Det blir bara värre, som Kultursektorn brukade säga

Det där med att jag sa att jag kände mig själv? Glöm det. Had I done that, så hade jag kommit ihåg den viktigaste grejen: det blir värre.

Med Harrison, som ändå var min första stora celebcrush, blev det inte värre än att jag såg Star Wars-trilogin varje dag i typ en vecka, vilket inte är så illa. We've all been there, right? Sett samma film om och om igen? Jag råkade bara ha tre stycken.

Clintan var därefter, det värsta jag gjort där är väl när jag mailade patentverket och frågade om man kunde byta efternamn till Eastwood. Det kan man inte, för det är inte en del av den svenska språkstammen. Fuck them. Ell Eastwood låter fett bra ju.

Ricky-Dean... well, jag impulsköpte MacGyver säsong 1 utan att ha sett honom i något annat än Stargate SG-1 innan, men det räknas knappast med tanke på att den var på rea och jag var arg. Och vem ha inte impulsköpt något dyrt?

Bruce Willis... där börjar jag spåra. Chriss är vittne, när vi var på Kiviks marknad köpte jag varenda film med honom jag såg där. Jag lät bli att köpa en först när jag såg den, fast sen letade jag typ desperat igenom varenda DVD-stånd för att hitta den, och kom därifrån med 10 filmer med honom (och 5 till). Det roliga är att jag la typ inte ut mer än 371 spänn på de filmerna, det är alltså 37 kronor per film. Mycket värt. Fast jag har fortfarande 4 filmer kvar att se, haha.

Men idag tog jag alltså mig själv till nya höjder av idioti. No kidding. Det började helt normalt med att jag funderade på vad jag skulle se ikväll, och kom fram till att jag nog helst ville se något med Jeremy Irons (no shit?). Bara det att Lisa tvingade mig att se halva Mannen med järnmasken och vi skulle se resten idag, så att se den en fjärde gång... nej, det vore bara dumt. Och Die Hard 3? Alltså jag älskar den filmen, men nej, det är typ den Die Hard jag sett flest gånger, så jag var mer sugen på någon av de andra... förutom då att jag inte var sugen på någon Die Hard.

Och här kommer då the funny part... vi har inga fler av hans filmer hemma. ALLS. Vilket gjorde att jag fick en mindre kris och försökte ladda ner några filmer, men det var ju omöjligt att få gjort innan SGA, och då skulle jag ändå suttit verkningslös i tre timmar, vilket ju var precs vad jag inte ville. Så jag var superdeprimerad. Det är ju fredag! Jag måste se film!

Det slutade med att jag gick ner till videobutiken för att hyra något. Kändes bättre så fort jag kom in där. Jag menar, hur det än går kan man alltid hyra Lejonkungen på DVD och se den på engelska (jag har iofs redan gjort det typ två-tre gånger, för James Earl Jones skull, så det kanske börjar bli dags att faktiskt skaffa den själv XD), så det lugnade ner mig. Slutade med att jag hyrde Köpmannen i Venedig, vilket är nice för jag har velat se den i flera år eftersom det är den enda Shakespeare-pjäs jag faktiskt sett... "på riktigt". Den enda pjäs alls faktiskt. Min kära agentvän Tiriq vart väldigt kär i någon Dramaten-uppsättning av den för typ fyra år sen eller så, så hon drog med alla hon kände på den. Den är bra, och då var det ju bara en enorm bonus att Jeremy Irons är med.

Men, eh, jag måste erkänna att jag tror att jag kan ha laddat ner Dungeons and Dragons också. Dock är det inte säkert att jag kommer se den... än. Men jag får nog en liknande kris imorgon, så det är lika bra att vara förberedd. De bra filmerna envisades ju med att kosta pengar.

Idag får ni bilder på träd för jag vill inte tråka ut er. Blir ni inte lyckliga?

That's enough of that shit.