Vad jag gör på internet nu för tiden

Jag vet inte om nån faktiskt bryr sig, men här kommer en lista på vad jag gör på internet nu för tiden:

• Sociala medier
  Well, duuuuh. 90% av det jag gör. Ni hittar mig främst på tumblr, Twitter och Instagram. Räknas det ens som att vara på internet att kolla sociala medier nu för tiden? Jag är tveksam.
  
  
• Läser bloggar
  Inte lika ofta som jag vill dock ... mina favoriter är och förblir Epbot och TramsFrans.
  
  
• Duolingo
  Har hållit på med Duolingo sedan typ 2013 och klarat av kurserna i tyska, franska (skitspråk), norska, esperanto (mysspråk!!) och spanska. De har släppt japanska till iOS tror jag, men det verkar inte redo för webben eller Android än, så även om jag är mest taggad på det tror jag nästa kurs blir italienska eller ryska. Kan inte påstå att sidan gjort mig flytande i något av språken, men det är roligt att lära sig i alla fall!
  
  
• Codecademy
  Sysslat med sedan i sommar och klarat av kurser i Python, HTML, CSS och Javascript. När jag var ung älskade jag att koda fula hemsidor i HTML så att sitta med det här och försöka lära mig programmera är kul av ungefär samma anledning. Plus bra att ha på CVt!
  
  
• Läser Captain Awkward
  Tekniskt sett en blogg, men jag har gått bakåt i arkiven till 2013 utan att tröttna, så det får sin egen kategori. När jag är klar med allt annat eller sitter och tråkar in på Cosmonova är det främst Captain Awkward jag roar mig med.
  
  
• Habitica
  Gamify your life! Har hållit på med Habitica sedan 2013 eller 2014 och är snaaaart level 100. Stödjer även sidan ekonomiskt och det är det första ställe jag lagt ner pengar på för att köpa typ virtuella husdjur. Men det är kul, rekommenderar sidan till ALLA som vill bli mer produktiva.
  
  
• Pinterest
  Okej, TEKNISKT sett ett socialt medie (medium?), men jag använder det inte riktigt så? Pinterest är dit jag går när jag känner mig lite hipstrig och vill pinna någon fin bild på ett höstlöv eller någon som springer i regnet. Känner noll krav på att gå in dagligen eller att kolla vad alla pinnar. All flash och no substance.
  
  
• Random skit
  Resten av tiden vet ni hur det är, man klickar på en länk som tar en till en sida där man hittar en ny länk och så vidare och sedan har man plötsligt lärt sig allt om bensinmackarnas historia i Sverige (visste ni att ordet "mack" kommer ifrån företaget som gjorde Sveriges första bensinpump, och är en förkortning av ägarnas initialer, Matthiason, Anderson, Collin och Key?) ...

Aaaaanyway, det är vad jag gör på internet. Vad fan gör ni?

True story.

Review: Ordbrodösen

Ordbrodösen by Anna Arvidsson
My rating: 4 of 5 stars

Första boken i år (tror jag) som jag läste ut på en dag och inte kunde lägga ifrån mig. Anna Arvidsson har lyckats hitta på en magisk kraft som man inte sett tusen gånger innan, som inte känns särskilt krystad, och som skapar en väldigt intressant värld omkring sig.

Dessutom har den många och intressanta karaktärer som har intressanta relationer med varandra, även om vissa av dem kanske är lite klyschiga. Jag gillar att handlingen är lite all over the place (geografiskt), och att den använder sociala medier, fast hela "ingen kontakt med omvärlden"-grejen kändes mest som ett sätt att inte ge huvudpersonen några vänner eller någon direkt bakgrund.

Men boken är jättebra och jag vill gärna läsa mer om de här karaktärerna. Det finns definitivt mer att utforska i världen!

View all my reviews

Osäkra jobb

Har velat tipsa om den här Aftonbladet-artikelserien ett tag: Osäkra jobb. Den beskriver typ min arbetssituation, även om jag lyckligtvis inte har det sådär extremt, men jag känner igen mig i väldigt mycket av texten.

Men hur mycket hon än trivdes på arbetet när hon väl var där, och hur mycket hon än tyckte om arbetskamraterna och gemenskapen och kunderna så maldes Jessica ner. Hon kunde aldrig slappna av. Hon hade ständig jour utan att få betalt för det. Hon kunde inte planera något med vänner. Hon visste inte om hon hade pengar nästa månad. Hennes sambo ville åka till Grekland på solsemester. Skulle hon ha råd med det? Och vågade hon lämna staden, lämna chansen att bli inringd? 

Det där är literally mitt liv!!!  Planerar aldrig in saker med folk på dagtid om det kan undvikas för jag vet ju aldrig, jag KANSKE blir inringd och då måste jag kunna göra det. En av grejerna jag skippade förra månaden var att hälsa på min döende farmor på sjukhuset, för jag behövde åka in och jobba istället den dagen (lyckligtvis kunde jag hälsa på henne några dagar senare).

Jag vet aldrig när jag har pengar, jag TROR jag kommer få precis rätt antal pass den här månaden för att gå runt, men jag vet inte för schemat är inte lagt än. Jag förutsätter att jag jobbar på söndag för jag jobbar ju alla helger, men jag vet inte. Det är såhär hela tiden, att jag typ tycker att jag har mycket schemalagt om jag vet att jag jobbar tre veckor framåt. Sommarens schema, som ska koordineras med de fast anställdas semestrar, är inte lagt än, jag har bara fått ett förslag på tider jag kan ta.

Och det var ett ångestmoment i sig, för mig finns det inte en chans att åka på någon solsemester till Grekland. Förra sommaren hade jag bara ledigt när jag arrangerade MultiCon, vilket som ni vet är fyra dagar basically konstant arbete. I år har jag unnat mig två veckor, men det inräknas midsommar och tiden på MultiCon, så vi snackar inte direkt två veckor semester. Sist jag hade mer än någon dag här och där ledigt var sommaren 2014.

Bildkälla: https://www.redbubble.com/people/hifaistos/works/10954863-if-you-work-for-a-living-why-do-you-kill-yourself-working?p=sticker

Jag åker till Umeå typ en gång i månaden, ibland varannan månad beroende på hur våra scheman ser ut, och varje gång gör det att jag missar minst två dagars arbete eftersom jag är borta på helgen. Kanske till och med fler, för man vet ju aldrig vad för pass som kan dyka upp på fredagen och måndagen. Eftersom helger är mina enda säkra kort kan det sluta med att jag jobbar en eller noll dagar de veckor jag åker till Umeå, för att sedan kompensera senare under månaden när det kanske är något lov eller helgdagar och jobbar hur mycket som helst. Under loven kan jag jobba fjorton dagar med en dags ledigt bara för att det över huvud taget ska vara lagligt.

Det är skitjobbigt, ärligt talat. Man blir knäpp, speciellt när jag haft det såhär i snart två år. Jag trivs med mina kollegor och Naturhistoriska är mitt favoritmuseum, men jfc den här situationen är inte hållbar. Att jobba varje helg börjar bli helt sjukt frustrerande, att se andra skriva om TGIF eller att det ska bli så skönt med en långhelg när det är påsk eller skit har gått från att vara "lol, själv jobbar man helger men det är okej" till att få mig att vilja gråta av avundsjuka. Visst, jag jobbar sällan måndagar och alltid söndagar så jag har aldrig söndagsångest, men det var flera år sedan jag upplevde den där euforiska fredagskänslan och jag saknar den.

Anyway, slutsatsen här blir 1) läs artikeln, 2) timanställningar är jävla bullshit och borde avskaffas och 3) jag är så redo för ett nytt jobb med fasta tider där jag gör någonting jag är utbildad för. SÅ. REDO.

True story.

Review: Solvarg

Solvarg by Conn Iggulden
My rating: 3 of 5 stars

Jag vet inte vad jag tycker om den här serien. Jag gillade verkligen Erövraren och Kejsaren, men de handlade ju i stort sett bara om en specifik karaktär, medan den här följer TUSEN karaktärer. Dessutom utspelar den sig i England så det finns ju liksom bara tre namn som karaktärerna kan ha, och jag kan inte tillräckligt mycket om brittisk historia för att hänga med. Så jag är konstant förvirrad över vilken karaktär som är vilken.

Men, jag gillar verkligen Margaret och mina föräldrar har uppföljaren, så risken att jag läser fler av böckerna är rätt hög. Betyder dock inte att jag kommer gilla dem lika mycket som hans andra serier.

View all my reviews

True story.

April i bilder

Jahapp, så var det ny månad OUT OF NOWHERE, så nu kör vi en till sammanfattning:

Jag är vuxen så om jag vill köpa en BB-8-lampskärm får jag göra det.

Gick på en pokéwalk vid universitetet medan jag väntade på att Amanda skulle sluta så vi kunde gå och lämna blommor vid Sergels torg. Vi stal påskliljor ur rabatten vid museet ...

Slog in ett jättestort paket till Martin och försökte ta en gullig bild med marsvinen för att visa hur stort det var. De var inte lika taggade som jag ...

Var på AW med Jessika och Amanda. Vi rundade av vid åtta för vi är uppenbarligen gamla och trötta.

Var tvungen att testa den nya fantan som typ verkade som gjord för mig. Det var en bra smak men inte en bra läsk if that makes sense?

Var på spelmuseum med Chriss och Trams. Naturligtvis spelade Chriss Kingdom Hearts ...

Vi hade Cheese & Whine-night och hängav oss åt häxkonster. As you do.

Lite spänning i vardagen när brandlarmet gick! Vi hade i alla fall tur med vädret ...

Avslutade månaden med att vara kulturell och gå på Kulturnatten och se när mitt favoritwrockband The Swedish Shortsnouts spelade på Stadsbiblioteket. De drog en fet crowd!

True story.

Review: Bridget Jones's Baby: The Diaries

Bridget Jones's Baby: The Diaries by Helen Fielding

My rating: 3 of 5 stars

Okej, så såhär tycker jag om Bridget Jones: jag älskar book ett och två, jag är ett stort fan av originalfilmerna, och as far as I'm concern så existerar inte Mad About the Boy. Inte bara på grund av vissa beslut Fielding tog, utan också för att den inte är rolig. Min åsikt om Bridget Jones Baby-filmen är att jag ÄLSKADE den och att den var allt jag önskar att Mad About the Boy varit.

Sååå, jag borde älska den här, right? Ehh, jag vet inte. Den har potential och jag gillar den bättre än Mad About the Boy, men den är INGENTING jämfört med originalen. Det känns entitled att säga det, men den är för kort. Det känns som att Fielding inte ville skriva den alls och bara stressade genom alla sina scener så fort som möjligt, och försökte krysta ut till komedi som mestadels inte fungerar.

Bridget och Mark känns nästan out of character vilket, eh, suger. Daniel är också bara ??? för han verkar inte kunna bestämma sig för vem han är alls. Jag föredrar filmversionen bättre, faktiskt, även om det här förstås fungerar bättre med Mad About the Boy ... men vem bryr sig, den boken hände inte!!!

Men allt är inte dåligt, den blev bättre mot slutet och det fanns en del faktiskt enjoyable scener där Bridget är sitt vanliga crazy jag. Jag önskar bara att hela boken skrivits så, istället för att bara stressats framför att bli en cool movie tie-in. Filmen behöver det inte.

Jag kanske läser om den här i framtiden, men antagligen inte lika ofta som jag läser om originalen.

View all my reviews

True story.

Mars i bilder

OKEJ, jag är typ en månad sen, men jag gillar de här inläggen så nu kommer det:

Jag och Christer Fluglasagne chillade i bokningen.

Kollade på TV med Fíli. Han gillar mitt hår.

Han är så fin. :''')

Var på brunch hemma hos Linda! Inte veganskt men gott ändå.

Melloparty med tårtkalas! Den två veganska tårtorna var dels en gigantisk chokladboll med smält choklad och dels en tofuline som vänts uppochner och dekorerats med strössel. Also, FEL LÅT VANN.

Hade en jätteångestig dag och sedan fick jag ett mystiskt paket??? Visade sig vara en scarf som min amerikanska brevvän virkat till mig. Finaste som hänt i år tror jag. Pictured: jag som försöker att inte gråta när jag fotar den.

Var i Umeå och lekte med VR-glasögon!

Efter att ha sett alla andra Marvel-serier med Martin kände jag att det var dags att ta tag i den här själv. As of today har jag fortfarande inte sett klart säsong två ...

Spelkväll på jobbet!

VåFFeldagen (då man äter våfflor och ser Fast & Furious) var inte särskilt lyckad ... iaf inte ur våffelsynpunkt.

Chriss skickade två ex av Girl:IT-tidningen där min novell En ängels röst publicerats. Så coolt!

True story.

Review: Three Dark Crowns

Three Dark Crowns by Kendare Blake

My rating: 4 of 5 stars

Jag älskar YA-böcker där folk som bor i dystopiska samhällen måste döda varandra, så OBVIOUSLY var jag taggad på att läsa den häe. Speciellt som den handlade om systrar och lovade att vara om mer än nån dum romans.

Och det var den! Hah, jag inser att det lät som att den delen gjorde mig besviken, men det gjorde den inte. Det är lite romans i den, sure, men det var bra, och det är inte en tjej och en kille mot världen, så på det sättet var den ganska refreshing.

Det som jag inte gillade först var sättet den var skriven på, för det kändes lite amatörmässigt. Den är skriven i nutid och har allvetande POV vilket inte alls funkade för mig, speciellt inte när det leder till så mycket tell don't show, framför allt i början. Det är definitivt inte en bok som skulle funka i första person dock, för det finns för mycket karaktärer och plot för det. Jag tror det blev bättre ju längre jag läste också.

Vissa saker i världsbygget kändes lite off, typ vad är "kan äta massa gift" för jävla kraft och vem BRYR sig om hon inte kan det så länge hon är bra på att förgifta folk? Men om man accepterar det som kraft och att det är viktigt så funkar det.

Slutet var inte vad jag trodde och jag är väldigt taggad på uppföljaren, som jag antagligen kommer köpa så fort pengar bestämmer sig för att komma till mig.

View all my reviews

True story.