måndag 23 oktober 2006

A monkey needs to dance and so do you

Jag tänkte sätta in en lista här, men jag orkar inte, så fuck den. Egentligen hade liksom inget vettigt att säga där i alla fall, så jag kan lika gärna säga de typ två grejer jag tänkte komma fram till där här istället:

För det första har jag ändrat mig om bästa låt. Visst, Hear you me är bra, den är sjukt bra, men den har liksom noll att komma med när man lyssnar på Man must dance med Johnossi. Förutom att den låten har sjukt bra melodi och hela köret, så är texten typ... GOD SMACKINGLY GLOURIOUS som det heter på Popomundo. Varenda rad i den texten betyder något känns det som, och trots det finns det två citat som fastnat speciellt (men jag skulle kunna dra en blogg om vad varje rad i låten betyder för mig, men det orkar ni nog inte lyssna på).

You like to do it as a child on your own
You're in the jungle and the monkeys take your mind from your home

När jag började lyssna på den här låten var samma helg som Animal Planet hade Steve Irwin-maraton, och ett av avsnitten där handlade om ett rehabiliteringscenter för apor. Alltså, idioter får för sig att det är skitkul att ha en apa i sin lägenhet i New York City, och sen kommer de på att det inte funkar och då tar det här centret (som jag inte minns var det ligger) hand om dem och vänjer dem vid att leva i det fria så att de kan leva som de vill igen.

Och i det här avsnittet sprang Steve runt och lekte med aporna i träden eftersom de var så vana med människor att de liksom tillät det (många apor är såna, uppenbarligen, även såna som varit vilda hela livet... framför allt lemurer, typ), och då var det något tillfälle då han klättrade upp... femton meter eller nåt i ett träd och pratade om apor och tittade på dem när de klättrade runt där, och jag kände att j a g v i l l o c k s å! Jag menar, jag har alltid älskat att klättra, jag är grym på det (så ni vet :P), och bara att kunna vara högst uppe och kunna glömma allt som är hemma, det är liksom.. wow. Precis vad jag vill.

You're the monkey in the jungle trying to find your place
The one who let the sunset bring a silly kind of smile on your face

Och det där är det nästan lite samma sak med, just sista raden bara... ja, men okej, jag är väl så då. Men bara för att niiii inte fattar vad jag ler åt just då, det är väl inte mitt fel. Eller nåt sånt, men liksom jag tror inte jag kan förklara det, det har väl att göra med aporna som får en att tänka på nåt annat, så kan man le åt sånt som ingen annan förstår. Galet bra är det iaf!

För övrigt var det ett jättebra avsnitt av Crocodile Hunter idag, Steve var i Mexiko och hälsade på ett par städer där (en av städerna hette Cancun, den andra har jag glömt) de har sjukt mycket krokodiler, och det som var så coolt var att de inte ville typ döda dem eller få bort dem, utan de ville komma på hur människor och krokodiler kunde leva sida vid sida! Och det var typ aldrig några som blev attackerade av krokodiler heller, för de var så vana vid människor att de hellre höll sig borta. Dit vill jag lätt åka nu!

Outsiders idag är lite småsjukt, nästan värre än vanligt. Jag skulle verkligen aldrig kunna vara ihop med en docka (en kille är det, alltså), det skulle bli... nej, jag vet inte, bara jag ser hur han sitter där och ser kärleksfullt på sin docka får mig att bli helt ställd, jag skulle aldrig klara det. Man behöver liksom respons från den andra personen för att det ska kunna bli nåt. Och nu saknar jag Martin jättemycket bara för att jag började tänka på det, jaha, tack för den.

That's enough of that shit.

Dagens ^^

Yes, säsong 2 av Sex and the City är nerladdad! Go me! Nu funderar jag seriöst på att ladda ner Star Trek: The Next Generation, men frågan är om jag är tillräckligt nördig för det...

Dagens >_<
Sjuuuuk, jag vill inteee! Men jag känner mig bättre nu, så jag kanske håller på att bli frisk. Heja!

Dagens :D
Jag skrev en fin dikt på Hoggy. ^^ Och jag har gjort klart matten och tyskan, heja mig! :P

Inga kommentarer: