När man vaknar på morgonen och inser man sovit lite för länge, fortfarande är sjuk, samt blir uppringd av sin kära moder tio minuter senare som börjar fråga om man tänkt något på att finansiera sommaren (för när du gått ut skolan är du någon sorts välgörenhetsobjekt som bara får mat och husrum och inga fickpengar mer), då kan man ha bättre dagar. De dagarna är det jävligt skönt att ha en lillasyster.
Så efter ett par timmar av Desperate Housewives kom hon hem och jag bestämde mig för att gå ner i köket för att försöka hitta nåt att äta. Lisa följde efter och sen satt vi där i över en timme och pratade, när jag försökte återvända till mitt rum blev hon arg och ansåg att jag var tvungen att vara kvar: "jag kom ner hit och höll dig sällskap när du åt, nu får du vara sällskap när jag gör kladdkaka!". "Jag bad inte om sällskap, jag skulle äta på mitt rum!" protesterade jag. "Snälla", sa Lisa, "det bara skrek 'syster i nöd' om dig".
Min syster är bra. Dels är hon medveten om att hon är fjortis ("killarna i Johannas klass gjorde en lista på de största fjortisarna, jag kom tvåa för att jag ser ut som en. Det är okej, det är värre om jag skulle bete mig som en totalt fjortis"), och dels är hon precis lika bitchig som jag ("och jag fick verkligen anstränga mig för att inte slå till henne, för jag kände att det skulle vara så skönt att bara se henne ligga och blöda på golvet"). Så vi kunde pratade på om allt jobbigt, typ föräldrar och skolan och fjortisar och saker man inte vill göra. Det är bra.
När kladdkakan var klar återvände vi till mitt rum och fortsatte titta på Desperate Housewives. Vi såg tre avsnitt eller nåt innan vi konstaterade att det är nog bäst att vi pluggar innan vi ser mer. Och därför hamnade jag här. Det är kladdkaka i min säng, vilket är mindre mysigt, men i övrigt tror jag att det var allmänt bra bara. Jag orkar inte tänka på allt det som mamma tjatar om nu, för jag tänker tillräckligt på det. Det är inte så jävla lätt att få jobb ju för fan.
Enda anledningen till att jag skulle vilja bo i Stockholm vore nog för att det skulle vara lätt för mina syskon att hälsa på. Jag menar, jag kommer säkert sakna mamma och pappa när jag flyttar hemifrån sådär som man alltid gör, men jag har känslan av att det kommer vara riktigt jobbigt att bo utan Acksäll och Lisa. Jag tror inte jag pallar att bo ensam än på ett tag i alla fall.
Nu bordejag plugga och göra saker så jag får se mer DH. Det är typ min nya må bra-serie.
That's enough of that shit.
Så efter ett par timmar av Desperate Housewives kom hon hem och jag bestämde mig för att gå ner i köket för att försöka hitta nåt att äta. Lisa följde efter och sen satt vi där i över en timme och pratade, när jag försökte återvända till mitt rum blev hon arg och ansåg att jag var tvungen att vara kvar: "jag kom ner hit och höll dig sällskap när du åt, nu får du vara sällskap när jag gör kladdkaka!". "Jag bad inte om sällskap, jag skulle äta på mitt rum!" protesterade jag. "Snälla", sa Lisa, "det bara skrek 'syster i nöd' om dig".
Min syster är bra. Dels är hon medveten om att hon är fjortis ("killarna i Johannas klass gjorde en lista på de största fjortisarna, jag kom tvåa för att jag ser ut som en. Det är okej, det är värre om jag skulle bete mig som en totalt fjortis"), och dels är hon precis lika bitchig som jag ("och jag fick verkligen anstränga mig för att inte slå till henne, för jag kände att det skulle vara så skönt att bara se henne ligga och blöda på golvet"). Så vi kunde pratade på om allt jobbigt, typ föräldrar och skolan och fjortisar och saker man inte vill göra. Det är bra.
När kladdkakan var klar återvände vi till mitt rum och fortsatte titta på Desperate Housewives. Vi såg tre avsnitt eller nåt innan vi konstaterade att det är nog bäst att vi pluggar innan vi ser mer. Och därför hamnade jag här. Det är kladdkaka i min säng, vilket är mindre mysigt, men i övrigt tror jag att det var allmänt bra bara. Jag orkar inte tänka på allt det som mamma tjatar om nu, för jag tänker tillräckligt på det. Det är inte så jävla lätt att få jobb ju för fan.
Enda anledningen till att jag skulle vilja bo i Stockholm vore nog för att det skulle vara lätt för mina syskon att hälsa på. Jag menar, jag kommer säkert sakna mamma och pappa när jag flyttar hemifrån sådär som man alltid gör, men jag har känslan av att det kommer vara riktigt jobbigt att bo utan Acksäll och Lisa. Jag tror inte jag pallar att bo ensam än på ett tag i alla fall.
Nu bordejag plugga och göra saker så jag får se mer DH. Det är typ min nya må bra-serie.
That's enough of that shit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar