Vi har inget till övers för fransmännen

Igår var en spännande dag. Vi hittade till slut Forbidden Planet, som var sjukt nice och överbefolkat av Doctor Who-grejer. Säga vad man vill, men britter är stolta över sin serie. Och med all rätt, får vi väl tillägga.

Hur mycket vi än gillar dem finns det dock en annan nationalitet vi inte har lika mycket till övers för: fransmän. Vi var starving när vi kom ut från bokhandeln så vi letade upp närmsta café (regnade gjorde det nämligen också) vilket visade sig vara ett där det jobbade tre fransmän. Jag vet inte varför, men de bestämde sig för att hata oss med en gång. Kanske var det för att vi gick till kassan och beställde istället för att sätta oss och vänta på en meny, uppenbarligen drömde de om att deras café var en fin restaurang. In your dreams, säger jag bara. Tyvärr står det fransmännen 1 - Ell och Trams 0 eftersom de lyckades kräva oss på typ 2 pund mer än vad maten kostade och vi alltså betalade typ 140 kronor var för den. Fan vad det blev nudlar igårkväll säger jag bara.

Fast sen stack vi till British Museum och det var så nice så att man glömde bort dem. Fransmännen alltså, inte nudlarna. Trams hade hur som helst bestämt sig för att vi skulle se allt, så det gjorde vi. Vet inte hur många timmar vi spenderade där inne, men det var många, och det var niice. Mest för att vi lite känner att vi inte lär oss något nu sen vi slutade gymnasiet. Inte för att vi saknar proven eller så, gud nej, men det hade ju sin charm att ibland få lära sig saker. Men det gjorde vi igår, typ.

Det bästa var att den onda smileyn som jag såg och fotograferade sist vi var där fanns kvar! Så jag tog en ny bild på den eftersom den förra vet jag inte var den är. Den är så cool. Jag ska försöka göra den till en internetkändis så nördar åker dit bara för att se smileyn. Ha ha ha, liksom. The evil smiley of the british museum.

Nu hör jag hur disken ropar på mig från andra sidan bordet. "Diska mig, diska mig!". Eftersom Trams diskat två dagar i rad och gjorde frukosten imorse börjar det tyvärr kännas som min tur. Hon är dessutom upptagen med att ringa och kolla om vi kan få titta på lägenheter snart. Vår egen lägenhet. Jag blir fett lycklig.

För övrigt är Brideshead Revisited så stört bra. Det är enormt irriterande att ingen jag känner läst boken så jag har INGEN att diskutera den med. Jag brukar försöka förklara de sjukaste grejerna (Sebastian är ett jävla cp, det är bara att acceptera) för Trams, men det är inte samma sak som att hon skulle läsa den också! Får skynda mig att läsa klart så hon kan börja.

That's enough of that shit.

Interesting trivia: Macca fyller 22 idag. Gratta henne om ni får chansen!