tisdag 13 maj 2008

"Men sånt sysslar inte Sektorn med - ni är strictly business."

Så jävla fult fast ändå inte.

När Kockis första gången hörde "Kultursektorn" hörde han fel och fick för sig att det var "Kultursekten" - och han är faktiskt inte helt far off. Inte sedan Kreta iaf. Vi blev ju ett intressant koncept där, eftersom vi var de enda som inte går i S3a, och eftersom vi alltid varit lite... som vi är, så slutade det hela med att ALLA (och jag menar alla) tilltalade oss med "Sektorn" kort och gott. Och inte nödvändigtvis om oss gemensamt, bara man såg en av oss kunde ett "Sektorn?" med tydligt frågetecken utbristas, eftersom folk helt enkelt förutsatte att vi konstant har koll på varandra. Pfft, som om någon av oss har koll alls?

Nu blev det nästan ännu mer spännande, när jag skulle plugga till sektprovet, och insåg att, tja, vi är väl lite av en sekt i alla fall? En manipulativ sekt kännetecknas av fyra a:n - aversion (ilska och hat mot utomstående), aggression (bestraffning av oliktänkande inom gruppen), absolut sanning (lydnad och underkastelse inför ledaren), och alienation (isolering av medlemmar från omvärlden). Vi är konstant bittra och förbannade på resten av världen, jag slår Marcus och Zackrid när de inte gör som jag säger, vi har ju våra husgudar som vi fullkomligt avgudar, och behöver jag ens nämna att vi konstant drar oss undan från normala människor? Sektorn är lätt en manipulativ sekt.

Tecken på "mind-control" är också ganska intressant: personkontroll (medlemmen uppmanas byta klädstil och beteende för att passa in och lyda ledarna - ofta ändras matvanorna), informationskontroll (media ses som något ont som inte får användas, kontakt med yttre världen censureras för att förhindra kritiskt tänkande, medlemmarna får inte veta hur andra medlemmar mår, och dessutom finns en inre informationskontroll), tankekontroll (medlemmen försätts i trans eller hypnos och blir passiv och utelämnade och tar emot vad som än sägs, inom rörelse används ofta ett speciellt språk som medlemmen anammar för att inte känna sig utanför, medlemmen får ett torftigt språk med enkla begrepp för att beskriva omvärlden), och känslokontroll (man får medlemmen att känna skuld och att den aldrig duger, och för att blir fri från det dåliga förflutna man har måste man berätta allt - den informationen sparas och används mot medlemmen vid behov).

HAH! De andra två klagar konstant på hur jag klär mig eftersom det inte är praktiskt nog, och oberoende av varandra köpte de exakt likadana flipflops till Kreta (den jävla synken...), och vi uppför oss på ett ytterst speciellt sätt när det är vi tre. Sen ska jag inte ens nämna matvanorna - nachos någon? Zackrids hat mot kvällspressen gjorde ju att Marcus starkt avrådde mig från att köpa Aftonbladet när vi var på Kreta, och när jag läste en tidning som någon glömt blev jag högljutt beordrad att inte läsa något ur den högt. Vi gnäller iofs konstant om hur dåligt vi mår, fast sällan på ett konstruktivt sätt. Att vi har ett speciellt språk är väl nästan självskrivet, hur många förstår egentligen vad man menar när man säger att sängen är full av judar? Eller att Faust betyder att något är nice? Det är väl det sista vi faller på - vi är ju allmänt bäst på allt, och blir knappast mer ödmjuka av att vi hela tiden snackar till oss bra betyg. Det skulle väl vara det där med informationen som sparas och används mot en - Marcus har ju som mål att driva mig till självmord, utan uppenbar orsak.

Ja, det här kan man göra istället för att plugga på om sekter på riktigt. Kultursektorn ftw! <3

That's enough of that shit.

Inga kommentarer: