'Cause we are living in a material world

Jag kom att tänka på en sak nyss som jag tänkte att det vore värt att blogga om: fatta skönt det vore om man var materialist men inte så besatt av ägande! Alltså att man lånade saker mer och inte brydde sig så mycket om vad som kom tillbaka och inte. Jag menar, jag har lite saker jag lånat från folk, t x Muppet Treasure Island från mitt ex Fredrik, och tja, den har liksom blivit min nu för jag har haft den så länge. Han saknar den inte, jag älskar den, så det var ju mest logiskt.

Det är för lite sånt i världen tror jag. Nu älskar jag film så jag skulle aldrig ge bort någon som jag faktiskt tycker om eller som ingår i nån samling av nåt slag, men t ex massa böcker jag läst en gång och aldrig läser om (pocket-böcker dessutom), varför kan jag inte bara ge bort dem liksom? Eller snarare, varför kan jag inte bara låna ut den till nån och se skita i att be och få tillbaka den och sen hoppas att den lånar vidare den till nån.

Antagligen för att ingen annan skulle göra det och så skulle jag behöva ge bort alla mina grejer. Vilket inte vore särskilt kul, jag vill ju ha tillbaka nåt för det, iaf lite.

Men eftersom man ska hitta sin invanda mönster och bryta dem funderar jag på om man ska försöka joina den där bok-bytar-grejen vars adress jag glömt. Man ska alltså läsa en bok sen lämna den på ett offentligt ställe och hoppas att någon annan hittar den och läser den och lämnar den vidare. Fast man kanske måste hitta en bok för att joina det? Måste kollas upp.

That's enough of that shit.