Nu lyssnar jag på Don't stop beliving och försöker uppmuntra mig själv. Eller ja, det är mer som att jag tar ett sista andetag innan jag dyker ner i ett hav, som i det här fallet utgörs av allt äckligt skolarbete jag kommer behöva göra den här veckan. Som inte kommer kunna bli gjort av, tja, anledningar. Anledningar som "den jävla typen jag ska intervjua hör inte av sig" (faan, jag borde ringa), eller "det här projektarbetet går åt helvete", eller min personliga favorit: "TRE PROV PÅ EN VECKA!? Skämtar ni på mig, eller!?". Ja, herregud, jag älskar mitt liv.
Att det är mörkt och jävligt ute gör inte saken bättre. Jag vill ha vår, jag vill ha resten av MAT-gänget här, och jag vill slippa stressa mig till döds. Jag fick plocka bort gästsängen i dagen, för första gången på tre veckor, så nu är jag officiellt ensam igen!
I en och en halv vecka tills Trams kommer igen.
Och frågan är om det räknas som ensam när ma lever med min lillasyster?
Det slår mig nu att bara jag överlever tills på fredag så har jag inte så mycket att ta livet av mig. Det tog ett par timmar, men jag gillar faktiskt såna insikter.
That's enough of that shit.
Att det är mörkt och jävligt ute gör inte saken bättre. Jag vill ha vår, jag vill ha resten av MAT-gänget här, och jag vill slippa stressa mig till döds. Jag fick plocka bort gästsängen i dagen, för första gången på tre veckor, så nu är jag officiellt ensam igen!
I en och en halv vecka tills Trams kommer igen.
Och frågan är om det räknas som ensam när ma lever med min lillasyster?
Det slår mig nu att bara jag överlever tills på fredag så har jag inte så mycket att ta livet av mig. Det tog ett par timmar, men jag gillar faktiskt såna insikter.
That's enough of that shit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar