söndag 17 april 2016

A brief history of my mountain obsession

Ja, jag tänkte helt enkelt att vi skulle ta en titt på var allt gick fel, så att säga. För som ni vet, I don't know how to like things casually. Låt oss börja från början!

1802: britterna bestämmer sig för att kartlägga hela den indiska kontinenten i The Great Trigonometrical Survey (sexigt).

1856: GTS konstaterat att Mount Everest är 8840 meter högt (egentligen 8848 meter), det högsta berget i världen.

Thomas Montgomerie gör en sketch för GTS över några random toppar han hittar och eftersom de är i bergskedjan Karakorum och han inte kan deras namn kallar han dem för K1 och K2. K2 visar sig vara världens näst högsta berg och får aldrig något bättre namn eftersom det inte förtjänar det.

1953: Sir Edmund Hilary och Norgay Tenzing blir de första personerna i modern tid som står på toppen av Mount Everest.

Cuties
1954: Italienarna Achille Copagnoni och Lino Lacedelli blir de första personerna att bestiga K2.

1980-talet: bergsklättring blir mer och mer populärt och leder till en kommersialisering av klättrandet, framför allt på Mount Everest.

1996: åtta personer dör den 10 maj under en storm på Mount Everest, de flesta tillhörande Adventure Consultants som speciliserat sig på att hjälpa oerfarna klättrare upp på berget.

1997: Jon Krakauer, som var en del av Adventure Consultants expedition året innan för att skriva om kommersialiseringen av industrin släpper boken "Into Thin Air" om sina erfarenheter av Mount Everest 1996.

Bildkälla: http://www.amazon.co.uk/Into-Thin-Air-Jon-Krakauer/dp/1447200187
2008: Den dödligaste dagen i K2s historia, då 11 personer omkommer i sina försök att bestiga toppen.

2012: Dokumentärfilmen The Summit, om K2 2008, släpps.

2013: Cross Creek Pictures och Walden Media backar filmen Everest, en filmatisering av händelserna 1996.

2014: Everest börjar filma i de italienska alperna

15 oktober 2015: jag och Trams ser filmen Everest på bio. Jag ger den 3 av 5 stjärnor och skriver "Solid film om en misslyckad bestigning av berget. Fick mig att glömma alla drömmar jag någonsin haft om att bestiga det".

Bildkälla: http://www.botvfx.com/portfolio-items/everest-2015/
Taglinen är bullshit though, K2 och Annapurna är mkt farligare
16 oktober 2015: jag börjar läsa om olyckan på Wikipedia.

17 oktober 2015: jag fortsätter med att läsa om alla dödsfall på Mount Everest.

18 oktober 2015: jag läser om alla som någonsin dött på eight-thousanders.

1 februari 2016: jag använder ett pocketogram för att köpa Fredrik Strängs bok "K2 på liv och död" eftersom Into Thin Air inte fanns tillgänglig

5 februari 2016: jag ser filmen The Summit  på Netflix, om K2 2008

19 februari 2016: efter ett tips från en arbetskamrat ser jag Everest IMAX (om Everest i allmänhet) och Beyond the Edge (om första bestigningen av Everest) på Netflix.

Aaaand efter det var besattheten ett faktum. Sedan dess har jag köpt sex ytterligare böcker om bergklättring, Everest på DVD samt sett ett antal fler dokumentärer om berg och olyckor i allmänhet. Dessutom har jag fått mig en enabler i form av Li, som förutom att tipsa mig om böcker och dokumentärer också insisterar på att vi ska bestiga Haga kulle och har skapat en tumblr om berg, vilket inte direkt gjort saken bättre.

Nu är väl den stora frågan egentligen varför jag är så jävla besatt av berg? Om jag får parafrasera George Mallory är det väl helt enkelt because they're there.

True story.

3 kommentarer:

hanna sa...

Åh, det är så jävla underbart när du bloggar om dina besattheter och specialintressen. Tycker du kan starta en blogg om bara det. Så himla intressant - ALLTID.

Jag har "bestigit" typ två berg i mitt liv . Sjöberget som är ett miniberg som låg bredvid vår skola och som vi alltid fick gå på utflykt till, och Djurmo klack som ligger där mina morföräldrar bor. Det är ett riktigt berg, till skillnad från Sjöberget som är mer som en glorifierad kulle. Djurmo klack är häftigt eftersom det ligger två grottor i berget dit en kan klättra på en ranglig stege om en har en dödsönskan (det har inte jag). Där bor det uvar ibland, och då får en inte vara på toppen. Haha, okej vet inte varför jag precis berättade detta, men okej GOD NATT!

hanna sa...

(Kan eventuellt ha varit någon slags falk, och inte uvar som bor där ibland....)

Ell sa...

HAHAHA, det kanske jag borde. Den skulle bara handla om bergochdalbanor och berg typ.

Jag har också bestigit en hel del glorifierade kullar i mitt liv, men det är roligt! Och nånstans måste man ju börja sin bergsbestigningskarriär. ;) Det enda riktiga berg som jag vet att jag bestigit är Kinnekulle, med den fantastiska höjden 306 meter. Vi skulle toppbestiga när vi var uppe i fjällen med klassen också (och bodde precis bredvid Kebnekaise) men det var för dåligt väder så det blev aldrig riktigt av. Men någon gång ska jag bestiga Keb ändå ...