Bara för att jag pratat lite med gallios_ninja på Helgon så har de helt plötsligt dykt upp. Gycklardrömmarna. Varför skulle inte jag kunna? Eller... Nä, det är klart det inte går, jag är nog inte så bra på sånt. Dessutom är det nog inte så roligt som man tror. Och måste man typ inte lajva för att det ska bli bra? Nej, det där är nog inget för mig...
Eller jo, kanske, tänker man sedan. Som hon sa, man behöver ju faktiskt inte lajva när man håller på med det. Dessutom behöver det inte bli någon seriös grej av det, jag kan ju bara lära mig lite poi och grejer på skoj och hålla på med på fritiden. Varför inte, liksom?
Så man går ut i garaget och improviserar ihop ett par pois med hjälp av ett snöre, en sax, två tennisbollar och två skruvar, och så testar man lite. Det är säkert skittråkigt i alla fall, det ser nog bara kul ut. Så klart att det visar sig att det är kul, då. Att det faktiskt är roligt att hålla på så, bara stå där och snurra.
Vilket ju gör att man kan tänka sig att fortsätta imorgon. Lillasyster kommer in och tittar, hon försöker lite, men misslyckas jättemycket, och då känner man sig till och med lite duktig. Lillasyster pratar och letar runt i garaget, medan man själv står och snurrar lite med ett par tennisbollar och har kul.
Happ. Det var ju inte så det var tänkt. Jag ska ju inte hålla på med sånt där, jag kommer ju aldrig lära mig i alla fall. Fast det skadar ju inte att kolla upp lite mer trix, tänker man, och hittar en sida med poitricks som man försöker lägga på hjärnan. Någon av dem kan jag alltid testa imorgon om jag har tråkigt.
Så sitter man här och undrar hur lång tid man behöver på sig för att erkänna det. Jag har gycklardrömmar. Jag vill bli gycklare. Om inte annat bara hobbyidiot som står i mitt hörn och leker lite för att det är kul. Det är lika illa det, nu när jag faktiskt stått i garaget och hållit på med det. Vad ska man göra?
Och så råkar man nämna för Spanskman att man lekt lite, så vill han genast att man ska visa det för honom. Varför inte typ nästa vecka? Så kan man passa på att skejta samtidigt. Eller snarare tvärtom, skejta, och så kan jag visa vad poi är för honom. Men hallå! Jag skulle väl inte hålla på med sånt här inför folk?
Jahapp. Då får vi se hur den här besattheten slutar. Jag måste verkligen ta och skärpa mig någon gång...
Over and out.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar