Ett av mina största pet peeves är folk som pratar bebisspråk, och av den anledning är det bra att ingen annan än jag själv kan höra mig när jag pratar med mina marsvin för det är typ det största hyckleriet ever. Men de är mina bebisar, okej???
Idag har de bott hos mig i ett år, och trots att det var ett ganska spontant beslut har jag inte ångrat mig en sekund. Eftersom jag inte vet när de fyller år (någon gång i juli tror jag, då blir de två!), så firade jag extra mycket idag istället, med lite godis till dem.
Morot och sallad är godis för marsvin. |
Aggressivt gillande från Nori. |
Lite osäkert ogillande av kameran från Bofur. |
Aww, bebisar.
True story.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar