lördag 10 februari 2018

When you're going through hell, keep going

Usch, det har hänt alldeles för mycket skit sedan sist. Och nästan bara skit. Fun fact: lägenheten jag köpte, köpte jag från ett dödsbo och jag misstänker att den var typ hemsökt för efter att den köpts hände typ allt dåligt mig. Det var helt sjukt, men när jag insåg mönstret tog jag min salvia och gick runt i varenda rum och renade lägenheten, så förhoppningsvis blir det bra nu. Ungefär en dålig grej har hänt i månaden, så vi får väl se efter februari om det lyckades eller inte. MEn so far, so good.

Så, vad hände egentligen?

Well, i oktober, precis innan jag flyttade ut ur min gamla lägenhet, blev jag tvungen att avliva min gerbil Fíli. Han var ganska gammal med gerbilmått mätt (fyra år, nästan fem, och de blir mellan 3 och 5), men det var ju ändå inte särskilt kul. Dessutom var själva avlivningen ganska traumatisk eftersom han inte riktigt ville somna in ordentligt. :/ Jag blev inte mindre deppig av att det var en sån där dag då Martin hörde av sig till mig jättesent för att säga god morgon, typ långt efter att avlivningen blivit av.

Tycker ni det är svinigt har jag iaf goda nyheter för er: vi är inte längre ihop. Det var novembers dåliga grej, en vecka efter jag flyttat in i lägenheten så blev jag ceremoniellt dumpad precis innan jag skulle iväg till Ikea. Good times!! Lyckligtvis hade jag en syster som kunde följa med mig dit, så jag höll mig på ganska bra humör hela den söndagen, fram tills jag på kvällen fick för mig att lite "ironiskt" lyssna på min break-up-playlist på Spotify. Protip: du kan inte ironiskt lyssna på en sådan playlist samma dag som du blivit dumpad utan att gråta tills du inte kan andas. Fast det var ganska skönt ändå, så jag kan ändå rekommendera det.

Bildkälla: http://knowyourmeme.com/memes/lie-down-try-not-to-cry-cry-a-lot

Pga allmän flyttstress, första gången med heltidsjobb och att plötsligt bli dumpad var november första gången jag inte avslutade en berättelse i NaNoWriMo. Jag skrev 50,000 ord, men jag hade satsat på 80k och dit nådde jag inte. Jag tappade liksom skrivlusten de sista dagarna, vilket jag tyckte var helt förståeligt.

Bortsett från den jävla terrorn som det är att vara nydumpad i december (seriöst, vet ni hur många julsånger som handlar om kärlek? SKITMÅNGA. Vet ni hur mycket i juletid som handlar om att hitta tillbaka till sina ex? SVINMYCKET) så var det en bra månad ... tills självaste julafton då jag backade min brors bil in i en annan och gav dem en rejäl buckla på framdörren. Vafaaaan! Lyckligtvis måste bilägare ha en trafikförsäkring som täcker just att köra in andra personer på det där sättet, så jag behövde bara betala 1000 kr i självrisk till min bror, men det är klart - jag hade kunnat göra roligare saker för de pengarna.

Dessutom var det ett helvete att sälja min gamla lägenhet, så jag fick bara 3000 kronor över och det räckte inte riktigt till alla nya möbler jag behövde. Har basically behövt tömma mitt sparkonto, så alla extra utgifter för idiotiska krockar har ju inte direkt muntrat upp mig.

Bildkälla: https://www.memecenter.com/fun/504859/money-is-no-more

Var det slut där? NEEEJ, såklart inte. Jag kom tillbaka från Skåne efter mellandagarna bara för att upptäcka att mitt marsvin Bofur slutat äta. Jag spenderade två dagar med att stödmata honom i väntan på att veterinärerna skulle öppna efter nyår, sedan två dagar med att åka på vetbesök, stödmata ännu mer, innan jag till sist konstaterade att hans liv inte gick att rädda och fick avliva honom. Det sög. Han var 5,5 år och marsvin blir visserligen mellan 5-8 år, men jag tyckte inte han kändes så gammal. Jag trodde verkligen jag skulle få ha honom i flera år till, men nej. Gott nytt år, liksom.

Så, ja, efter allt det där konstaterade jag att det kanske var dags att rena lägenheten och mitt liv. Någonting var ju clearly ute efter mig och det hade inte varit så innan jag skaffade min nya lägenhet, så jag visste i alla fall vad jag misstänkte.

True story.

Inga kommentarer: