söndag 25 september 2016

Standing But Not Operating

Uttrycket "Standing But Not Operating" är ett uttryck inom nöjesparksbranschen som syftar på nöjesparker eller åkattraktioner som är monterade och redo men inte i bruk. Inte typ som att Gröna Lund stänger ner under vintern och öppnar till sommaren, utan mer permanenta nedstängningar, som när Six Flags New Orleans stängde efter Katrina och aldrig öppnade igen. Det går rykten om bergochdalbanor som varit SBNO i över trettio år och aldrig öppnats, som Vertigorama. Fast det är oklart vad som gäller med den, jag har hört folk berätta om att de åkt den, medan andra påstår att den saknar ström och alltid gjort det ...

Och Vertigorama är faktiskt inspirationen till berättelsen jag skrev under NaNo förra året, som heter just Standing But Not Operating. Den handlar helt enkelt om en bergochdalbana som på grund av en olycka varit SBNO i trettio år, men som tas i bruk igen. Såklart visar det sig att det kanske hade varit bättre om den aldrig öppnats igen.

Ooooch Standing But Not Operating är också en sjukt bra beskrivning på hur jag känner inför nämnda berättelse när jag redigerar den. Det finns där, men av någon anledning tycker jag inte den funkar riktigt. Jag har alla bra delar den behöver, bra karaktärer, bra atmosfär, bra miljöer, rätt bra handling, twister som hintas på ett tydligt stadium och är logiska när de avslöjas ... och sen ba, faller det helt platt. Jag förstår inte hur jag ska pussla ihop allting till en rimlig historia.

Det gör redigerandet så jävla tröttsamt. Jag har hållit på med det i flera månader och jag brukar inte alls behöva så mycket tid på mig, det brukar gå på en eller två beroende på hur mycket det är och vad som behöver göras. But not this time, trots att jag inte ens hade särskilt stora omskrivningar planerade?

Idk vad jag ska göra med skiten? Gömma den någonstans på datorn där den aldrig mer får se ljuset? (NEJ!) Hitta någon stackars testläsare som får ge den en chans och försöka hjälpa mig på rätt spår? Eller plocka isär den bit för bit, räkna ut vad felet är på egen hand och sedan sätta ihop den igen till någonting som fungerar?

Ugh, jag har ingen aning. Men det är extremt frustrerande och det var länge sedan jag hade såna problem med något jag skrivit.

True story.

P.S. Idag på jobbet såg en besökare min namnskylt och ba "är det du som skrivit berättelse i Creepypodden?". Är alltså officiellt cool nog för att bli igenkänd på jobbet. Antar att det betyder att jag är för cool för att någonsin prata med er igen. Oh well, later peasants!!! D.S.

3 kommentarer:

hanna sa...

Anmäler mig som frivillig stackars testläsare!

Unknown sa...

Det låter som en väldigt spännande historia, särskilt om man som jag har en stor förkärlek för övergivna platser... och vad är mer läskigt än... ja i princip *allt* som har att göra med övergivna nöjesfält? 😉

För mig personligen är det jättesvårt att skriva något, fiktivt eller fakta, om jag inte har ett konkret slut i huvudet. Ju mer konkret, desto bättre. Allt från en väldigt specifik känsla, som jag vill lämna läsarna med, eller en mening som inger en känsla, eller bara knyter ihop de lösa trådarna. Ett exempel var en gång när jag bara *visste* att sista meningen skulle handla om att huvudpersonen vädrade höst i luften, och det visade sig vara precis det som jag behövde sträva mot, och som svarade på alla frågor.

Jag vet inte om det kan vara någon hjälp för dig, men just för mig så är det avgörande för om jag ska få ihop en story eller inte. 😊

Ser hursomhelst jättemycket fram emot att få läsa den här berättelsen en dag, så jag hoppas du blir nöjd med den tillsist! 😊

/A

Ell sa...

Hanna: Tack! Kanske helt enkelt bara får skriva om slutet som jag redan planerat den och sen låta andra läsa och se om feedback kanske kan få mig på rätt spår ...

tangelian: Jag älskar övergivna platser, och övergivna nöjesparker är de bästa! Det är så creepy och fantastiskt.

Att ha ett slut brukar hjälpa, ja! Nu har jag faktiskt ett slut och en hel story, jag är bara liksom ... inte nöjd med den. Det är så svårt det där. Önskar det fanns ett facit på hur man skulle göra med sina berättelser när de inte funkar.

Tack för kommentaren ändå! :D