Begravningstal till Hoggy

Här, en svenskauppgift, jag ska hålla det här talet (ungefärligt) imorgon, och jag valde att skriva det till hoggy... ;P

"Vi vet alla varför vi är här idag, så jag tänker inte slösa någon tid på att berätta det. Vi vet varför vi alla kämpar mot gråten, och vi vet vad vi gått miste om.

Men jag vet en sak till, jag vet vad du skulle sagt om du var här idag. Du skulle citerat den vitaste man jag vet, på ett sätt som var så… du. ”I do not say, ’do not weep’, for not all tears are of evil”.

Det var därför du var så uppskattad, så du. För i en tid då folk hellre ger en känga än en hand, hellre säger ”sluta whina, ditt emo” än gråter ut med sina vänner, då fanns du där. Du hade alltid ett tröstande ord, alltid ett råd åt en vän, och i de fall då inget annat hjälpte fanns du där med en nybakad kladdkaka – oavsett tid på dygnet.

Jag minns en tid förra året, du och jag hade inte setts på ett tag och jag trodde att nu har vi glidigt ifrån varandra för gott. Och trots att jag var ensam vågade jag inte riktigt ta upp kontakten med dig igen. Men till sist, en kväll när det var som värst, ringde jag dig och du bad mig komma över. Du sa att någon redan var där, men att vi nog skulle komma bra överens, och det är klart du hade rätt: varför skulle jag annars – åtta månader senare – kalla honom min pojkvän?

För sån var du, alltför ofta en vän till en vän. En vän som alltid fanns där,. även när man inte setts på ett tag. En vän som utan problem presenterade en för nya människor, som visste vem man skulle passa bra ihop med. En vän som trots den skit du fick ta förblev dig själv, och lät andra vara den de är.

Jag minns alla nätter vi hade uppesittartävlingar och såg solen gå upp utanför fönstret tillsammans, när det var du och jag mot världen. Jag minns när vi hade madrassrace i marmortrappan, och när vi åkte pulka inomhus. Våra föräldrar förstod oss aldrig, men det spelade ingen roll, för vi hade varandra, och det var bara det som räknades.

Grejen är den att vi har alla lärt oss något av dig. Allt ifrån de här oseriösa sakerna, som att inte stoppa fingrarna i brödrosten, eller att man aldrig ska kittla en sovande drake, till saker som att riktiga vänner ställer upp för en även om klockan är tre på natten.

Ja, du, för världen var du kanske bara en del, men för en del var du faktiskt världen. Och det är det som gör det så svårt att tänka sig att du bara var en hemsida."

That's enough of that shit.