Har påbörjat redigeringen av NaNo 2014. Håller just nu på att läsa igenom den och fixa lite småsaker, men eftersom jag brainstormade lite och totalt ändrade vilken sorts monster jag ville att skurken skulle vara kommer jag behöva skriva om större delar längre fram. Men jag tror att mitt nya monster är mycket bättre: även om jag är väldigt nöjd med storyn har jag stört mig på hur jävla amerikansk den är. Den var full av vampyrer, varulvar och häxor med elementmagi, och det känns så himla Buffy vs Engelsfors som det kan bli. Speciellt som jag hatar vampyrer.
Sååå ... jag planerar att byta ut dem mot varelser ur den svenska folktron istället. Det jobbigaste var att komma på något utöver vampyrer, för även om man kan hitta skitmånga varelser som smyger runt på nätterna och dödar folk, är det VÄLDIGT få förutom vampyrer som verkar förvandla sina offer till nya monster efteråt. Men, man måste ju ta sig vissa kreativa friheter, så jag tror att jag kan lösa det här.
Det som fascinerar mig mest är hur välskriven storyn varit hittills? JAg har läst ungefär en fjärdedel (dvs runt 20k ord), och ... det har inte alls varit några formuleringar som fått mig att vilja dra en gammal filt över huvudet. Visst finns det massa saker som jag måste fixa: den skrevs under NaNo så det finns en hel del meningar som clearly övergivits halvvägs för någonting bättre, och ordet "sedan" används ungefär femhundra gånger för mycket på varje sida ... men generellt är det faktiskt helt okej? Det är ingenting av de femtio sidorna som jag tycker kräver en rejäl omskrivning, utan mest lite finjusteringar här och där.
Jag är helt amazed. Alla andra första utkast jag gjort har varit så dåliga att jag typ skämts ögonen ur mig, men inte det här. Jag vet att storyn kommer spåra lite längre fram, men jag tror att jag redan vet hur jag ska fixa det, så jag oroar mig inte. Jag är bara väldigt nöjd över att se att jag faktiskt kan skriva, oavsett vad jag brukar säga här på bloggen när jag diskuterar mitt skrivande.
Jaja, man ska väl inte ropa hej innan man läst klart storyn, men vafan, ibland får man vara glad för det lilla. Femtio bra sidor är bättre än inga bra sidor.
True story.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar