Review: Ensam på Mars

Ensam på Mars by Andy Weir
My rating: 5 of 5 stars

Jag gillade verkligen den här filmen och boken var lika bra. Kanske bättre, om jag läst den på engelska (men i filmen nämnde Glorfindel och den repliken var inte med i boken så filmen kanske är bättre ...). Jag vet inte. Jag älskar den. Den är så positiv. Den handlar om det bästa med mänskligheten och vad rymdresor kan betyda för oss och jag ääälskar det. Jag är så trött på cynism. Jag älskar att den liksom aldrig går dit.

Det var en massa skit om folk som trodde att den var baserad på verkliga händelse när filmen kom ut, men ... den låter ju lite som att den borde vara det, eller hur? Speciellt med tanke på hur mycket tid Weir har lagt ner på att göra den vetenskapligt korrekt, det kommer liksom ingen deus ex machina eller explosionsbaserade lösningar som vi ser i andra filmer. Den verkar väldigt riktig och det är ju därför folk gillar den. Jag tror det är en stor anledning till att folk gillar den.

Ärligt talat är den inte jättebra skriven. En del dialog bara skriker "as you know, Bob" och jag vet inte varför han vägrade beskriva hur karaktärerna ser ut? Jag håller också med några kritiker om att en del bikaraktärer kunde behövt mer arbete, men whatever. Det gör den inte dålig.

Översättningen är inte så bra heller. Boken skrevs av en snubbe i sina late 30s och översattes av en som är över 60 ... tyvärr, dude, men du är inte så nere med kidsen som du kanske tror. Översättningen är väl egentligen inte fel eller så, men den får liksom inte till den rätta tonen. Vilket suger, för tonen - speciellt allt som Watney skriver - är rätt viktigt. Jag menar, bara titeln ... varför ändra någonting så simpelt som The Martian/Marsianen till något så töntigt som Ensam på Mars?

Jaja, jag älskade den. Jag vill se om filmen. Finns den på Netflix?

View all my reviews

True story.