Jag tror jag är lite kär i bilden från förra inlägget.
För en vecka sen stod vi i kön utanför SF-bokhandeln och skrek "HARRY! HARRY! HARRY!" och "IT'S THE FINAL COUNTDOWN!" så högt vi kunde och det var nog en av de bästa dagarna någonsin. Hela dagen, det går inte att beskriva, alla människor, alla nördar liksom! Som killen som helt spontant satte sig bredvid Chriss och pratade pokémon och ville spela hennes spel och allting. Jag som fick en till son. Det var så mycket folk, så underbart!
Och jag känner mig så cool eftersom "We're the Potter Generation" har spridit sig så fort. Ni behöver inte tro mig: men jag sa det först. Chriss är mitt vittne: hon var upprörd över att City använde tioåringar som experter på böckerna när de "var typ tre när första boken kom" och jag sa typ "jag vet, men det är så coolt: we're the Potter Generation".
Inte för att jag kräver att folk ska credita mig eller så. Det är nog det mest poetiska jag någonsin sagt så om folk sprider det blir jag bara glad (jag ska trycka tröja!). Men bara så att ni inte glömmer: det var här ni hörde det först. ;)
That's enough of that shit.
Dagens :(
Trams åkte hem. :( Det är lite tomt nu, fast Chriss är ju kvar. Men ändå!
Dagens ^^
Jag gör så kreativa väskor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar