Only at Tovetorp

Varför sitter jag ensam i ett tomt klassrum och äter tårta i ett glas?

Det började med att vi planerade bus för hela veckan i tisdags. Vi öppnade starkt med att sno - eehh, jag menar: låna - en båt så fort vi kom hit. Vi gillade tanken på ett bus om dagen, så vi satte igång att planera. Sara befann sig just då i vårt grupprum - sagda klassrum - och påpekade att hon fyllde år på söndag (alltså, idag). Så vi skrev upp "Bus Sara" utan att specifiera det.

Bus Sara utvecklades till köpa och baka tårta till Sara. Väldigt hemlighetsfullt bad vi (okej, Sofia och Chanette) kökspersonalen om att få låna köket och bakade tårtan. Assistenterna sa till alla att klockan tjugo i åtta skulle det vara informationsmöte i matsalen, men när vi som bäst satt och väntade började alla istället sjunga "Ja, må hon leva". Väldigt nice. :D Förutom några, som var besvikna över att de inte fick någon information...

Matilda har tjatat i flera dagar om att spela kubb, vilket vi gjorde efter tårtan. Problemet är att sedan igår har bokstavligt talat 200 miljarder myggor gått och kläckts, så vi orkade bara oss igenom ett spel (jag var med i det vinnande laget dock, whoop!), innan vi bestämde oss för att gå in och se på Captain America istället (återigen, Matilda som tjatar).

Det i sin tur blev ett långt experiment då jag lyckades koppla min laptop till en projektor och ett högtalarsystem, ladda ner VLC och starta upp filmen med undertext... vilket slutade med att köra VLC på helskärm blev för mycket för min stackars laptop. Medan vi omorganiserade oss gick Anneli ut för att hämta tårta (i glas, för tallrikarna var slut), och kunde därför inte svara när hennes mobil ringde en minut senare.

Joachim tog det istället, och det visade sig att det var Mathilde som ringde för att berätta att dovhjortarna rymt. Återigen, inte en metafor: de tolv dovhjortarna som bor i en inhägnad här hade på något vänster rymt och vi fick ge oss på att samla in dem.

Det var lyckligtvis inte omöjligt. Jag sprang mest runt i buskarna och letade efter stället de flytt genom (och hittade inget), medan de andra fick leta upp och leda hem hjortarna. De är så jävla söta! Hjortarna alltså, inte de andra. En mycket spännande jakt blev det i alla fall, "man kände sig lite som en cowboy!" som Anneli sa.

Jag och Matilda gick tillbaka till huset medan de andra fortfarande var ute och jagade hjortar: hon gick till vårt rum, och jag satte mig i klassrummet för att äta min tårta. Och på den vägen är det...

Dagens fakta: flodhäst heter Hippopotamus amphibius (det här vet jag eftersom dagens andra bus var att helt random i första utkastet i vår rapport nämna något om alla flodhästar vi hittade i vår bäck, och eftersom alla djur ska ha sina latinska namn i parentes tillsammans med vanliga namnet kollade vi upp det).

Dagens bästa bus: trots allt det här vinner personen som knöt ihop allas skor imorse. Speciellt som ingen är helt hundra på vem som faktiskt låg bakom det (jag har tagit på mig ansvaret för det ett antal gånger, men av någon jävla anledning tror ingen på mig - vadfan!?).

True story.