Hål i huvudet by Jenny JägerfeldMy rating: 3 of 5 stars
Det var väldigt svårt för mig att relatera till huvudpersonen. Jag kan inte tänka mig något värre än att dra till Spanien helt random för att försöka hitta mig själv och om någon av mina vänner försöker hantera sina problem så ... sorry, jag kommer inte följa med. Jag får sån ångest. Hur har hon råd? Hon måste betala hyra! Hon hoppade av skolan! Har du någon plan alls!? Visserligen förklarades hyran, men ändå ... usch, nej.
Med typ 80 sidor kvar var jag hoppfull om vart boken var på väg, men tyvärr slutade det med predatory lesbian-tropen och inget riktigt engagemang från huvudkaraktären, så jag är inte överlycklig över det. Slutet hade kunnat ses som hoppfullt - hade det var en pojkcrush hade jag absolut tolkat det så - men hela 'låt oss hålla det platoniskt'-grejen innan det ... jag vet inte.
Huvudpersonen var så konstig och otrevlig också. Vem tar någons telefon och SMSar "jag älskar dig" till ett random nummer? Altså ... vafan? Jag menar, bara för att du är ledsen och ditt liv suger behöver du ju inte förstöra för alla andra. Nu fick jag visserligen inte intrycket av att boken uppmuntrade till den typen av beteenden, men det gjorde ändå att jag kände mig mer irriterad över huvudpersonen, snarare än att jag sympatiserade med henne.
Jaja. Det bevisar väl bara att en författers första bok inte måste vara deras bästa. Jag tyckte också det va rskumt att den utspelade sig 2000 när den var skriven i 2006, för det tog mig lite för lång tid att fatta det. Men det förklarade iaf teknologin som användes i boken!
True story.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar