måndag 19 januari 2015

När började du läsa och varför fortsatte du att läsa så mycket som du gör?

Veckans bokbloggsjerka frågor oss om när vi började läsa, vilket ju är en rätt spännande fråga.

Förutom att jag inte minns??? Jag tror mig ha slukat böcker sedan jag läste mig att läsa, mer eller mindre, och då gick jag ju i ettan om jag inte har fel. Sedan hade jag en period i slutet av högstadiet/gymnasiet där jag knappt läste alls (någonting som jag på senare år har försökt bota genom att ge mig själv utmaningar varje år), men jag har alltid sett mig själv som en person som läser mycket, även när jag inte gjort det.

Uppenbarligen har jag det från min pappa. Några gånger de senaste åren har jag varit på landet när mina föräldrar haft fester med sina kompisar, oftast då personer som min pappa känt sedan han var ung och eftersom jag spenderar tiden på landet med näsan i en bok kommer det nästan alltid kommentarer om det. Om hur "Pärlan" (som på riktigt är min pappas smeknamn: det har någonting att göra med att han var duktig på fotboll) alltid läst mycket och hur jag fått det från honom.

Inte för att jag vet om min pappa påverkat mitt läsande så mycket. Tja, det var ju den där gången då jag lånade Sagan om Ringen av honom första gången, frågade om han läst den och fick svaret "den där har jag nog läst minst tio gånger". Min pappa är inte direkt den typen av person som är self-indulgent och läser eller ser om böcker eller filmer, så där fattade jag ju att det var en speciell bok jag hade fått låna.

Det är väl generna då. Svaret på jerkan blir helt enkelt att jag började läsa så fort jag kunde göra det och jag fortsatte därför att jag har inget val helt enkelt, jag måste läsa.

True story.

4 kommentarer:

Boklysten sa...

Jag tror de flesta har haft en lässvacka någon gång i sitt liv.

Monika sa...

Min pappa sa alltid att jag borde bli professor, som läste så mycket. Fattar inte riktigt bad det ena har med det andra att göra :)

Freja sa...

Känner igen det där att måsta läsa, jag kan inte avstå!

Ell sa...

Boklysten: Jo, det känns som det. Antingen läser man hur mycket som helst, eller inget alls...

Monika: Haha, professor i litteratur kanske? :P Låter mest jobbigt...

Freja: Det är verkligen omöjligt att inte läsa! Man ser en bok och ba "yep, nu ska vi bekanta oss med varandra".