"There is nothing wrong at Blake Holsey High."

Av en kosmisk slump blev jag i måndags påmind om min favorit-TV-serie från min ungdom, Strange Days at Blake Holsey High, och lyckades genom lite snabb research upptäcka att (nästan) hela serien finns på kanadensiska Netflix. Oh happy day! Det har stört mig i flera år att jag aldrig fick se hela serien och veta vad som egentligen var fel på Blake Holsey High...

Så nu har jag bildat en minifandom bestående av mig själv och ingen mer. Ingen jag känner har sett den här serien. Ingen bryr sig. Och jag menar det, jag har inte ens fått höra ett litet "åh, jag är så glad för din skull att du hittade serien igen!".

Jaja, jag överlever. Serien är fortfarande amazing. All the science. Älskade alla inlägg jag hittade på tumblr (där fanns iaf några gelikar, som alla sa samma sak: "omg jag älskade den här serien varför har ingen annan sett den!?") som i stort sett gick ut på att "åh gud den här serien fick mig intresserad av vetenskap". Best. Show. Ever.

Chriss återvänder ikväll, efter en veckas exil i Skåne, och jag har fortfarande tjugotvå avsnitt kvar. Det kan bli tight att hinna se det på två timmar. Om det inte dyker upp ett wormhole och skickar mig tillbaka några timmar i tiden, men efter en och en halv säsong borde jag ha lärt mig att det inte enbart är av godo. Antar att det kommer dröja lite innan jag hinner se hela serien.

"Something's going on, and someone's behind. And we're gonna get to the bottom of it."

True story.