Julpynt

Jag är ju vuxen nu (typ), och har flyttat hemifrån och allting, och då måste man ju göra saker som att skaffa juldekorationer till sin lägenhet. Jag tänker att man måste skaffa grejer snabbt så man kan få ordentliga traditioner så snabbt som möjligt... och för att det är kul!! Var inne på Rusta i lördags och gick typ fram och tillbaka bland alla deras julgrejer för det var så mycket, och det glittrade! Och det var ljus överallt. Dock fick man ju köra budgetvarianten och inte köpa en lysande isbjörn för 300 kronor...

Men jag tycker min lägenhet är rätt fin ändå. :D

Det syns dåligt på bilden, men renen lyser faktiskt. Den är the shiit.

True story.

Jo, tjena...

Det är november. Det är kallt. Det är mörkt. Det regnar. Jag huttrar under mitt bruna paraply. Och vilken låt börjar MP3n spela?

Feels something like summertime med Bon Jovi.

True story.

We'll keep on writing 'til the end

Och med det är jag officiellt klar med NaNo i år! Sitter för tillfället och lyssnar på We are the champions och sjunger med så med så mycket inlevelse som jag kan...

True story.

Frisk!

Är fanimig typ frisk nu. Vaknar med lite huvudvärk och är småsnorig, men vadfan, så brukar det ju vara. Känner mig sjukt full med energi idag (typ en springtur skulle vara så jävla nice, men jag ska nog vänta ett par dagar för säkerhets skull. Det har hänt mig mer än en gång att jag bara "WOHO, frisk!" och så tar jag ut mig och blir sjuk igen). Ska använda den energin åt att... städa. \o/

Äh, inte bara! Jag tänkte vandra ner till Rusta och se om de har billigt julpynt jag kan ha i min lägenhet eftersom det ändå är första advent imorgon. Känner att lite julstämning skulle sitta fint faktiskt. Snö också för den delen (I love you, snö!). Dessutom är det klarblå himmel ute så vädret bara skriker att man ska ut och gå i det.

Känns oerhört nice faktiskt.

True story.

On the sixth day of sjukdom my true love gave to me... nothing

Alltså de första två dagarna när man är sjuk är det ändå helt okej. Visst, man gnäller, men samtidigt finns det något nice i ens självömkan (som man har massor av), och man har liksom en anledning att ligga inne hela dagen, glo på TV, och käka skitmat.

BY DAY SIX dock, så är det FAN INTE ROLIGT LÄNGRE. Självömkan har förbytts i någon sorts självhat, att titta på TV börjar bli så jävla tråkigt, att spela DS ger mig huvudvärk, och det känns inte ens som att det börjar bli bättre.

Så jävla trött på det här nu.

True story.

They say that 90% of TV is junk...

Aftonbladet har en artikel om en ny metod som "utländska ligor" använder för att sno folks pengar: "cash traps", det vill säga att man med hjälp av en list hindrar folks pengar från att komma ut ur bankomaten. Folk tror att bankomaten är trasig, går därifrån och lämnar sina pengar.

Det enda jag kan tänka är: "jaha? Det där har jag aktat mig för sen jag såg första avsnittet av Svindlarna, för sex år sen".

Och de säger att TVn inte lär oss någonting.

True story.

Jag blir hellre jagad av velociraptorer

Jag hatar jävligt många grejer, men en sak som ligger högt upp på listan (och lyckligtvis inte drabbar mig så ofta) är att behöva PLUGGA när jag har FEBER.

Och jag har dugga på måndag som man måste klara (och ha 75% rätt på för att få godkänt) som pretty much handlar om att känna igen insidan på olika djur så jag MÅSTE VERKLIGEN plugga idag.

VARENDA GÅNG.

Jag, om några timmar.

True story.

Harry Potter-frågor

Snodde lite frågor från Hanna (som snodde från nån annan). Ni känner säkert redan till mina svar, men kul för mig iaf!

Vilket elevhem skulle du tillhöra?

Har sedan den gamla Hogwarts.nu-tiden ansett mig tillhöra Ravenclaw, och göra det fortfarande. Pottermore kan säga vad det vill, men jag tror hatten skulle se mer till, tja, vad vet jag, det faktum att jag gillar att lära mig saker och älskar onödigt vetande än vad jag svarade på ljudgående frågor som "höger eller vänster?". Jag har massvis med Gryffindor-egenskaper också, men det betyder ju inte att jag bara passar där (i så fall skulle ju Hermione hamnat i Ravenclaw om man bara gick på det mest uppenbara).

Vilket djur skulle min Patronus vara?

Alltså jag brukar ju säga en okapi, för jag tycker de är så hilarious djur. Jag har en t-shirt jag gjort själv med texten "Expecto Patronum" där jag har gjort siluetten av en okapi med silvrig färg, så jag borde ju vidhålla det... men det finns en väldigt stor chans att min patronus är en ko också (eller möjligen en älg, men ko känns mest troligast). Jag älskar kor. Man blir så glad när man får umgås med dem! Misstänker dock att en ko bara skulle stå där och se dum ut när dementorerna kom, så tänker mig att en okapi vore bättre ändå.

Vilket skulle vara mitt favoritämne på Hogwarts?

Skötsel och vård av magiska djur är glasklart en favorit. Har alltid gillat det, men helt ärligt skulle jag nog inte gilla Hagrid sådär jättemycket som lärare. Fast det får man väl egentligen inte säga. Jag tror faktiskt att jag skulle gilla Örtläran också, med tanke på att jag faktiskt gillar att lära mig om vanliga blommor nu i skolan, och magiska blommor skulle ju vara ännu roligare!

Favoritplats i Harry Potters universum?

Jäklar... svår fråga. Jag tror inte jag har någon. Det är inte riktigt platserna i Harry Potter jag gillar, det är allt annat.

Dina favorit citat?

"Ta en kaka, Potter."

"Give her hell from us, Peeves."

Favorithändelse i böckerna?

Det finns huuur många awesome grejer som helst i böckerna, där folk är allmänt kick-ass, asroliga, humlesnurriga, osv, men om jag måste välja en är det nog det som (om jag minns rätt) fick mig att skrika "YES!" (eller något liknande) första gången jag läste det: när Percy dyker upp i slutstriden och bara "är jag för sen?". Älskar det.

Favoritkaraktär?

Jag ändrar fan favorit hela tiden. När jag var liten (typ mellan tredje och femte boken) var Sirius Black min absoluta favoritkaraktär, men sen tröttnade jag på honom. Jag älskar förstås Humlesnurr också, trots att alla tycker att han är en manipulerande gubbe ("you kept him alive just so he could die at the right moment!?" - "Merlin's beard! I should've killed him when he was a kid to save him all the trouble..."), men varje gång jag läser om böckerna får jag typ en ny favorit (Kingsley Shacklebolt, McGonnagall), så det är svårt att svara på.

Därför brukar jag säga Den flygande bilen, för den blir så awesome när den blir helt förvildad och flyr ut i Den förbjudna skogen! Är skitbitter för att den inte fick vara med i sjuan, och inte blev det bättre när jag hörde att Rowling ville ha med den men ändrade sig i sista stund!? Hade älskat om bilen kommit körandes genom skogen och dött heroiskt när den försökte krascha in i Voldemort (den hade kunnat döda någon annan dödsätare i farten eller nåt). Men icke då...

True story.

Dilemma

Är inte det lite av ett evigt problem: stannar man hemma och sover tänker man att man borde gått på föreläsningen, och går man på föreläsningen önskar man att man stannat hemma och sovit...

True story.

Om kroppar och hår o_O

Imorse läste jag ett "fantastiskt" inlägg på någon muppig blogg om kvinnors kroppsbehåring (jag hittade det via Elins blogg, det är inte som att jag googlade "muppig blogg om hår" eller nåt), och jag har haft lite svårt att släppa det faktiskt. Jag har visserligen ingenting emot att raka mig typ dagligen, men jag är ju lite knäpp också har jag förstått det som. Dessutom gillar jag nog att smeka mina egna ben lite för mycket för att det ska vara okej.

I alla fall, jag skiter ju i vad andra människor väljer att göra och inte göra med sina kroppar, men jag har inte kunnat sluta tänka på att det är lätt för en man, som inte förväntas raka sig överallt, att säga att tjejer måste göra det hela tiden. Det finns ju ett uttryck, typ "man ska inte döma någon innan man gått en mil i deras skor", och det gick mig att inse att det faktiskt bara en man (såvitt jag vet) som borde få uttala sig om kroppsbehåring och rakning: nämligen Arnold Vosloo.

"Ehh, vem och varför?" tänker säkert några av er nu (men inte alla, för jag vet att några av er är lika nördiga som jag). Arnold Vosloo är nog mest känd för att ha spelat Mumien i just Mumien-filmerna.

"Så det här var bara ett svepskäl för dig att posta
bilder på halvnakna män i din blogg?"

Det kanske inte ringer någon klocka hos er än, men ser ni hur jävla smooth han är på den där bilden? (Hahahah, jag har stirrat lite för mycket på hans ben nu. Okej. Ska inte säga vad jag just tänkte...) Springer man runt sådär en hel film (och det gör han ju), då kan det liksom förstöra illusionen lite om man plötsligt har massa hår som sabbar ens scener. Hur löser man det då? Well, enligt IMBD:

In order to keep his smooth hairless look, Arnold Vosloo had his entire body shaved twice a day. Originally, he tried waxing but couldn't stand the pain. 

Entire body. TWICE a day. Ta in det, liksom.

Om Arnold Vosloo kom upp till mig och sa att det där med att raka sig under armarna varje dag inte är så farligt, då skulle jag faktiskt kunna ta honom seriöst, för han vet nog vad han pratar om. Är du inte Arnold Vosloo, och let's face it, det är du inte, då vettefan vad du har för kvalifikationer att tala om för folk hur de ska ta hand om sin kropp och inte.

Åh, fan vad sugen jag blev på ett Mumien-maraton nu... är någon sugen?

True story.

I got one bad habit, I like to rock 'n' roll

Klart att man borde gå på föreläsningarna, men att sitta hemma, skriva NaNo,och lyssna på Twisted Sister är fan så mycket roligare.

Fast nu måste jag sticka iväg och dissekera en snigel. FML!

True story.

Be Cruel To Your School (or the other way around)

Mitt schema kommer att ta kål på mig. Typ. Vid det här laget är man vad vid 9 - 16 i stort sett varje dag (9 - 12 någon gång varannan vecka om man har tur), speciellt som det oftast är 9 - 15... OKEJ, 10 - 15 för som vi vet har jag svårt att komma upp på morgonen ibland. I alla fall. Jag är van. Även när jag jobbar funkar det för jag har sett till att hinna åka hem mellan skolan och jobbet... det blir sjukt stor skillnad även om man bara hinner hem för att laga mat och äta den.

Men den här veckan! Alltså jag skulle behöva en vecka för att repa mig från Tjörnö, speciellt med tanke på det här med att vi blev av med typ två helgdagar när vi åkte dit och hem (och skolan verkar tycka att det var fritid, eh, ok?), men det får man ju inte. Då är det ju ännu roligare med 9 - 16 varje dag, som verkligen ÄR till 16. I shit you not, vi var visserligen klara med att ha dissekerat maskfan runt fyra, men sen var vi tvungna att kolla på prep i mikroskop i 45 fucking minuter till. KVART I FEM!? Imorgon börjar jag jobba fem - hur fan ska det här gå ihop!?

Heh, vem tror att jag kommer gå på alla mina föreläsningar den här veckan? Inte jag i alla fall...

True story.

'Cause you may never get another

Tröttnade ju totalt på min första story, och bestämde mig för att börja på en ny. Har sedan igår morse skrivit 12k och känner mig rätt nöjd med mig själv.

True story.

FaceBook Horses (18+)

Ni vet när man går in på vissa sidor man kanske inte borde vara inne på eftersom ett felklick kan leda till att datorn plötsligt är full av musik och film som man absolut inte tänkte ladda ner eftersom det är olagligt (och sånt sysslar vi väl inte med, eller hur?), så dyker det ju upp reklam med massa 'sexiga' brudar man kan få träffa (känner mig alltid väldigt taggad måste jag erkänna).

Den övre av de här två har hauntat mig ett tag, för jag har hela tiden tyckt att jag känner igen henne, men jag kunde liksom inte komma på varför. Men idag slog det mig plötsligt!

Bildkälla: http://www.susanscott.net/

Fick ni inte en liten aha-upplevelse nu?

True story.

P.S. Ja, är hemma från Tjärnö. Fanns inget att blogga om på slutet. Bara sjukt skönt att vara hemma helt enkelt. D.S.

Den gode, den onde och eremitkräftan

Vad har jag ens gjort idag? Satt i labbet, låtsades jobba, och lyssnade på Mötley Crue. Skrev lite NaNo när jag kom undan med det, vilket inte var ofta nog (800 ord, sen kan jag sova!). Var missnöjd med maten. Gick på en lång promenad. Spelade kort, vilket faktiskt var rätt kul. Typ.

Känns som att allt det här hade jag kunnat göra. Känns som att resan hade kunnat ha så mycket potential, men det blir liksom ingenting av det.

Hahaha, fast, åh, en grej jag inte kunnat göra hemma var ju att leka med eremitkräftorna. De är rätt aggressiva, så vi brukar släppa ner tre stycken i en burk så de får fightas. Oftast nafsas de bara lite innan det blir en stand-off värdig Den gode, den onde och den fule när de bara stirrar på dem. Då tröttnar vi och släpper tillbaka dem i deras inhägnad tillsammans med ett helt gäng nya skal för vi hoppas att de ska byta (vilket är rätt coolt att se, de kommer ju inte ur sitt skal så ofta). En av dem bytte skal till ett större, spenderade två timmar i det med att krama sitt gamla skal, innan han till sist bytte tillbaka. Det var lite fint.

Veckans uttryck är för övrigt att "gråtrunka till Kent" (underförstått att det sker i en kall dusch). Mkt talande för när man känner sig miserabel.

Veckans hot är "du får sova i duschen", vilket oftast hänger ihop lite med veckans uttryck, av naturliga orsaker (eller ja, sover man i duschen är det väl naturligt att man passar på att gråtrunka till Kent...).

Dagens svordom är allt förutom fitta och hora, för då blir Erika upprörd. (Korv stroganoff! Vagina! Skomakare! Din jävla potatisgratäng!)

Dagens fakta: kompassmaneter kommer ifrån Frankrike (har som sagt lärt mig massor idag).

Vad bloggar jag för? Måste NaNoa! Skittrött på min story, men that's life...

True story.

Säg att allt är bra: det har var't en lång dag

Det har varit en lång, konstig dag. Maneter hela morgonen, morfar (som det inte är någon fara med!), världens huvudvärk så att jag fick lägga mig en timme, allmän ilska mot vissa lärare (haha, guess who?), seghet, trötthet, jag som är socialt inkompetent och dryg vilket går ut över andra på helt fel sätt, och bara... näe. Alltså hela dagen har känts hur lång och konstig som helst. Fick inte ens gå på toa ifred för en skitstor tusenfoting kom och störde. Show some respect, vadfan.

Och så är det  bara tisdag. Vet inte hur jag ska palla en hel vecka. Vet att bloggen är trist nu, men den här fältresan är en enda jävla besvikelse.

Dagens fakta: även om genetik till viss del bestämmer spiggars kön, så kan de byta kön om de producerar rätt hormoner och omständigheterna kräver det.

True story.

If I can make it here, I can make it anywhere

Vadande alltså. Med stövlar som stinker. Vandrade bort till en blåsig strand och drog dem på mig, fortfarande skeptisk till hela grejen. Resten av klassen (eller ja, resten av gruppen med vadarstövlar på, dvs 7 pers) hoppar i med nätet, och följer efter. Håller mig nära stranden. Tänker att det är för mycket vågor för att maneterna ska hänga där.

Nätet dras ut, vi börjar vandra framåt. Ser en manet på andra sidan nätet, men jag tänker att jag kan hantera det. Jag kollade på maneter på labb igår, och när nätet är ivägen är det ju inte så farligt. Så jag håller koll på den maneten, så pass mycket att när jag plötsligt ser mig omkring inser jag att där står jag mitt i ett jävla manetstim.

Jag önskar att jag kunde säga att jag bara "LET'S GET DOWN TO BUSINESS!" och bara pulled up my big girl panties to deal with it, men näe. Jag tog ett djupt andetag, sedan sprang jag upp på land samtidigt som jag omanligt skrek "NEJ, JAG KLARAR INTE DET HÄR". Jag kan titta på maneter nu utan att få panik, men att stå mitt i dem? Nej.

Så där stod jag och pratade med eleverna utan vadarstövlar tills nätet passerat manterna och jag kunde gå ut igen. Inte för att jag gjorde något, det slutade med att jag gick upp på land och letade pinnar. Jag hade tänkt hjälpa till att dra upp nätet på land, men vid den stranden ar det manetsoppa igen, så jag stod bredvid som den mes jag är. De andra öste upp maneter ur nätet och slängde dem i en hög på marken (när en av dem hoppade på sörjan trodde jag typ jag skulle spy).

Lyckligtvis har vi en schysst lärare, så när jag förklarade att jag inte kunde vara i vattnet pga maneterna så fick jag byta till att vara på land. Jag hjälpte till på slutet också med att dra hem vagnen, för jag kände att min insats under morgonen varit under all kritik.

Så, ja, det var den morgonen. Jag försökte i alla fall, och det här har typ varit det jag varit rädd för sen jag började den här linjen, så att jag inte sjukskrev mig och åkte hem imorse ser jag som en seger, även om alla andra tycker att jag är en loser.

Lite sorgligare blev det nyss, för mamma ringde och berättade att morfar fått en hjärtinfarkt. Jag tror han klarar sig, men det känns segt att vara fast här istället för att kunna vara hemma och vara lite moraliskt stöd till mamma liksom.

True story.