischen tycker att låten som vann i Sverige är skitdålig?
Svar: Ja, det gäller alltid! Även om schlagerschvartischar ofta anser att "fel låt vann" i Sverige, så är det väldigt nationalistiska när det gäller just Eurovision!

Fråga: Om man under omröstningen märker att Sverige inte ens kommer ta sig upp bland de tio bästa, vad ska man göra då för att schlagerschvartischen inte ska må dåligt?
Svar: För det första får du absolut inte förolämpa schlagerschvartischen och dess besatthet av schlager på något sätt! Gör inga jämförelser med fotbollsfantaster eller dylikt. Nämnas bör också att du inte får säga att "det är inte hela världen". För en schlagerschvartisch är det viktigare än liv och död!
Konkreta saker du kan göra är att t.ex. ta bort alla vassa föremål som finns i närheten, se till att schlagerschvartischen håller sig borta från tåg, och sådant. Försök pigga upp schlagerschvartischen genom att spela nån bra gammal schlagerlåt (Ingen vinnarlåt, det kan ge deprimerande nostalgikänslor) och prata om nåt annat än schlager.

Fråga: Min schlagerschvartisch blev väldigt arg igår och försöker nu få tag på regeringens nummer för att kräva krig mot Danmark, Norge och Finland, vad ska jag göra?
Svar: Hjälp till.

Fråga: Min schlagerschvartisch har fått tag numret till regeringen och ringer nu dit ungefär 64 gånger om dagen, vad ska jag göra?
Svar: Se svar på föregående fråga.

Fråga: När är det bästa tillfället att hångla upp en schlagerschvartisch?
Svar: Under Danmarks bidrag, strax innan Martin Stenmarck framför (det som borde vara) vinnarlåten 2005, såklart!

Fråga: Min schlagerschvartisch har verkat så deppig ända sedan senaste Eurovision, vad ska jag göra?
Svar: Köp skivan med låtarna, även en schlagerschvartisch som deppar över en förlust vill kunna lyssna på låtarna igen.

Fråga: Mitt försök med skivan hjälpte inte, vad ska jag göra nu då?
Svar: Försök få schlagerschvartischen att förstå att det kommer en ny chans nästa år.

Fråga: Schlagerschvartischen lyssnar inte när jag säger att vi kommer vinna nästa år, utan har börjat jobba på att göra en vätebomb stor nog att spränga halva jordklotet, vad gör jag nu?
Svar: Hjälp till, eller ring psyket.

Fråga: Vi vann Eurovision i år, hur ska jag behandla min schlagerschvartisch?
Svar: Försök stå ut med att h*n kan få oväntade glädjeattacker, och hoppas att ingen hävdar att "Fel låt vann!" i dennes närvaro.


Over and out.

lördag 21 maj 2005

Köpmannen i Venedig.

Var på teaaater idag och såg Köpmannen i Venedig. Den var faktiskt jävligt bra. Känns som att jag borde skriva något djupt om att ajg borde bli mer kulturell och gå på teater oftare, men nää, jag känner ju inte så. Visst var det bra, och kul, osv, men ORKA gå på teater ofta! Kultursnobbar...

Idag var vi på Ungdomsmottagningen. Vi var tio pers i vår grupp. Halvklass med en massa sjuka, alltså. Av de tio var 20% tjejer - dvs hela två stycken! Jag och Sos. Så när de delade in oss i kill- och tjejgrupper så blev det en stor grupp. :P

Bästa var ju att de beskrev en av kondomsorterna som de visade upp som "kondomernas Volvo". Alltså helt lagom, mittimellan, osv, osv. Det är ju inget som är särskilt kul med det - egentligen - om man bortser från det faktum att i min grupp finns ju Volvoraggaren. Volvoragger blir förstår överlycklig och tar såna kondomer.

Volvoraggaren är en rolig människa, förresten. Han älskar Volvo, bråkar med alla lärare om att deras bilar suger (förutsatt att det inte är en volvo), är skitrolig, och ger svar på tal som får MIG att framstå som okreativ. Det är Volvoraggaren som gör att nästan alla i vår klass använder jon och get som vanliga förolämpningar. Och trots att hans betyg antagligen är rätt dåliga, kan han vara jävligt smart ibland. Jämför följande konverstaion mellan honom och svenskaläraren:

- Vad är skillnaden mellan förefalla och förfalla?
- Ja, det kan ju förefalla så att din toyota är en bra bil, men i verkligheten så kommer den att förfalla när som helst.

Bara ett exempel på sånt som han säger när han är på humör. Vilket han är jämt, eftersom hans favoritnöjen är att dissa folk, dissa folk, dissa folk och... nämnde jag att han gillar att dissa folk? Det enda tråkiga med Volvoraggaren är att han är väldigt homofobisk av sig, men jag tror att han har en del självdistans till det. Hoppas jag.

En annan kul grej var att man fick ta ställning till massa påståenden och svara på vad man tyckte. Det bevsiade ganska väl hur bra min klass känner varandra, eftersom vi kunde säga åt nån att "hallå, du ska ju flytta på dig här!", och liknande saker. I alla fall, så är en av frågorna "Jag är fruktansvärt rädd för tandläkaren". Varpå jag, Elias och säkert några till börjar asgarva och pekar på Jojje. För det var så rätt!

Och när jag hade hemkunskapsredovisning och sa något i stil med "Många tänker sig ju vegetarianer som en person som ser ut som en kanin och bara äter grönsaker", varpå i stort sett HELA klassen pekar på Jojje och tycker att det passar in som en bra beskrivning. Klockrent, det med! Jag tror vår klass känner varandra för bra ibland. :P

- Jag är trött...
- Ja... man skulle göra som Törnrosa och sova i hundra år.
- Mmm...
- Jag vill fan leva i en saga! Först sover man hundra år, sen vaknar man och blir upphånglad av prinsen!
- Men tänk om det är en ful prins?
- Det är det inte, det är ju en saga.
- Aah, i och för sig. Men tänk om han ser ut som en blandning mellan Fredrik Reinfeldt och Göran Persson.
- Uäääh!
- Jaa! Då är det ju bättre om Jojjeninjan kommer och dödar prinsen!
- Och tar prinsessa.
- Nä, varför ska han ta henne?
- Okej, han får prinsessan...

Over and out.

torsdag 19 maj 2005

Apropå ingenting...

Jag pratade med Zajje för några dagar sen. Via Hoggy, då. Där hon råkade nämna att hon var kär, och jag blev såklart intresserad av vem. Hon sa att vi skulle ta det via MSN, och det tyckte väl jag var lugnt. Hon ville inte ge mig ett namn, och frågade om min bror var i närheten. Nej, sa jag, det är han inte. Det var faktiskt sant, den enda som var i närheten var Jojje som satt bredvid. I vilket fall.

Hon säger att han gått i min brors förra fotbollslag och namnet börjar på M, men att han inte går i Skolhagen. Jag kan ju ingen i min brors förra fotbollslag, men är jävligt nyfiken, så jag inser att det bara finns ett alternativ. Att fråga min Broder. Så det var vad jag gjorde:

- BRODER!
- Jaa?
- Säg en som gått i ditt förra fotbollslag vars namn börjar på M!
- Ehh, Mr. Dryg?
- Okej, tack!
- Hurså?
- Äh, inget!

Klart att jag borde tänkt på Mr. Dryg - han passade ju inte på beskrivningen! Så jag frågade Zajje om det var han, och hon sa jag. Påpekade att Mr. Dryg är en dryg jävel, men hon sa att det var han inte alls. Nähä, nä, tänkte jag. Fick reda på lite mer detaljer, men de behöver inte ni få veta.

Igår var jag inne på hennes hemsida och fick veta att Zajje och Mr. Dryg är ihop! Det står i alla fall "Underbart Upptagen" på hennes civila status. Så då måste man väl dra vissa slutsater? Försökte fråga ut henne via MSN, men hon ville inte svara. Kanske för att hennes mamma satt bredvid, vad vet jag?

Jag berättade såklart det här för Broder så fort jag kunde. Och fick ur honom att han eventuellt var kär i någon. Så efter att ha försökt i en timme fick jag till sist ur honom vem det var. Det visar sig att det är Zajjes Kompis. Och det är ju lite småkul, eftersom Broder inte gillar Zajje.

Men det roliga slutar inte här! Det roliga är att Zajjes Kompis har en lillasyster, som är Lillasyster Bästa Kompis! Han är alltså kär i min Lillasyster bästa kompis storasyster! Det är så jääävla roligt! Dessutom fick jag absolut inte säga det till Lillasyster, men jag kunde inte låta bli, så det gjorde jag ändå!

Aja, det här kan ju bli riktigt jävla roligt. För om Lillasyster berättade för sin Bästa Kompis, berättar hon nog för Zajjes Kompis, som berättar för Zajje, som mobbar Broder, och då mobbar Broder henne för Mr. Dryg... det här är ju SKITKUL!!! :P

Over and out.

Annorlunda skoldag: Soaré

Jag skippade orienteringen igår. Är på väg att bli sjuk - typ feber - och jag har inte tid att vara sjuk förrän tidigast nästa vecka, så jag kom fram till att det sista jag skulle behöva just då var att springa runt i skogen och när det regnade. Och min mamma gick faktiskt med på det, vilket var lite oväntat!

Idag är det soarémöte. Vi har gjort några försök till att spela igenom den. Går väl halvbra. Vissa scener är så klockrena (typ Solskenspojkarna), andra är helt värdelösa (typ transan), men det löser sig väl. Och alla som kan måste komma och se på den - JAG har nämligen en av huvudrollerna!

Nu ska vi egentligen skriva manus till våra scener, men jag sitter här. Det är ändå Ebba som skriver och jag som håller med. Eller dissar, beror väl lite på vad jag känner för. :P Men just nu är alla repliker hyffsade, gäller bara att lära sig dem och se till att de låter bra... heja!

Vi har ungefär en timme på oss innan vi ska vara tillbaka, och då tror jag att vi ska kunna spela upp våra scener. Wow, det kommer ju gå bra? Värst är det för Johanna, som har flest scener, flest repliker, och dessutom en dans, som hon ska kunna inom femtio minuter. :P

Jag sitter inne på Skrattnet.com och läser på kategorin "Sex och samlevnad". Vissa saker är jävligt kul, andra är skittråkiga. Och anledningen till att jag började med att kolla där var för att jag skulle ha tag på skumma raggningsrepliker, och inget annat! :P

Sen är det TSS ikväll, också. Måste dit och sätta upp affischer. Om jag orkar kanske jag stannar där ett tag också, men jag kanske hittar på något "vettigare". Typ att läsa ut Angels and Demons. Jag har mindre än hundrafemtio sidor kvar nu, och det börjar kännas tungt att lägga ifrån sig den!

I alla fall, nu ska jag sluta sitta här och skriva skit, tror jag. Imorgon ska jag på teater. ^^ Och snart ska jag nog försöka agera lite själv, också! ;)

Over and out.

onsdag 18 maj 2005

Hur tönt är jag?

Igår råkade jag bli lite heligt skitförbannad på Helgon när det inte fungerade, så jag råkade svära lite grann via MSN åt Svedski. Och komma fram till att det måste vara alla Helgonfjortisar som belastade servern med sin deprimerade dikter och DB-inlägg. Så vi bestämde oss för att vi skulle ut och skjuta fjortisar vid 02.00 på plattan. Beväpnade med hagelgevär laddade med Britney-skivor och lättölskapsyler (de lär dö av ångorna), snyggt smink, och hårspray.

I alla fall så blev jag tillräckligt irriterad för att - självklart under svordomar - jag skulle lova att aldrig mer logga in på Helgon. Sen kom jag på att det kanske var att ta i, jag kommer nog logga in i alla fall, men jag lyckades på något vis lova att jag inte skulle logga in på en vecka. Dvs, inget Helgon för mig förrän nästa tisdag!

Kodnamnet blev "Hur tönt är jag?", och jag ska alltså bevisa att jag inte är någon tönt. Ju snabbare jag loggar in, desto mer tönt är jag. Hade jag loggat in igår - efter den slutgiltiga utloggningen - hade jag alltså varit hela 70% tönt (för det säger ju sig självt att jag absolut INTE kan vara 100%). Loggar jag in idag är jag nere på 60%, osv. Så klarar jag mig med att inte logga in på EN HEL VECKA, kommer jag vara nere på så lite som 0% TÖNT!

Ja, så det var så det gick till. Nu så här i efterhand börjar jag undra om det var särskilt intelligent. Jag fick verkligen anstränga mig för att inte skriva in www.helgon.net när jag loggade in i morse. Men jag klarade det, så klart. Ni som inte tror mig kan ju alltid kolla när jag loggade in senast. :P

Wombat vill att jag ska skriva att jag räknas som tönt, eftersom jag fuskar på "Vem vill bli galleonär?" på Hoggy. :P Men alla vet ju att man inte kan lita på Wombat, så... ;)

Svedski, eftersom du antagligen läser det här, kan du ju tipsa folk som saknar mina DB-inlägg om att de alltid kan läsa här. :P

Over and out.

tisdag 17 maj 2005

Gallerbrunnar.

- Undrar om man kan trilla ner i en sån här... *Står på en gallerbrunn*
- Försöker du dränka dig, eller?
- Tänk att hamna upp-och-ner i en sån här! Fatta vad läskigt!
- Joo...
- Och jag har ju värsta klaustrofobin också, så jag skulle tycka det var jätteläskigt!
-Mmm...
- Tänk om man hamnar upp-och-ner i en sån här med gyttja, som man måste andas in, så att man kan ta sig upp, men det orkar man inte. Och så är det massa tandläkare med borrar runt omkring...
- Beskriver du effektiv Jojje-tortyr, eller?
- Aaahh...

måndag 16 maj 2005

1337-problem.

Underbart lång helg. ^^ Vi hade nämligen studiedag idag, så då var helgen en dag längre. Och det behövdes, för jag och Jojje hade ett biologiarbete att skriva. Nu är det nästan klart, Jojje ska bara komma hit och skriva ihop en bra inledning först. :P

Varit väldigt mycket med Jojje i helgen. Först i fredagseftermiddag, fredagskväll, lördagskväll, söndagskväll, idag, och så ska han komma hit igen nu så vi kan bli klara någon gång. Han borde faktiskt komma vilken sekund som helst när jag tänker på det. Annars slår jag ihjäl honom...

Snackat en del med min 1337-Kusin den här helgen. Han blev uppenbarligen dumpad i lördags. Det hade iofs varit lite struligt ett tag, vad jag vet, men ändå. De hade varit ihop i två år! Med Före Detta Flickvän hade uppenbarligen varit otrogen en gång...

Som det sen visade sig att det var inte en gång, utan hon hade levt dubbelliv och inlett ett förhållande med Herr Otrogen. Till honom hade hon nämligen sagt att 1337-Kusin var hennes ex, och sånt. Men det är inte det som är det skummast av allt, det är att hon dumpar båda två för att bli ihop med sin EGEN kusin istället!

Så nu har jag agerat lite psykolog åt 1337-Kusin. Det är ju alltid trevligt att hjälpa folk. Sen berättade han att han blivit lurad via MSN av Herr Otrogen som utgett sig för att vara Väldigt Trevlig Tjej, och frågat ut honom om grejer. Så då fick jag rycka in som spion , adda Herr Otrogen på MSN och börjar fråga honom om grejer.

Men lyckligtivs hann jag inte fråga så mycket innan Jojje dök upp. Misstänker också att Herr Otrogen misstänker mig, så jag måste nog fundera lite över min taktik där. Men det är ju lite skoj det här med dubbelspel. :P

För övrigt har jag fått en ny tröja (Marwin-tröja, fast en svart den här gången!) och nya skor den här helgen. De är skitsnygga! ^^ Så nu är min materealistiska sida tillfredställd för tillfället! :P

Over and out.

fredag 13 maj 2005

Orientering och svordomar

Jag hatar fortfarande orientering. Det ska fortfarande utrotas precis lika mycket som jag tyckte för ett år sen. Dessutom ska jag nog döda ett antal personer till, åtminstone om jag ska lyda allt som jag sa imorse.

Ja, vi hade ju såklart orientering på idrotten. Och man fick inte jobba i par, utan var tvungen att vara själv. Klart att de inte kunde kontrollera det när man väl var ute i spåret, men de hade bestämmelser för i vilken ordning man skulle ta kontrollerna, så det var inte så lätt. Jag fick nämligen 1-11, och Wombat och Jojje 11-1. Så de kunde springa runt tillsammans, men jag fick leta ensam.

Första, andra och tredje kontrollen var borta. Jag letade efter nummer 1 i fem minuter innan jag fick syn på Orre som skrek något om att de hittat några andra kontroller som vi kunde stämpla med. Så det gjorde jag, och tänkte att 'Det här, det börjar ju bra!'.

Tredje kontrollen letade jag efter i säkert tio minuter. Men den fanns såklart inte den heller! Det var då jag började svära. Gick igenom ungefär hela mitt svordomsförråd typ tre gånger, sen började jag hota själva orienteringen till livet. Sen övergick jag till skaparen av orientering eftersom det är svårt att döda en sport. Tyvärr vet jag inte vem det är... än.

Vidare mot kontroll fyra... Nej, fy fan vad långt bort den var, vi tar femman istället! Fanskapet ligger mitt ute på en åker och man måste hoppa över ett jävla dike för att komma dit. Men det klarade jag i alla fall, träffade på Frida och Dénise där ute också.

Svordomarna fortsätter i alla fall. Börjar svära om skolministern och vad jag tänker göra med nämnda ministers föräldrar, mor- och farföräldrar och så vidare. Eftersom han inte bestämt att orientering är förbjuden i svenska skolor, och därför måste personen vara ett jävla as (Milt uttryckt).

Efter att ha gått igenom och utdelat dödsdomar till Ibrahims närmsta släktingar och honom själv, började jag istället svära över Jesus. Jag tror det var pga att han infört kristendomen och därmed minskat mina vanligaste svordomar till fan, djävlar och helvete, vilka börjde bli tjatiga i längden. Hade vi fortsatt vara kristna hade jag åtminstone kunnat säga balders balle eller liknande med mer eftertryck.

Kontroll sex och sju är nästa. In i skogen och leta, nästan glad över att jag inte har någon musik, eftersom jag bara skulle irritera mig på låtar som "Sten vid en sjö i en skog", som jag lite kreativt gjorde om texten till. ("Hej, hej, jag klarar mig nog - jag hatar en kontroll, på en sten i en skoooog!")

Hittar kontroll nummer sju, och tittar på beskrivningen av sexan. "Sten/Sankmark". Jaha, tack för den, tänker jag och letar vidare. Hittar kontrollen. Gömd bakom en massa granar i massa sankmark. Jag var tvungen att GÅ igenom två granar för att kunna komma fram till den utan att bli blöt. Så då började jag genast att svära över idrottsläraren istället.

Genom ett aggressivt resonemang konstaterade jag att han måste vara sadomasochist, sedan började jag föra ett aggressivt samtal med Gud där jag förklara att om man ska ha ett förhållande så måste man fan kunna lite på varandra, och det här var droppen, och nu - nu är det definitivt slut.

Sen hittade jag två kontroll till, svor ytterligare lite innan jag kom tillbaka till IP. Den andra idrottsläraren frågade vänligt om det hade gått bra, men jag svarade helt ärligt "Nej" på frågan och funderade på om jag inte skulle döda henne också när jag ändå höll på.

Så för tillfället ligger följande personer på min dödslista:
  • Ibrahim Ibaylan med familj (Tillbaka till mor- och farföäldrars föräldrar)
  • Personen som uppfann orientering
  • Jesus
  • Min idrottslärare med familj
  • Orientering itself
  • Tupperware

Lyckligtivs var resten av dagen bättre i alla avseenden, så bortsett från ovanstående har jag inte så mycket att klaga på. Dessutom verkade flera i klassen uppriktigt chockade när de fick veta att Wombat skulle flytta till Skåne, typ som att de tyckte att det egentligen var lite synd... nåt säger mig att en eventuell klassåterträff om tio år skulle kunna bli riktigt kul. ;)

Over and out.

torsdag 12 maj 2005

Melrose Place

Jag är kääääääääääääääär!!!

Bara kommit på det sådär spontant de senaste dagarna, jag är ju jättekär!!! Okej, för att jag varit jättekär innan, men det senaste halvåret har jag varit kär i någon som bott jättelångt bort, och innan det i någon som inte var intresserad tillbaka, och innan det en som jag inte träffar varje dag.

Som nu! Alla dagar! Utom igår, för då var han tjock och gick inte till skolan. Men i måndags så var han här, i tisdags var vi ute och gick och idag gick vi hem hit på lunchen. Av någon skum anledning, vet inte hur det gick till. Jag hängde bara med Scharabben, Wombat och Jojje när de gick ut, och sen cyklade W och S hem till S, och så sa J att vi skulle gå hem till mig typ. Så lämnade vi Muskot ensam åt sitt öde och drog hem till mig. Och såg på Melrose Place. :P

Men käääär, alltså. Väldigt, väldigt kär. Bara typ rosa fluff-kär. Och inte så dör djupt och seriöst förälskad som man uppenbarligen borde bli någon gång. Utan bara lite lagom rosa fluffigt happy-kär. Helt underbart. ^^

Inte kär så att man svävar på rosa små moln och bara flyger ut genom fönstret som folk säger. För så är det inte. Utan sådär kär så att man är plågsamt medveten om att det är en centimeter emellan en själv och personen med stort P. Man vet att helst av allt vill man bara överrösa personen med kramar, men vågar i själva verket knappt röra honom ens lite grann. Mest för att resten av klassen är runt omkring, och de kanske inte ska ha någon koll än?

Sådär kär så att man är helt nöjd med att ligga i en alldeles för liten säng, glo på Melrose Place och prata om absolut ingenting vettigt. Så kär att man tycker att det kanske inte gjorde något om skoldagarna bara var lite, lite längre, typ en tjugo minuters rast till så att man har en anledning att prata och umgås lite, lite mer med honom. Bara lite...

Sådär kär att man kan vakna på morgonen och tänka att "det kanske till och med är värt att gå till skolan idag". Så kär att man nästan blir sur när personen i fråga inte tar ens hintar, även om man själv kommer på sig själv - efteråt förstås - med att ha missa alla uppenbara hintarna från hans sida. Så kär att man nästan glömmer alla problem som det fört med.

Klart man har varit kär. Klart jag tillbringat hela det senaste halvåret med att vara kär. Klart att jag inte glömmer det och hävdar att det här är den enda äkta kärlek jag upplevt. Men just nu, efter ett halvår i ett distansförhållande, är det verkligen helt jävla underbart att kunna få träffa personen när man vill, och veta att den faktiskt också vill! Så kär att man helt håller med Winnerbäck när han hävdar att allting, allting, ja, allt är nästan perfekt...

Over and out.

onsdag 11 maj 2005

Promenad genom byn

Igår gick jag ut och gick, och sen ringde jag Jojje och ville att han skulle komma ut och gå med mig. Vilket jag ville hela tiden, men jag vågade inte fråga innan på MSN. Antagligen därför att jag är livrädd för att få ett nej. Men det visade sig att det behövde jag inte oroa mig för, så jag kanske ska sluta tänka så och vara lite positiv istället?

Kommer så klart att tänka på Per Gessle - På promenad genom stan. Tja, det var ju faktiskt inte riktigt så. Det var t.ex. inte Juni och "enkla beslut", utan maj, ganska kallt, och dessutom skola dagen efter. Förresten är "Promenad genom stan" inte riktigt rätt, det är snarare "Promenad genom byn", eftersom det trots allt är Täby Kyrkby det handlar om. Whatevvah.

Få se nu... "Hon var på väg mot en taxi hem", nope, doesn't fit. Däremot tänkte jag ta bussen och åka lite, men sket i det och gcik och gungade lite. Men ingen taxi. Nästa rad... "Men jag tog min hatt och trolla fram en skatt, en promenad genom stan"... Mja, så kan man ju uttrycka det om man vill. Fast vi skulle ju inte riktigt hem. Det var i alla fall ganska nära.

"Fast tusen ting stod tungt på lut", hmm, det kan jag vara lite skyldig till. Hade ju ett antal arbeten som jag kanske borde jobbat med, så jag ger väl Gessle rätt för den raden. Nästa: "Men vad behöver man mer än att lugnt ta del av allt som sker", okej, väldigt träffande I'd say. Det räcker helt och fullt att göra så då och då. ^^

"Vi passerade Norreport och längre bort där Nissan far", ja, kanske om vi bott i Halmstad. Men det gör vi inte. "Ingen mänska borde ensam va, när man kan va ett par i en sommarstad". Ja, väldigt, väldigt träffande. Men det har jag iofs tyckt hur länge som helst, så det kanske inte räknas...

"Nästan borta vid kärleken
Vid ett moln av hägg
hon sa här skiljs vår väg
fingertoppar som rörde varann
va allt vi hann
innan hon försvann"
Nah, faktiskt inte. För Kärleken ligger också i Halmstad, så dit kom vi inte. Moln av hägg finns väl inte nu, kanske lite gräs vid den där tunneln. Fingertoppar som rörde varann var kanske inte rätt, snarare bara en kram. Men sen gick vi.

Fast okej, en sak fick Gessle faktiskt helt rätt redan från början. Vill ni veta vaaaad? Den allra första raden i hela låten, nämligen "Jag mötte henne en tisdagsnatt...".

Over and out.

tisdag 10 maj 2005

Varför bränna testiklar? Del II

Ja, då ska jag då fortsätta på det jag skrev igår. Funderar på om jag kanske borde döpt berättelsen till 'Ellens resa till Bondeland' istället, men det är lite sent påkommet nu. Bytte uppenbarligen tempus mitt i alltihop, men ajg hoppas ni förlåter det. :P

Så jag och Ch vandrar hemåt och jag är på väldigt dåligt humör. Kommer hem, fortsätter vara aggressiv och på dåligt humör. Börjar snacka med Dennis på MSN, och vi bråkar. Minns inte riktigt vad vi sa, men jag bad honom iaf att skjuta sig minst en gång. Så glad var jag.

Han tycker att vi borde träffas utan Ch och prata. Jag tycker att det ären skitdålig idé, men går med på det. Dennis säger att han ska komma om nån timme, och jag och Ch börjar beställa knappar från Knapp.nu.

Dennis dyker upp efter ett tag och jag går ut till honom. Jobbar på att fortsätta vara skitsur, men det värsta har lagt sig. Jävligt störande, men jag lyckas iaf vara ganska så irriterad medan vi är ute och vandrar runt. Sen kommer vi fram till precis utanför Öllsjöskolan, där jag praoade för ett halvår sen (När allting började...). Jag ställer mig och glor på gräset, och Dennis glor på mig.

- Ser du något kul på gräset?
- Det är blött.
- Happ.

Antagligen sa vi väl något mer, men jag ahr glömt det. De allra flesta konversationerna har jag glömt, jag kommer bara ihåg vissa meningsutbyten och sånt. I alla fall så bestämde jag mig för att gå, så jag började gå tillbaka, men blev stoppad av Dennis som tog tag i min arm. Försökte dra mig loss, men Dennis höll kvar och sa typ "Jag vill bara ge dig en kram, får jag det?". Så vi stod och höll om varandra ett tag.

- Jag vet att inte ens Elegi och ett dussin röda rosor kan rädda mig nu, men jag vill gärna ha dig tillbaka...

Som om jag inte visste det redan? Som om jag inte räknat ut det av allt ditt tjat, dina frågor och dina desperata små antydningar? Jag är inte trög, om du inte glömt det redan så har jag faktiskt mer i IQ än vad du har. Dessutom överanalyserar jag ju allt, precis som alla andra.

Svarade inte, även om 'Well, but you can't have me' kändes lockande. Vi fortsatte att hålla om varandra, medan mitt huvud var fast i en massa flashbacks från någon dag innan, när jag varit med Jojje (När jag äntligen fick mina kramar) till musiksalen, till sportlovet och massa saker med Dennis och så vidare. Bara flashbacks. And then I made up my mind...

Drog mig loss, och citerade Winerbäck (Önskar fan att man kunde Shakespeare vid såna här tillfällen): 'Man saknar sånt som man inte har, och man saknar allt som man inte har kvar' och sen började jag gå igen. Dennis följde efter. Sa att nu hade jag det i alla fall svart på vitt. Nej, sa jag, det är inte svart på vitt eftersom du sa det. Han erbjöd sig att skriva ner det, men ajg påpekade att han missade min poäng.

Sen kom vi till ett vägskäl. Går man till höger kan man ta en snabbare väg hem till Dennis. Går man till vänster kommer hem till Ch. Så jag stannade upp och funderade lite. På exakt hur elak jag ville vara. Och bestämde mig för att det var ganska så mycket.

- Vad?
- Jag funderar...
- På vad?
- Kan man inte ta den här vägen hem till dig?
- Jo?
- ...Kan inte du göra det?

Elakt, kanske, men sån är jag. Liten, söt och djävulsk, som Jojje så fint uttryckte det. Dennis mumlade något om att 'så du vill inte att jag ska följa dig hem?', vilket jag tyckte var rätt uppenbart. Nej, det ville jag inte. Vill jag inte heller, för den delen. Dennis tog tag i min hand, och jag tror att jag tog ett steg tillbaka och försökte dra åt mig handen. Gick väl, men ändå. Varför?

Så han gick fram, kramade mig. Jag tog tag i hans armar, och funderade över om jag skulle putta bort honom eller inte. Och då - då kysste han min panna och backade undan innan jag hann smälla till honom. Såg på honom, sen gick jag. Eller sprang, rättare sagt. Typ hundra meter, innan jag la mig ner på gräset och svor. Svor för att jag inte alls varit sur på slutet, för att jag inte slog till honom, för att allt var så jävla jobbigt och för att jag verkligen, verkligen ångrade att jag inte slog till honom.

Så jag SMSade och berättade det. Att jag hatar att han går ner i lågstatus så att man slutar vara sur. Att jag ville slå honom. Hårt. Och han svarade att jag fick det om jag kom tillbaka, och mer behövdes inte för att jag skulle börja gå. Men ingen Dennis var där.

Mer SMS, men jag skrev ändå bara '...', och Dennis tyckte att jag kunde säga vad jag tänkte istället. 'Det är kallt, snart går jag hem', svarade jag kryptiskt. Dennis frågade om han skulle gå dit, och jag tycket att han kunde väl testa. Under den här tiden har jag gått och satt mig ovanför en tunnel, precis bredvid bilvägen. Och spottat på marken. Jag spottar aldrig, om det inte framgår. Däremot vet jag en person som spottar jämt. En person vars namn börjar på J...

Dennis dök upp i alla fall. Sa att han inte trodde att jag skulle vara där, men att han hoppades det.

- För hoppat är ju det sista som överger.
- Mjo... eller nej, det är fan ädelmodet.
- Va?
- Ädelmodet är det sista som överger människan, har jag kommit fram till.
- Syftar du på någon särskild när du säger så?
- Kanske det.
- Så jag ska känna mig träffad?
- Vem vet. Jag tror förresten att jag ska gå nu, Chriss vill inte att jag skulle vara borta så länge, för då skulle hon få tråkigt.
- Vad ska jag göra då?

Hade precis rest mig upp, och stod bredvid honom. En buss kör förbi. Buss nr. 2. Den bussen som man tar hem till Dennis. Där pratar vi perfekt timing. För jag hade inte ens hunnit öppna munnen för att komma på ett bra svar, och det säger ju en del.

- Du kan ju alltid sitta här och begrunda dina möjligheter...

Minns inte riktigt resten av samtalet, Dennis reste sig iaf så att jag fick slå till honom. Hårt. Och det kändes riktigt jävla bra, om jag ska vara ärlig. Ångrar det faktiskt inte heller. Visst kanske det var elakt, men som sagt: 'Jag kanske kommer skämmas för det jag gjort, men jag ska aldrig ångra nåt...'

Sen hoppade jag ner, gick genom tunneln för att komma hem. Dennis följde efter och vi diskuterade hans möjligheter. Inte så många lockande, kanske, men vi diskuterade dem ändå. Och jag hävde ur mig min och Chs slogan 'En pungspark säger mer än tusen ord'. Väldigt träffande.

- Det är väl inte till någon hjälp nu, men är det nåt kan du alltid ringa...

Over and out.

måndag 9 maj 2005

Varför bränna testiklar? Del I

Okej, kanske ska förklara lite angående förra inlägget. Jag var alltså i Kristianstad när jag skrev det, vilket folk kanske räknat ut om de kollat på datumet. Kom hem igår. Lite synd, det var kul där (Som vanligt). Fast ganska trevligt att vara hemma igen, men saknar ju trots allt folk.

Iaf så skulle jag och Dennis träffas och leka skilsmässa, som Ch så fint uttryckte det (Mao, vi skulle lämna tillbaka grejer). Så vi drar till honom på fredagen, runt typ ett. Träffas utanför och går iväg och gungar lite. Ingen säger något och det var ju oväntat. Inte.

Eftersom det är en lekplats börjar jag skutta runt lite, som den hyperaktiva ekorre jag förvanldas till ibland. Gungar lite, sjunger lite, klättrar lite, osv. Inget händer. Se helt plötsligt sitter jag och Dennis mitt emot varandra på varsin gunga och pratar. Woho! Eller nåt...

Det gick ju... framåt, eller nåt. Kanske inte riktigt. Till sist tyckte jag att det var lite för tråkigt, så jag föreslog att vi skulle gå in eftersom det var varmare där. (Kallt ute, ju!) Förslaget godtogs, och vi gick in. Under tystnad, igen, av någon anledning.

Nere i Dennis källare hände ju inte mycket. Vi satte oss i soffan, först jag, sen Ch, sen Dennis. Dennis la sina ben över Chs, fast jag gjorde inte det. Till en början. Sen försvann Dennis och vi tog över soffan helt, ända tills Dennis dök upp och claimade en tredjedel. Vi försökte också slå sönder hans gitarrer, men det gick inte så bra (Eller jo, för Chs del, för av någon anledning så koncentrerade sig Dennis mer på att hålla fast mig än Ch... undrar varför?).

Sen mimar Ch 'Kan vi gå nu?' bakom Dennis rygg, och jag tycker att det låter vettigt, så jag säger det högt. Innan dess hade dessutom Dennis haft sönder en av mina naglar (JÄVLA AS!), så jag försökte klippa av en del av hans hår, men det ville han inte. Istället snodde han min sax, öppnade den och la baldet mot sin hand. Ja, då är det ju väldigt lätt att ta den, eftersom chansen att han ska skära sig på den ökar BETYDLIGT. Jag blir mer irriterad eftersom han alltid ska leka martyr. Alltid.

Så då bestämmer vi oss för att gå. Men vi hinner knappt resa oss upp ur soffan innan Dennis säger 'En sista fråga? Finns det någon chans att vi blir tillsammans igen?' . På det svarade jag nog något om att det inte fanns det just nu i alla fall. Sen gick vi ut i hallen där jag knöt mina skosnören så aggressivt att Ch var på väg att börja skratta.

- Får jag kyssa dig en sista gång?

Tittar på Ch, tittar på Dennis, tittar på Ch, tittar på Dennis, tittar in i väggen, tittar på Dennis.

- Jag säger som i Capricciosa: Är det något jag hatar, så är det när killar frågar om de får kyssa mig!
- Vad ska man göra då?
- Gör det bara...

Några steg fram, lägger armarna om mig. Jag lutar huvudet bakåt och konstaterar att det skulle gå att skalla honom härifrån. Men ger upp. En kyss, sen drar jag mig loss och så drar vi därifrån. Aggressivt diskuterande hela kvällen.

Tyskan slutar, fortsätter senare.

Over and out.

fredag 6 maj 2005

Testikelbränning.

- En sista fråga: Finns det någon chans att vi blir ihop igen?

Nej, det finns inte en jävla chans i världen att jag blir ihop med dig igen, i alla fall inte om du frågar mig nu. Om du nu skulle vara så trög att du inte fattat det än!

För det första var det ju du som dumpade mig, så varför i helvete ska du gå och ångra dig två minuter efteråt? Att göra slut med någon är väl inte precis något man gör på impuls bara för att det just då känns som att "Nej, men vad fan? Tänk om man skulle ta och GÖRA SLUT?". Det är en sak som borde vara lite... vad heter det nu... genomtänkt!!!

För det andra så har jag så gott som börjat dejta J nu. Tror du på allvar att jag tänker ge upp det för att du går ner i lågstatus och tycker synd om dig själv? Ska jag ge upp någon som jag varit kär i, i flera år, för en jävla idiot som DUMPAR MIG? Spån, heter det. Stavas s-p-å-n.

För det tredje så orkar jag inte mer. Jag. Orkar. Inte. Mer. Ge upp då för fan, vi bråkar ju ändå bara. Det är därför det är en så bra anledning att uppge när folk frågar varför det tog slut. 'För vi bråkade bara.' Perfekt lögn. Inte ens en lögn, för det är ju sant.

- Får jag kyssa dig en sista gång?

Får jag karva ut dina inälvor med en sked och bränna upp dina testiklar? Du är så jääävla trög ditt fanskap, varför i helvete ska du FRÅGA om såna saker? Trög, trög, trög, trög, trög! Jag orkar inte mer, orkar inte, orkar inte, orkar inte!!!

ORKA.

Over and out.

tisdag 3 maj 2005

Nationellt matteprov, del C

Jag kanske inte nämnde det igår, men jag vaknade faktiskt kvart i sex. Och det första jag tänkte var inte 'Vad i HELVETE gör jag uppe vid den här tiden?!', utan istället konstaterade jag lugnt att 'Är det redan måndag? Idag lär ju bli en intressant dag...'. Men dagen var väl inte mer intressant än någon annan. Lite kul var det iofs att när jag gick igenom dagen och kom på att vi skulle ha bild och rita av folk så gjorde jag ett litet vad med mig själv. Där jag sa till mig själv att 'Jag kan fan sätta min dator på att Jojje kommer få stå modell idag, bara för att jävlas'. Och det var ju klart som fan att jag hade rätt. Min bild blev iofs helt okej. Det jag ritade i alla fall, i ren protest vägrade jag rita ansiktet. Det blir ändå aldrig bra.

Imorse däremot gick jag upp, fick tyst på mobilen och såg att det regnade ute. Vilket gjorde att jag slängde mig ner i min säng igen, även om jag var tvungen att gå upp fem minuter senare. För att gå till skolan och ha nationellt prov. Medans de onda gubbarna och gummorna som bestämt det bestämmer sig för att ta ledigt en dag till, sveper sitt varma duntäcke omkring sig och ringer eftersom sin billiga thaiflicka/-pojke. Eller inte. Men jag lovar, det är PRECIS så det känns vid såna tillfällen.

Det regande ju också. Det är ett sånt underbart väder, regn. Eller okej, det är väldigt mysigt. När man sitter inne på sitt rum och det ösregnar. Men när man måste gå ut för att gå till skolan och slava i ett par timmar, så är man inte lika imponerad. Snarare antiimponerad. Men man tänker att 'börjar dagen såhär dåligt kan den i alla fall inte bli värre!'. För att komma på senare att det bara är ett patetiskt försök till överlevnad.

Nästan iaf. Dagen blev inte så mycket värre. OM man bortser från att vi hade muntliga nationella prov i svenska. Som inte var så illa, för jag behövde inte gå iväg och försöka komma fram till något. Jag kunde lugnt sitta där och snacka lite med Jojje, eller typ sno godis från Wombat (Gjorde jag inte! Jojje tog påsen och plockade upp lite av sitt godis, och då "tappade" han ut en godis till mig!). Dessutom är det rätt skönt att inte behöva anstränga sig mer än någon minut i taget, när man ska ta lite anteckningar.

Vad värre är, är att folk började rota igenom lärarens (Connys, som också är min klassföreståndare) pärm för att se vilka par han bestämt. För det är klart att man inte får bestämma sånt själv, utan det ska de högre matkerna bestämma åt en. Så klart. I alla fall om de högre makterna är en tjock svenskalärare i sina sarkastiskaste år.

Det visade sig nämligen att jag skulle vara med Oscar. Som har en ungefärlig IQ på 37. Inget illa mot Oscar personligen, såklart, jag tycker ju om alla, men när det gäller de nationella proven i svenska, då kan jag tänka mig personer jag hellre har det med. Framför allt som jag vill ha MVG. Jag. Måste. Ha. MVG. Jag är seriös. Får jag inte MVG i svenska när jag går ut nian kommer blod att flyta. Och det är inte lite blod vi pratar om.

Men det var väl dagens enda bakslag. Biologin tillbringades med att visa Jojje min citatsida. Matten "pluggade jag SO" på, trots att jag glömt böckerna. Så vad jag egentligen gjorde var att läsa Angels and Demons, och Muskots berättelse från Annorlunda skoldag. Sen gick jag, Wombat och Jojje till tobak och köpte SL-kort, och sen gick vi till ICA där jag fick köpa choklad för Jojjes pengar. Fett med nice. :P

Och imorgon så drar jag till Kristianstad. Så det lär inte bli något skrivet då, eftersom tåget från här går 16.44, och jag kommer hem ungefär tio över fyra. Men tyck inte synd om mig för det, jag vill verkligen träffa Ch just nu. ^^

Over and out.

måndag 2 maj 2005

That's '70s show

Så, Jojje var här idag. Han följde med mig och Wombat när vi gick hem från skolan, och precis innan jag skulle gå sa han något i stil med 'Skulle jag komma hem till dig idag, eller?' (För vi hade sagt det på MSN dagen innan). Så jag sa väl ja, inte helt oväntat, även om jag inte ALLS tycker om att ha folk hemma hos mig. Vet aldrig vad jag ska göra. Då är det mycket enklare att vara hos andra.

Ja, ja. Min syster ockupperade köket, så vi flydde till mitt rum (Jag har inte ätit än... VRÅLHUNGRIG!). Och när vi kommer dit kommer jag på att jag inte orkade plocka undan alla min rena kläder imorse utan slängde dem på sängen. Där ligger alltså mina kläder... underkläder och grejer. Men ursäkta mig att jag tycker det är pinsamt! Iaf så kommenterade han det inte... men ändå.

Men det hände inget, då. Vi såg på TV. Från typ... kvart i tre tills ungefär kvart över fem. Eller om det var senare. Myste en del, försökte plugga lite SO. Inget hångel, även om ni säkert trodde det. Inte ens en kram när han gick.

Okej, kalla mig feg, men det är en av mina bästa kompisar det rör sig om! Det känns rätt så skumt att helt plötsligt vara inne i någon form av dating-stadie. När man inser vem det är egentligen är som ligger där bredvid en, och inte bara vet det, utan inser, så känns det ganska så skumt. Det är inte lätt att förklara det, men det KÄNNS på något sätt... konstigt.

I alla fall så drog han ju för typ en halvtimme sen. Eller om det var mer. Ingen kram, som sagt. Jag vågade inte, mina syskon var lite för närvarande för det. Och J typ... inte vet jag, men han vågar väl inte heller. Skumt, skumt, skumt är vad det är.

Men jag är nog kär. Eller nog och nog, jag är ju kär. Annars skulle jag väl inte tycka att det egentligen är rätt synd att han gick, eller att han borde komma tillbaka, typ nu? Jag tror inte riktigt det. Anser inte det. Bla, bla, bla, du vet vad jag menar, som Wombat säger (Och inte 'Bastudörr' i äkta Simon-anda!).

Ja, men nu kanske jag ska ta och sluta skriva här. Måste plugga SO sen ("Hejdå, vi ses typ imorgon. Jag måste plugga SO sen, du får förhöra mig. Logga in på MSN."). Och så ska jag väl försöka dra till Gråsvärdsmötet också. Eftersom jag är en sån fantastisk kompis (Och vill berätta aaaaallt ;).

Over and out.

söndag 1 maj 2005

Valborg igen.

Jag har alltid gillat Valborg. Ni vet, eldar och grejer, jag är helt körd. Gillar eld. Eller nej, jag älskar elden. I år blev det iofs ingen eld, men skoj var det ändå. Ungefär som förra året då, då jag var på lajv med Svedski, inte mycket till brasa då inte. Men spelar roll, egentligem, Valborg verkar alltid bli kul, oavsett.

Som sagt, ingen eld i år. Jag drog hem till Scharabben och såg på film istället, med S och Jojje. Först trodde jag att de skulle dissa mig när jag fick veta att Jojje redan var där och de såg på film (De hade igång webcamen och riktade den mot TVn så att jag kunde se!), men sen frågade de om jag tänkte komma snart. Och då blev jag glaaaad. ^^

Det var kul iaf. Glodde inte på så mycket film, men ändå. Monthy Python and The Holy Grail. Som jag inte sett innan. Vilket alla mobbat mig för när jag sagt det. Fast inte de, de var snälla och frågade om jag ville se den. Och den var kul, sådetså! :P


Dennis har gjort slut nu. Och det kanske var lika bra. Men ändå är det synd på sitt sätt. Jag menar, vi båda gillar fortfarande varandra. Och "att vi bråkar" är inte enda anledningen till att det tog slut. Men det är så enkelt att skylla på, och de som känner mig vet att det skulle kunna vara så.

Vet inte riktigt vad man ska säga. Efter nästan ett halvårstelefonprat är det lite overkligt att det helt plötsligt inte är något. Kommer väl desperat ringa folk och prata tio minuter varje kväll ett tag, men jag hoppas att det är förlåtligt. Kanske vänjer jag mig av med det efter ett tag. Men just nu... nu behöver jag prata. Och jag har vissa jag vill prata med mer än andra. Som alltid.

Men jag har en del annat att ta hand om nu. Ta reda på saker och så. Men det löser sig, det gör gör det alltid. Ner kommer man alltid, som jag så fint brukar säga. Fast jag vet inte riktigt om det passar just nu, men ändå.

Ska till TC och träffa Muskot och Musikski sen. Blir nog bra. Eventuellt se Svedski lite senare.

Over and out.