tisdag 22 november 2011

On the sixth day of sjukdom my true love gave to me... nothing

Alltså de första två dagarna när man är sjuk är det ändå helt okej. Visst, man gnäller, men samtidigt finns det något nice i ens självömkan (som man har massor av), och man har liksom en anledning att ligga inne hela dagen, glo på TV, och käka skitmat.

BY DAY SIX dock, så är det FAN INTE ROLIGT LÄNGRE. Självömkan har förbytts i någon sorts självhat, att titta på TV börjar bli så jävla tråkigt, att spela DS ger mig huvudvärk, och det känns inte ens som att det börjar bli bättre.

Så jävla trött på det här nu.

True story.

Inga kommentarer: