Utmanad!

Hanna har just utmanat mig på det här:

"Du skall göra upp en lista på fem konstiga ovanor eller egenheter du har och sedan utmana fem andra bloggare att göra det samma och fortsätta kedjan. De skall även bifoga de här korta reglerna i sitt meddelande. Längst ner i det här inlägget finns en lista över vilka jag utmanar, jag kommer även att gå in på deras bloggar och meddela att de är utmanade."

Sååå, det är klart jag tänker ställa upp på det! :P

1. Jag går inte på a-brunnar. Det är sen jag var liten, när man brukade säga att man fick tur/otur/kärlek, osv av de olika brunnarna. Om jag går på a-brunnar slår jag på mig själv tre gånger (fast inte så det märks), för det var det enda som hjälpte. Fast det ska egentligen vara någon annan som slår...
   
2. Jag rör jämt på mina armar, det är någon sorts tvångstankar jag har. Från början gick jag runt och hoppade med ett ickeexisterande hopprep (typ i femman, jag gjorde det JÄMT), sen har jag tränat bort det bitvis, t ex kändes det som att jag hade det runt fötterna ett tag så jag var tvungen att trassla upp det hela tiden. Nu rör jag bara händerna i min mönster, typ hjärtan, eller rutor...
   
3. Jag börjar gråta jättelätt när jag ser på film, det har jag efter min mamma. Hon är värre än mig, jag brukar kunna hålla tillbaka tårarna för det mesta, men ändå... :P
   
4. Jag har ett par gosedjur i min säng (de har bara hamnat där!), och jag brukar ligga och krama min favorit (Greger) när jag ska sova... ibland.
   
5. När jag kollar på TV så sitter jag alltid och flippar med fjärrkontrollen, liksom kastar upp den i luften, låter den snurrar ett varv, och sen fångar den. Jag har blivit ganska bra på det, faktiskt.

Jag utmanar Chriss, Svedski, Musikski, Bill Stjärnkvist och Zackrid.

Här kan ni läsa vad Hanna skrev. :P

Turkterrorister

Jag är dålig på att uppdatera den här känner jag, kanske borde göra det oftare. Men lite skyller jag det på er, kära läsare, ni är nämligen dåliga på att kommentera, och det är jäkligt tråkigt att skriva utan att få feedback. Så vill ni ha mer bloggar, skriv en liten kommentar då och då.

Det jag stör mig mest på just nu är turkar. Det där lät ganska rasistiskt kommer säkert vissa av er att tycka, men jag ska förklara lite närmare hur det ligger till:

Någon gång i somras skaffade jag nämligen ICQ, och använde det ganska aktivt i kanske en månad. Till skillnad från MSN så lägger folk till en där hela tiden, jag vet inte riktigt hur de hittar ens nummer, men det gör folk iaf. Där började jag chatta med en kille från Turkiet som var ganska trevlig, så jag gav honom min MSN.

Därefter gav han min MSN till en kille som heter Gokhan, eller möjligen Gökhan, jag har aldrig riktigt fattat vilket. Gokhan spred min MSN till i stort sett alla sina kompisar, så i ett halvår tid har jag med jämna mellanrum blivit addad av fler och fler turkar. Det finns några saker som förenar allihop:

• Deras engelska kan snyta sig i pungen. De kan verkligen inte engelska. Men trettonåriga lillasyster skriver bättre på engelska än vad de gör.
  
• De är sexfixerade. Det enda de säger är "hi, have you got bofriend?", "how old are you?" och klassikern "i come sweden fuck u". Allihop säger det, hela tiden, jag kan knappt hålla reda på vem som är vem.
  
• De sprider ens MSN vidare. Allihop har fjorton kompisar som vill ha MSN, och får den. Fler och fler turkar addar, och fler och fler turkar blir blockade. Och jag är inte den enda som blir utsatt för detta.

Den jobbigaste nu är en kille som heter... jag vet inte vad han heter, faktiskt. Han kallar mig för Angel iaf, eftersom jag brukar hävda att jag heter Angelina. Ett tag hette han Angelfucker som MSN-namn, varpå jag kontrade med att heta "And for the record: Angelfucker is gay", och då bytte han till att sno hela mitt vanliga MSN-namn istället. Han är dryg och jobbig, och jag hatar honom. Men ibland är han rolig, så därför har jag inte blockat honom.

Elak som jag är har jag dragit in min lillasyster i det här också. Fast hon lider inte av det, hon tycker det är jätteroligt och försöker få den att visa kuken i webcam. Igår satt hon uppe till sent och hävdade att hon var jättekåt och ville se honom, men jag tror aldrig hon fick det. Stackars henne då.

Men i en av deras gruppkonversationer som jag blev inbjuden till träffade jag på en ganska rolig tjejer, som berättade att hon var ateist. Turkarna blev fruktansvärt upprörda, så jag sa ju såklart att jag inte heller trodde på Gud. Hennes svar blev yay! no god, no god! just faeries!", och jag bestämde mig för att hennes MSN ville jag ha.

Tyvärr gick hon ur konversationen innan jag hann skriva ner den, så då bad jag Angelfucker att han skulle ge mig den. Han vägrade, och sa att isåfall måste jag skicka "nacked photos" till honom. Behöver jag säga att jag inte gjorde det?

Till sist blev jag inbjuden till en konversation med den här tjejen - teh Lea - och skyndade mig att adda henne medan jag kunde. Hon tyckte precis samma sak som jag om turkarna, och berättade att de sagt samma sak till henne när hon velat ha min MSN. Hon hade skickat bilder från en porrsida, men de hade inte gått på det, oturligt nog. Men de hade i alla fall bjudit in oss till samma konversation.

Allvarligt talat är det ju ganska tragiskt, när man sitter på MSN och säger "i lowe you" till någon man inte ens känner, och bara tjatar om "nacked photos" och "i come sweden fuck u". Hur orkar de? Hur orkar jag? Jag funderar allvarligt på att blocka alla utländska kontakter jag får, men det verkar lite dumt.

Hur gör man för att träffa vettiga utländska människor egentligen? Typ, icke-turkar? Musikski har ju jättemånga trevliga människor, typ världens snyggaste bög och grejer, vad har jag? 20 fula och kåta turkar. Det är fan deprimerande.

Sensmoralen lyder i alla fall; ge aldrig ut din MSN till en turk, ty han kommer sprida den vitt och brett.

Over and out.

Go, go Gessle!

På www.sonofaplumber.com kan man ladda ner hela Mazarin-skivan - gratis! Dessutom finns ett bonusspår, orginalversionen av Spegelboll. Måste ju säga att låten som vi (jag?) känner den, är ju mycket bättre, men det är kul ändå.

Fett bra gjort av Gessle, trots allt. Jag har varit aningen sur på honom efter alla kopieringsskydd och grejer, men nu känner jag hur min respekt (?) för denna underbara artist ökar. Visserligen har jag redan skivan och har haft den ganska länge, men det är inte det som är poängen.

Det tycker jag fler artister borde göra (hint, hint), lägga ut gamla skivor på nätet. De nya skivorna kan de ju sälja i affärerna ett tag till, de är ju nya trots allt (ochivärstafallladdarvinerdem...), men de gamla borde man ju nästan kunna få gratis. Iaf några av dem. Jaa...

Idag var värsta Star Wars-feeling när jag och pappa råkade köra fast med bilen. Vi hamnade på en jätteisig yta och kunde inte köra därifrån, dessutom blev det ännu svårare eftersom det var uppförsbacke. Jag hade sån lust att citera Leia och säga "Would it helped if I got out and pushed?", men jag visste inte om pappa skulle känna igen det och kunna svara ("It might" ska man säga, precis som Han). Det var lite kul trots det, jag menar, vi var ju t o m på en is (scenen utspelar sig på isplaneten Hoth, för obildade...).

Nej, nu ska jag nog försöka läsa ut Vingklippt Whiner och gå och lägga mig. Var grymt trött imorse, det var inte kul. Dessutom har jag en engelskagrej som jag borde ha gjort, men jag hade inte pappret hemma och blabla. Får se hur vi löser det...

Btw, jag har varit duktigt idag, och uppdaterat ALLA mina bloggar. Slå det ni, hela tre stycken. Så marsch iväg och kika på de andra, och kommentera. ;)

Over and out.

En helt vanlig dag

Såhär ser en helt vanliga dag ut just nu: Jag vaknar på morgonen, stänger av mitt mobilalarm och somnar om. En halvtimme senare ringer den igen, och jag stänger av den ("Unexpected this is... and unfortunate"), och går och duschar, och lyssnar på Rix FM, samma ska gör jag i köket när jag äter frukost. Och stänger av det innan jag går ("Shut him up or shut him down!").

Till bussen, alltså. Ser hur den kommer när jag går upp för backen ("Run, Luke, run.") Missar den precis ("Luke, it's too late!"), jag hinner liksom se hur den åker därifrån, sånt är SÅ jobbigt! Och för att göra saken ÄNNU värre så dör mitt MP3-batteri just då ("I have a bad feeling about this..."), och jag har inget annat med mig. CD-spelaren plockade ju ut ur väskan samma morgon, för jag trodde inte jag skulle behöva den ("It could be worse" - "It is worse"). Försökte förgäves få liv i lite batterier ("You hear me, baby? Hold together!"), men nej, det gick inte.

Anyway, väl framme går man in på Statoil för att köpa batterier, skojigt nog saknar man pengar, så det går inte ("It's not the fifteen that worries me, it's the first two"). Dessutom kommer man såklart sent till samhället också, men det gör inte så mycket.

Riktigt illa blev det när jag insåg att INGEN hade några pengar att låna ut till mig ("But I was going to the toshistation to pick up some power converters!"), inte konstigt att jag började bli desperat till slut. Lyckligtvis hade Zackrid pengar att låna ut ("Now I owe you one"), så efter att ha ätit skyndade jag iväg mot Statoil för att äntligen få mina kära batterier ("Now lock onto the strongest power source. It should be the power generator").

Whatever. Resten av lunchen tillbringade jag på ett golv med en bok (Star Wars...). Andreas kom förbi och försökte se vilken bok det var, och jag visade honom. "Jag vet hur den slutar" sa han ("I know"), och jag skrattade lite. Sen var det matte och jag höll på att somna sittande. Klart obra.

Aja, sen var det svenska ("No more training do you require. Already know you that which you need"), och vi gjorde egentligen ingenting. Diskuterade våra dramaturgikurvor ("Don't get technical with me") och fick en liten lektion i att skriva en analys. Ärligt talat, en rätt tråkig dag.

Rätt var det är så är man hemma igen, efter att nästan ha missat att gå av bussen ("That was to close!"), och gått en jäkla bit i det fina, blöta vädret ("We had things well uunder controll - until you led us down here.").

Sen har jag typ inte gjort nåogt mer, börjat skriva den här bloggen ("Master Yoda, I promise to return and finish what I've begun"), och det var ju ett antal timmar sen. Kollat upp lite böcker ("I finished my circle") och typ... inget mer. Så, såhär ser en dag ut i mitt liv nu, kanske. ;)

Over and out.

Gott nytt år! ^^

Ja, gott nytt år alla människor och andra som läser årets första inlägg i min fantastiskt roliga blogg (höhöhö...), eller något annat jätteroligt och egocentrerat som jag inte orkar skriva här (vill ni läsa egoistiskt dravel? Jag rekommenderar Da Muskot Blogg!). Jag hade tänkt skriva ner mina nyårslöften och klaga lite (yessss, oväntat eller? :P).

Okej, årets nyårslöften är:

• Provocera mera!
  Jag har kommit fram till att det är så otroligt snällt och puttenuttigt överallt, framför allt i min klass och på typ Hoggy (inget illa ment... eller JO, det var det!!!), och därför tänkte jag försöker provocera och dissa folk så mycket som mitt samvete klarar av år 2006. Så får vi se hur det blir...
  
• Bli ihop med Darin/skaffa ett jobb
  Slash-löfte! Om jag lyckas med det ena slipper jag det andra... anyway, att bli ihop med Darin är alltså en del av min provocera mera-idé (som även innehåller en plan på att börja rita mustascher på allt och alla, efter att jag blivit ihop med D), eftersom jag kommer provocera samtliga av Sveriges fjortisar. Först de som hatar Darin, för att jag är cool och är ihop med honom, och sen de som älskar honom för att de älskar honom. Om jag inte lyckas ska jag typ hitta ett jobb.
  
• Lära mig jonglera
  Jag hade någon idé om att jag kanske skulle försöka ha åtminstone ett seriöst löfte också, som inte innebar att jag skulle förstöra för andra. Så jag valde det här. Typ. Sen har jag även ett par Sawyer-löften, nui kan kolla dem här.

Sådärja, då har man lovat lite bättring om sig själv också. Fantastiskt. Jag har en plan inför nästa år, den går ut på att jag ska bli fet ungefär vid november, och sen kan jag ha som nyårslöfte att bli smal, och det lär ta mig typ två veckor eller nåt (med min kroppsbyggnad lär det bli svårare att bli tjock... jag och Chriss har försökt hela lovet!), så då har jag varit jätteduktig som höll mitt nyårslöfte och kan skita i allt resten av året. Smart, va?

Nu ska jag klaga lite också, för det är roligt! Något som börjat störa mig otroligt mycket på senaste tiden är att folk alltid måste vara så alternativa när de ska önskar varandra god jul och gott nytt år. De står liksom över den här vanliga grejen med bara säga så helt enkelt, och måste komma på någon rolig variation. Jag dör.

Men seriöst! Alla bara, grod jul, grått nytt hår, grattis på hjulafton (FULASTE!), nytt år gått/gott (från Wombat, lite rolig iaf), goth nytt år, och så vidare. Dö. Den enda som jag tycker är någorlunda okej är god jävla jul men bara om man säger det sarkastiskt när man inser att saker och ting verkar gå åt h-vete. Typ.

Japp, det var årets första klagan från mig ("ah, jo, visst; årets första klagan!? Riiight", sa Chriss sarkastiskt när jag skrev så), i alla fall i den här bloggen. Mer kommer nog när jag kommer hem eller något annat djupt.

Ett fint citat från Chriss: "alltså, 05 var ett så bra år, det var jämt, det var bra att skriva. 06 är inte lika bra, det är inte jämt" och det, mina damer och herrar, är förklaringen till Christines betyg i matte. Eller inte, för hon har visst VG.

Over and out.