Jag är fortfarande sjuk. Jag tycker inte om att vara sjuk. Jag misstänker ganska starkt att jag har världens sämsta immunförsvar också, även om jag bara är förkyld blir jag helt utslagen liksom. Och feber ska vi inte prata om, då ligger jag borta i veckor ibland. Eller som när jag blev matförgiftad. Enligt mamma går det över på typ 48 timmar för då har allt kommit ut ur kroppen som det så fint heter, jag var typ dålig i fyra dagar. Hatar det. Hatar att vara sjuk. Tur att jag är ledig imorgon för att fixa mitt NI-number och sånt.Fast det bästa med imorgon är ju att Zackrid kommer till London då! Världens bästa Zackrid som funnits vid min sida i större delen av mitt liv. Vi lärde känna varandra för tolv år sen och har gått i samma klass elva av dem åren (vi hade en vecka då vi gick på olika skolor innan han bytte till Täby Enskilda, och ett år då jag gick i den förbannade författarklassen), och nu är första gången det har gått såhär länge utan att vi träffats dagligen egentligen. Vi gick ut gymnasiet i slutet av maj, och även om vi spenderat sommarlov ifrån varandra har vi ändå alltid förenats vid hösten igen. Men nu är det slut på sånt. Känns så sorgligt. Nu har det bara gått en månad sen vi sågs ganska exakt, men det känns som waaay längre.
Zackrid, Zackrid, Zackrid. Som jag för alltid måste kalla just Zackrid eftersom ingen annan säger det och han tycker om det namnet. Så Marcus pratar om Muskot och jag om Zackrid, i samma konversationer. Ja, det är fint. Fast Marcus ska inte med nu i helgen, det svinet, så det blir ingen Sektorn i London-grej. Dåligt. Istället får vi Björn (som gick i samma författarklass som jag), Snus (som också gjorde det och faktiskt tog studenten med dem... och hatar dem lika mycket som jag), och Snus flickvän Sara. Det är trevliga människor, men en Sektor-träff hade man ju inte sagt nej till heller!
Förutom att vara sjuk har jag idag upptäckt ett nytt kök här i huset. Var egentligen ute på en quest för att följa sladdarna och se om jag kunde komma på ett sätt att få igång ljuset igen, men när jag gått upp för en trappa (vi bor på andra våningen, men det finns en till!) hittade jag typ ett hidden kitchen. Mycket chockad. Men det är närmare än det vi brukade laga mat i, så våra liv är plötsligt enklare. Hurra hurra.Sen har jag suttit och läst Twilight. Nittio procent av tiden suger den, men sen kommer delar som är helt okej och så tänker man "det här kunde ju faktiskt vara bra", men så kommer en enda kommentar oftast som bara förstör allting. Den är ju inte en helt dålig idé egentligen, men den är så jäkla värdelöst utförd. Egentligen säger de två serierna jag har som bilder allt om dem...
That's enough of that shit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar