Dagens skräll: helyllesvenska, blonda, blåögda lilla gulle-Anna gick inte vidare i Eurovision. Så himla sorgligt och idag tycker jag att vi alla klär oss i svart och har röda converse för att visa att vi minsann stödjer vårt lilla landshjältinna när hon går igenom den här svåra perioden.
Eller så sätter vi oss på internet och gnäller över att det minsann är Europas fel att vi inte gick vidare som så många verkar göra. De populäraste argumenten till varför det inte gick något vidare verkar vara...
..."det är öststaternas fel". Varför är det öststaternas fel? De svinen är faktiskt FLER än vad norr/väst-staterna (eller vad motsvarigheten nu är) och då är det klart att de röstar exakt likadant för om vi icke-öststater var fler då skulle vi minsann rösta dem allihop åt helvete. Sådetså.
..."Europa gillar visst bara lättklädda tjejer". Tur att vi har vår lilla supersvenska som inte alls hade någon urringning, eller några tjejer som var snygga i bakgrunden. Men det är faktiskt helt sant det här, kolla bara på de senaste årens vinnare. Det var väl inte bara jag som blev illa till mods över hur otroligt slampig Alxander Rybak såg ut förra året? För att inte tala om Dima Bilan året innan - ELLER OMG, Lordi år 2006. Får man verkligen se ut så i TV!?
..."det funkar inte med låtar med känsla i Eurovision". TRU DAT, HÖRNI. Typ Israels låt i år som man inte fattar någonting av, men som ändå är bra för att han har känsla? Så himla uppenbart att den inte funkar liksom, för man får ju inte ha känsla. Ett tydligt exempel på det här var ju när den där serbiska låten vann 2007 - det var fan bara pyroteknik och lättklädda brudar hela tiden, och det om någonting tycker jag bevisar att när man har äkta känslor på scen så går det åt helvete.
Nej, men allvarligt nu... vad fan? Här är två bittra sanningar som faktiskt säger emot alla argument vi just hört:
1. Europa röstar väldigt sällan fram två exakt likadan låtar två år i rad, och att prata om en "typ" som vinner Eurovision är lite som att säga att man har märkt att tärningen alltid visar en siffra när man kastar den. Visst är det alltid musik, men låt följande bild illustrera det hela:
Nej, ni har rätt, det är samma låt som vinner varje år. Men det leder oss ofrånkomligen till sanning nummer två:
2. Anna Bergendahls låt SUGER.
Och tyvärr är det ju jävligt omotiverande för resten av Europa att lyssna på en låt som man somnar av.
True story.
Eller så sätter vi oss på internet och gnäller över att det minsann är Europas fel att vi inte gick vidare som så många verkar göra. De populäraste argumenten till varför det inte gick något vidare verkar vara...
..."det är öststaternas fel". Varför är det öststaternas fel? De svinen är faktiskt FLER än vad norr/väst-staterna (eller vad motsvarigheten nu är) och då är det klart att de röstar exakt likadant för om vi icke-öststater var fler då skulle vi minsann rösta dem allihop åt helvete. Sådetså.
..."Europa gillar visst bara lättklädda tjejer". Tur att vi har vår lilla supersvenska som inte alls hade någon urringning, eller några tjejer som var snygga i bakgrunden. Men det är faktiskt helt sant det här, kolla bara på de senaste årens vinnare. Det var väl inte bara jag som blev illa till mods över hur otroligt slampig Alxander Rybak såg ut förra året? För att inte tala om Dima Bilan året innan - ELLER OMG, Lordi år 2006. Får man verkligen se ut så i TV!?
..."det funkar inte med låtar med känsla i Eurovision". TRU DAT, HÖRNI. Typ Israels låt i år som man inte fattar någonting av, men som ändå är bra för att han har känsla? Så himla uppenbart att den inte funkar liksom, för man får ju inte ha känsla. Ett tydligt exempel på det här var ju när den där serbiska låten vann 2007 - det var fan bara pyroteknik och lättklädda brudar hela tiden, och det om någonting tycker jag bevisar att när man har äkta känslor på scen så går det åt helvete.
Nej, men allvarligt nu... vad fan? Här är två bittra sanningar som faktiskt säger emot alla argument vi just hört:
1. Europa röstar väldigt sällan fram två exakt likadan låtar två år i rad, och att prata om en "typ" som vinner Eurovision är lite som att säga att man har märkt att tärningen alltid visar en siffra när man kastar den. Visst är det alltid musik, men låt följande bild illustrera det hela:
Nej, ni har rätt, det är samma låt som vinner varje år. Men det leder oss ofrånkomligen till sanning nummer två:
2. Anna Bergendahls låt SUGER.
Och tyvärr är det ju jävligt omotiverande för resten av Europa att lyssna på en låt som man somnar av.
True story.
6 kommentarer:
Mmm. Det bästa jag läst om eurovision. Du är ett geni, Ell!
Jag älskar det här blogginlägget. :D Du är bäst!
True story; du är awesome.
Chriss out.
Åh, tack alla tre! :D :D :D
Var du tvungna att skriva att vi skulle ha just DE kläderna på oss för att sörja?
Jag hade ju svarta träningskläder och mina röda converse på mig idag! X)
HAHAHA, du har haft en riktig sorgedag med andra ord! XD
Skicka en kommentar