Pay it forward

Det där, mina vänner, är resultatet av ett dåligt sälj. Och jag menar inte som i "det var så dåligt att jag tröstköpte fika", utan den spännande och nervkittlande historien börjar såhär: jag övertygar en kille att byta till ett abonnemang som kanske inte är helt fördelaktigt för honom, men inte heller jättedåligt (faktiskt riktigt bra till en början). Han går iväg och är nöjd, och jag är nöjd.

Efter ett tag kommer han tillbaka har insett att det var inte så himla bra och vill ångra det hela. Jag försöker såklart få honom att ta det ändå, men han vill inte, så jag tar kontraktet och river det helt enkelt. Standard procedure. Han blir dock jätteglad för att jag gör det, men märker att jag inte är lika lycklig över det (hallå, jag förlorade en hundring i cash på det!), så han bara "tack, det var jättesnällt, verkligen. Jag kan bjuda på kaffe istället!".

Vem säger nej till gratis kaffe? Inte jag iaf, jag är jättetattig. Så jag sa okej, och han verkade jättechockad, fast ändå glad, och sprang iväg. Några minuter senare står jag med en kund när han dyker upp med en stor kaffe, och en bulle - som jag tror har sin förklaring i skylten utanför cafét.

Hur som helst så tycker jag det var väldigt gulligt av honom (Tim teoriserade om att han var lite kär i mig, men jag vet inte... han var trettiofyra ändå, fast han såg yngre ut), och jag tror att jag måste lägga till "bjuda en främling på kaffe" på min "att göra"-lista nu också. Hell, let's all do that! (Och ni som inte gillar kaffe (jajagmenarerChrissochTrams!) kan ju bjuda på varm choklad eller chai latte istället)

That's enough of that shit.