Jag tänker inte skriva om en bok här, utan en serie. Jag tror inte riktigt jag kan välja en av böckerna i den som är bäst, fast jag har för mig att jag hade en favorit som liten. Om jag minns rätt var det den här...
 |
| Bildkälla: http://image.bokus.com |
Internetdetektiverna handlar om sex olika huvudpersoner. Josh och Tamsyn, som bor i England, har just fått koppla upp sig på internet för första gången via skolan. Josh är mer taggad på det än vad Tamsyn är, men hon är en schysst kompis och testar det där med nätet för Joshs skull. Av en slump får Rob - som också bor i England - tag på Tamsyns e-post, och börjar maila henne. Hon uppfattar honom som ganska dryg (det är han), och tar sin chans att jävlas med honom när han av misstag ger ut e-postadressen till tre andra internetkompisar han har: Mitch (från USA), Lauren (från Kanada) och Tom (från Australien).
Plötsligt får Tamsyn ett mail från Rob där det står - aningen kryptiskt - "Tamsyn, hämta hjälp :(( ¬:-D :-V I-)". Tamsyn tar det inte på allvar tills hon får reda på att ¬ betyder inte, och kommer fram till att smileysarna betyder "Mycket ledsen, inget skämt, kalla på polis". Hon mailar Mitch, Lauren och Tom igen och frågar vad de vet om Rob, eftersom han uppenbarligen har något problem. Josh och Tamsyn inser till sist att Rob mailade dem eftersom han bor inte alls långt ifrån dem, och lyckas snoka reda på hans hemadress.
De sticker dit, och lyckas faktiskt rädda dagen. Det visar att Rob sitter i rullstol pga en olycka några år tidigare, och att hans föräldrar därför är väldigt överbeskyddande och inte låter honom gå i vanlig skola. Hans privatlärare har dock visat sig vara mindre lojal, då hon släppt in en före detta anställd från Robs föräldrars företag för att leta reda på en mycket viktig diskett. Efter att ha hanterat situationen så bra bestämmer sig Robs föräldrar för att han faktiskt kan få gå i skolan, faktiskt samma skola som Josh och Tamsyn går i. Så de blir kompisar, och fortsätter hålla kontakten med de andra tre, eftersom de faktiskt hjälpte till. Riktiga detektiver alltså - över internet!
De övriga sju böckerna fortsätter de att lösa brott på olika ställen i världen (fast ja, alltid så att någon av våra huvudpersoner kan undersöka saken). Jag gillade nog femte boken bäst, dels för att Lauren och hennes awesome mormor fick vara med och göra saker, och dels för att den hade en fett häftig handling där någon mystiskt person skickar hotfull e-post (see what they did there?) och säger att han ska spränga en nöjespark i luften.
När jag läste de här böckerna var min största dröm typ att lära känna folk online, så jag tycker det är ascoolt att jag faktiskt har lyckats göra det. Även om vi, ni vet, aldrig löst några brott ihop. För några år sedan skrev jag faktiskt ett fan-mail till Michael Coleman, som skrivit dem, och fick ett svar typ ett år senare. Det var fett awesome.
Jag tror faktiskt jag ska läsa om dem när jag är klar med En prinsessas dagbok-serien. De är ju fett korta (typ 150 sidor vardera), men fulla med nostalgi. :D
True story.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar