And here I thought I was on a manly strike

RAARRGH. Det var ett argt och manligt skrik. Jag behöver boosta min manlighet som fan nu, eftersom jag var så dum i huvet och blev av med min plånbok nu. CP-Ell.

Vi var inne i butiken med den coola brödrosten och kollade runt när plötsligt någon stod bakom mig, och sedan började springa. Jag anade omedelbart vad som borde ha hänt (min väska var olåst och plånboken låg högst upp - se bilden!), och som den Rambo-brud jag är vände jag mig om, grabbade tag i personen i fråga, och väste Clint Eastwood-aktigt "give it back". Eller nej, det gjorde jag inte alls. Jag lät personen springa iväg, gick in i förnekelse och började svära som, tja, som Marielle ungefär. Efter att ha letat igenom väskan typ tjugo gånger insåg jag att fucking jävla helvete, den var borta. Tillsammans med min manlighet.

Så jag gick ut och svor ännu mer, varpå en trevlig engelsk kvinna kom och frågade vad som hänt och erbjöd mig pengar, men tja, det var egentligen bar 25 pund (300 spänn som var borta), så det var egentligen inte DET som var paniken. Snarare att, tja, NÅGON JÄVLA FUCKER STAL MIN PLÅNBOK. Med leg och bankkort och allting i! Så jag ringde mamma och grät lite till, men sen fick jag ta mig samman och ringde Swedbank för att spärra mina kort och så. De ska skicka hit ett nytt med expresstjosan så jag har det i slutet av veckan, så det är lugnt.

I bounced back pretty fast. Jag gör sånt. Jag menar, förutom the obvious (min enda biobiljett från en Indy-film, samt lite andra kvitton och nostalgigrejer. Och några huvudvärkstabletter, och själva plånboken som min lillasyster gav mig eftersom jag ville ha en LV-väska för typ 40 000. Hon hade inte råd med den, så hon köpte en fejk-LV-plånbok egentligen som jag först inte var superförtjust i men som jag inser nu att jag verkligen verkligen gillade) så går typ allt att ersätta. Jag kan till och med fixa nytt ID-kort via svenska ambassaden, så liksom det enda jag inser att jag borde ha är ett sånt där "European Health Insurance"-card (never go abroad without it!) så mamma ska skicka det.

Det stör mig det här. Hemma hade jag garvat åt den jäveln för jag har ALDRIG cash i Sverige, men nu var det ändå pengar i. Fast jag hade köpt ett par jeans för 25 pund innan som jag var tvungen att betala i cash, så HAHA, där hade jag tur egentligen. Och karmamässigt så var det kanske värt 300 spänn för att fortsätta ha tur som jag haft. Jag stör mig mest på att jag inte var supermanlig och tog fast den jäveln. Det hade känts så bra.

Fast sen var vi och köpte brödrosten, se bilden liksom (den rostar dödsskallar på mackorna! Och har egentligen europeisk strömkabel men vi fick en adapter. ÄG!), och jag frågade de som jobbade där om de sett någon, och de var skittrevliga och tog med oss till säkerhetsvakterna som dock inte var hemma, sen tog de mitt nummer och sa att oftast tar de bara pengarna och slänger plånboken så har jag tur får jag tillbaka den. Fast jag har redan köpt en ny, en fejk-Prada i brons. Den var snygg (det fanns en som var jättelik min gamla, som jag var jättenära att köpa för jag fick en sorts MIIIN-känsla av den, men den var inte lika snygg, så jag dissade den) och ser ut exakt som min gamla på insidan, så jag är glad.

I get knocked down, but I get up again, you're never gonna get me down.

That's enough of that shit.

Note to self: Stäng väskjäveln och lägg plånboken underst för fan!