Diggilo, diggiley, alla tittar på mig, när jag går i mina gyllene skor

Tiden går, men sätter sina spår. Eller något liknande djup, den där fulingen ritade Wombat någon gång i sjuan, och den är fortfarande kvar - that's bad. Fast ändå kul, med tanke på att de gjort om allting i det rummet utom just den detaljen.

Jag har fortfarande boots av haj. Extremt stora, snygga boots av haj, faktiskt. Första dagen på jobbet var asnice, folk där är min sorts människor. De dissar varandra, men är ändå trevliga och uppmuntrande... och jävlas med den som förtjänar det. I like it. Folk som kommer ihåg saker man sagt och mobbar en för det är så mycket roligare än folk som aldrig kommer ihåg någonting man berättar - och snälla människor har en tendens att vara så.

Anyway, vi var och sålde i Södertälyeah och det var nice, jag är förvånad över hur mycket mer man säljer där i jämförelse med Greenpeace, liksom. Trots att jag knappt försökte lyckades jag sälja tre mobiler och en fast telefon - jämför det med att min bästa dag på Greenpeace nog gav två värvningar. Man blir otroligt mycket mer peppad då.

På utbildningsdagen var det en av typerna vars namn jag inte kan stava som försökte peppa oss som var där, och sa något i stil med "är inte livet underbart? Kom igen, är ni friska? Har ni vänner? Men dåså - tänk hur många sjuka, ensamma jävlar det finns där ute, livet är underbart!" och idag har det varit väldigt rätt att tro på det.

Rubriken syftar då såklart på mina Willie Scott-sandaler jag haft idag, och det faktum att folk envisats med att påpeka att jag har guld som tema på dagens outfit. "Woooaahhh, kolla Ellen, hon har tagit studenten, och sen dyker hon upp här i sina guldiga skor och bara woooaaah" typ. Djupt och så, men det känns fint såklart. ;P

Snart ska jag sticka tillbaka in till stan för Dreaner ringde och sa att han, Hanna, Cricce, säkert Fjanto, och Elin satt i Humlegården och ville träffa mig och Kakmannen, dvs Zackrid. Så det var ju bara att ringa Z och kolla om han skulle med, för vädret idag tål inga motsägelser.

That's enough of that shit.

"Idag har vi fan boots av haj."

Zackrid dricker gymnasiets sista morgonkopp, grön eftersom han aldrig druckit ur de gröna kopparna innan. Vi satt och diskuterade hur bra vid mådde, och konstaterade om och om igen att vi jävlarimig hade boots av haj. Något som Snus läst i en tidning, "dansbandsikonen har boots av haj", och som på bara två dagar blivit en metafor för att vara jäkligt framgångsrik. "Alla har boots av bäver", slängde jag ur mig, och det blev dagens förolämpning.

Just nu vet jag inte hur det känns, då var det ju bara boots av haj hela dagen. Chriss tvingade ju oss alla att åka in till Täby Centrum igen för att gå på Olas signering, och han var ju toktrevlig och gav mig en grattiskram när Chriss berättade att jag gått ut gymnasiet. Och frågade vart mössan var (själv hade han tappat sin samma dag som han gick ut). Helt plötsligt hade Chriss också boots av haj.

Men idag? Det har ju varit en bra och hektisk dag, det tänker jag inte förneka, men går inte riktigt att säga hur jag mår känner jag. Jag börjar få ångest inför framtiden, fast jag inte alls borde ha det för jag bmår ju bra nu! Som fan! Det är bara det att det är skillnad på att må bra i skrift och på riktigt.

Det där lät djupt, jag borde skriva en bok. XP Nej, men okej, jag mår ju bra, jag är nöjd som fan med att tre år är över och jag kommer säkert sakna folk och fä mer än vad man kunnat tro, men egentligen är det ju bara nice att man få komma vidare och testa något nytt. Något helt nytt.

Ska jag vara helt ärlig är jag nog mest förvånad över att jag lyckades hitta några som var värre än mina högstadiekompisar. Eller att Zackrid lyckades hitta en person, snarare, för det är väl mest tack vare honom som vanligt. Det var ju drygt att sluta Skolhagen för att man visste att man skulle glida ifrån de man tyckte om och träffat varje dag, och det är drygt att sluta TEG av samma anledning, men det gick ju bra sist, så det borde gå bra nu.

Nu borde jag gå och duscha och sen sova, för jag ska upp sex imorgon och åka till jobbet. Så jävla seriöst och vuxet det känns, och lite ångest har jag väl för att jag redan har krav och inte helt har worked it out, men å andra sidan är det skönt med rutiner också. I guess.

Men allra mest har jag boots av haj, och jag kommer nog ha det ett ganska bra tag framöver. Det känns bra.

That's enough of that shit.

It's a beautiful day, I heard everybody say, this day belongs to all of us

Iförd klänningen på bilden sitter jag nu och väntar på att klockan ska bli lite mer så att jag kan gå till tåget och möta Zackrid. Vi ska morgonfika innan champagnefrukosten, och jag är ashungrig redan nu, så det ser jag fram emot. Chriss och Trams ligger och sover de jävlarna.

Annars är det nice. Jag är snygg, fast bild har jag inte (än), vädret är vackert (trots att klockan inte ens är åtta!), och, tja, vad mer kan man önska sig när man ska gå ut skolan? Inte mycket, if you ask me.

Hell yeah, detta är en bra dag!

That's enough of that shit.

Men ärligt talat, det var skönt med ett dåligt svar

The Last Supper. Den sista måltiden. Gymnasiet sista mat, by Kockis, of course. Det är galet, men så är det: vi är klara nu. Jag har egentligen dokumenterat när Zackrid intar nämnda måltid också, men på grund av hemlighetsstämplade anledningar får jag inte lägga ut bilden förrän imorgon. Jaja.

Det var mycket sista idag. Sista lektionen. Sista visdomsorden. Sista allt, liksom. Sista gången dörren slog igen bakom oss och vi gick över Statoil för att ta Röda Fasan hem, för sista gången, och man kan inte påpeka för få gånger hur otroligt nice det är att det var sista gången under gymnasiet. Det är slut nu.

Hela världen är så underbar, om man är korkad, tom och glad.

Lektionerna var så odjupa att man inte kan annat än älska dem, frågesport på Kultur och idéhistorian. Jag och Zackrid var sena fyrtio minuter som sig bör och hann bara se genomgången, och sista frågan som ni ser här brevid. För Mr P är så jävla djup, och sedan läste han högt ur Mulle Meck bygger båtar och gav oss det djupa visdomsordet "där någonting slutar måste något annat ta vid", men vägrade erkänna att det var han som var vis.

Västerlandets vagga satt vi bara och snackade skit på, och blev dissade av lärarna. Allan blev överlycklig när Marcus kom in, sent såklart, och förkunnade att "WOOOAAHH, Sektorn är fulltalig!", för det måste man ju vara. Sedan dissade han oss förstås, men det är bara för att han tycker om oss.

På Staden och Framtiden - GYMNASIETS SISTA LEKTION - längtade vi nästan efter en Tung Tråkig Teorilektion, men fick världens bästa idé: vi ska jaga blottare. Jag ska agera lockbete, och de andra två ska glida runt med pinnar och hestlooken och vara beredda att slå dem, eller möjligen blotta sig tillbaka. "Det bästa vore ju om han försökte våldta dig", sa Marcus exalterat, "då skulle vi ju behöva våldta honom tilbaka!". Vi är så jävla bra.

Ja, jag är överdrivet glad, för tre jävla år är över, och sen ska man gå vidare med sitt liv och oroa sig för framtiden och sådär. Student idag, arbetslös imorgon - jobb på fredag. Vi var på Skolhagen och när en lärare hörde om mina framtidsplaner ("jobba hela sommaren, flytta till London och jobba i höst") blev hon jätteavundsjuk, och det slog mig att, ja, jävlar, folk har fan rätt att vara avundsjuka på mig för mitt liv ska bli så bra.

Om några timmar kommer Chriss och Trams. Först ska jag fika ytterligare en gång på Café Fåtöljen med Zackrid oc ägna mig åt lite shopping, för jag är fucking rik just nu.

That's enough of that shit.

"Han kan vara den mest hobby-upptagna mannen jag känner."

Den här bilden har ingenting med dagen att göra, jag försökte bara hitta någon bra bild på tjugosoffan, men det går inte att hitta någon där det inte ligger massa män och tar på varandra på, och jag tänkte bespara er det idag (fast bilden där Marcus och Fredrik ligger och håller om varandra är alltid lika söt). Jag skulle kunna göra ett kollage med män som tar på varandra, så mycket bilder har jag...

Den intelligenta frågan är: vad gör jag i skolan nu för tiden? Jag var där idag för att lämna igen böcker, något som tog typ... tre minuter. Sen råkade jag hitta Sara, Fredriks flickvän, så vi SMSade och tjatade på honom och Zackrid och bad dem komma till skolan. Var hamnade vi? I tjugosoffan. Marcus och Zackrid hade väl en anledning, de skulle ha lektion. Jag? Nej, jag bara satt där. I en timme. Och lyssnade på det gamla vanliga snackat om bögsex och andra äckliga saker.

Det roliga är att mitt i allt bögande så började Marcus och Fredrik (Z var iväg på lektion) att prata om hur det kändes att bli påsatt som kvinna - de hade vid olika tillfällen råkat ut för något liknande och insett att det var världens läskigaste känsla. De sa att de tyckte uppriktigt synd om oss kvinnor, "det måste verkligen kännas hemskt! Och männen är ju alltid mycket större också, tänk dig det!". Det kändes skönt att de för en gångs skull fick lite perspektiv, fast ja, det kanske inte är det man lider mest av.

Sen fick Fredrik för sig att vi skulle åka till ToysR'Us i Kungens Kurva, men Marcus hade inte tid, vilket gjorde oss väldigt bittra. Han var även skeptisk till om vi skulle få med oss Muskot, för han "hatade IKEA" (vilket var vårt första mål), så det blev inget av med det. Imorgon ska jag kräva att vi antingen åker till ToysR'Us, eller porrbutiken som de pratade om först. "Det finns runkbås där! Ska du med, Ellen?" "JA, LÄTT!".

That's enough of that shit.

We don't wake up before lunch, but we all eat captain crunch

Jag vet att vi ser för jävliga ut, men jag bjuder på den. ;P Skolfotot i trean, vi med våra mogna lappar. "KULTURSEKTORN" säger min, "LÄMNA TILBAKS KOPPARNA" säger Zackrids, och "DET ÄR ALLAS FEL ATT KOPPARNA ÄR BORTA" menar Marcus. Vi hade skitroligt då, fast chansen finns att vi är de enda som fattar det roliga. ;P

Anyway, bilden har ett syfte, nämligen att nu tänkte jag lägga ut alla hittills publicerade Kulturblad, jag har laddat upp dem som JPG-bilder eftersom då kan ni se vår snygga layout. Eller min snygga layout eftersom det är jag som gjort alla blad hittills, de andra mer står bakom mig. Vi diskuterade det idag, och Henric och Marcus ansåg att vi borde få pris för bästa skoltidning, eftersom vi är bättre än den riktiga med hästlängder (hestlookslängder?). Och att Kultursektorn borde bli "Årets Kulturprofiler" vid avslutningen...

0701 - huvudscoopet handlar om kopparna, vilket var anledningen till att vi började med bladet från första början. Någon var tvungen att komma med den "objektiva" sanningen - och Press skulle ju knappast göra det. Zackrid stod för huvudrubriken, resten är av mig.

0702 - då var danskarna på besök, så det var rätt duktigt av mig att orka skriva ett blad då. Att skriva om Herr Humlesnurr visade sig inte så dumt i numret efter...

0703 - delen om hur man tar skolfoto i Skåne vet jag att Chriss berättade för mig om, så det är lite roligt sådär. Klassrum 22 är fint, jag tror det är där vi brukade ha Sektorn Cinema de gånger vi faktiskt orkade gå till skolan.

0704 - det här numret minns jag att vi satt och spånade på i matsalen (Marcus lovade som vanligt att skriva några texter, men det blev aldrig av), och efter att ha bestämt oss för att skriva om bäverbristen satt vi skitlänge och försökte komma på en bra rubrik. Efter förslag som "Ingen tår för bävrarna" och "Inte en bäver i sikte" kläcke Marcus ur sig rubriken som fick oss att asgarva hur länge som helst.

0801 - i brist på annat att skriva började jag hitta på absurda historier som förklaring till varför inga blad kom ut. Väldigt djupt.

0802 - det roliga med det här bladet är att någon faktiskt ritade ett hjärta vid Heath Ledgers namn, så då fick man lite bekräftelse på att folk faktiskt läste det. Det kändes bra!

0803 - jag hade absolut ingenting att skriva om, och Zackrid hade roligt i paint. Resultatet blev det enda Kulturbladet som någonsin hade bilder i sig.

0804 - efter ett låååångt uppehåll kände jag att det var dags att avsluta vad vi påbörjade, och såhär blev det. Jag är nöjd med att jag fick in Raflappa och det borttappade Encyclopedia Britannica, samt lite andra detaljer. Veckans Henric är ju klassiker numera.

Bladet var rätt uppskattat av en del, Synth-Hitler brukade alltid fråga vad nästa "Veckans Henric" skulle vara, och Henric själv sa ju att han var ett stort fan av vår tidning också. Sen det faktum att de lösblad vi lämnar alltid tar slut och att våra uppsatta blad alltid fått sitta kvar känns som ett ganska bra tecken. Vad skoltidningen tycker är en annan femma.

Nu lyssnar jag på Relient Ks låt "The pirates who don't do anything" och inser att det låter väldigt mycket som Sektorn. "We are the pirates who don't do anything, we just stay at home and lie around, and if you ask us to do anything, we'll just tell you: we don't do anything". Jo, precis som oss.

"Ska ni ha skjuts nånstans?"

Mina fötter har dött, det blir verkligen kallt ute när solen går ner! Inte som på Kreta, lol, fast då frös jag ändå. Innan dess var det dock asnice att gå, fast vi hann inte särskilt långt förrän Zackrid kände ett behov av banankonditioner och drog med mig till Marcus - som inte hade tid med oss för han skulle hem till sin kompis Elise men erbjöd oss skjuts "nånstans". I brist på annat att göra blev vi alltså skjutsade till Erikslund där Marcus och Zackrid tog priset i cpighet när Marcus krypkörde fram till Z och båda gjort hest-looken. Alltså det är något fel på de två.

Sedan gick vi tillbaka till Kyrkbyn och in på Statoil, där jag köpte kakor och Zackrid köpte en festis, och en tomat som han gav till mig. Jag hade tidigare under kvällen berättat om min brutala craving efter tomater (framför allt kretenska tomater, men anything goes) och hur jag sprungit runt och tänkt på tomater i en halvtimme helt psykotiskt, så han hävdade att han ville se vad som hände. Jag uppskattade tomaten väldigt mycket, tomat är gott. Kakor är också gott.

Efter det började vi questa. Först gick vi till T-fortet, som är ett mystiskt fort format som ett T som jag inte riktigt fattat poängen med. Vi gick dit på utflykter när jag gick i lågstadiet ibland minns jag, men nu är det mest ett ställe för fjortisar att supa på eftersom det är avlägset och hidden liksom. Jag tror det kan ha med andra världskriget att göra, men jag är inte säker.

Vi hamnade i en hästhage också, det var spännande. Delvis för att det var omöjligt att hitta ut, men också för att där fanns riktiga hästar som vi stod och garvade åt och försökte få att göra hest-looken för oss. De vägrade dock, de dumma hästarna, de mest glodde och sen började de gå runt på led efter varandra. Vi hittade två outsiderhestar som stod längre bort och utnämnde dem till Sektorhestar pga deras outsidighet. Moget.

Till sist hamnade vi i IP-skogen (jo, det blev en lång promenad) där vi åt kakor och snackade skit tills solen gick ner och vi frös ihjäl lite grann typ. Zackrid är trevlig att prata med, vi har upplevt så mycket fint tillsammans. Även om jag inser att vi nästan aldrig pratar om någonting som hände innan vi började högstadiet (vi har känt varandra sedan ettan i lågstadiet, för er som inte vet det) av någon anledning. Just nu fascineras vi mycket av att Skolhagen-typerna dyker upp i vår omgivning: Marcus har börjat uppvisa stora Wombat-tendenser på senaste tiden (förutom det faktum att Marcus är hundra gånger äckligare än Wombat någonsin kommer bli), Martin uppförde sig en del som Jojje på MSN för några dagar sen, och vi har utnämnt Elias i klassen till den nya Scharabben. Weird, men sant.

Nu ska jag nog se lite på Sex and the City igen innan jag ska sova. Jag behöver i och för sig inte vara i skolan förrän halv tolv imorgon (jag lovade att make an appearance efter att de andra haft engelska och garva lite med Kultur-Emil), men jag är trött, och sova är... sova. XP

That's enough of that shit.

"The way I see it you can either live with it... or learn from it."

Jag har insett att just nu är det mycket ångest för lite saker, saker som jag inte kan göra något åt eftersom jag vet att det kommer bli bra bara jag vänjer mig vid dem (vi pratar ett helt nytt skede i livet som tar sin början, of-la-fucking-course it's scary!), och därför har jag bestämt mig för att ta en dag i taget - and I do.

Vilket är varför jag har gymmat, sett på Sex and the City, och ätit glass och tomater hela dagen och inte tycker att det var bortslösad tid. Jag hade andra planer, men det blev inget av det, men "it doesn't matter, it's in the past!". Jag ska ta itu med saker, men inte idag, för just nu är det just nu som spelar roll.

Om en kvart ska jag möta Zackrid nere vid ICA och så ska vi ge oss ut på en promenad ikväll igen. Jag gillar det, tiden på året då jag och Zackrid börjar ta promenader är en bra tid på året. Det brukar vara såhär innan sommarloven för vi vet att vi inte ses så mycket då antar jag, och ibland i slutet har det hänt att vi catchat up inför skolan och sådär, fast det blir väl inget av det i höst. Vi får se hur vi håller kontakten, det enda jag vet är att vi kommer göra det.

That's enough of that shit.

Now Here's a Tissue. You're About to Sneeze.

[From Overheard in New York]
Brunette: I really need to have sex.
Blonde: Well you better do it soon because you're getting your period on Wednesday.
[long pause.]
Brunette: We spend too much time together.

Byt hårfärg på tjejerna, och jag lovar att det där blir jag och Trams i London.

That's enough of that shit.

Oh my God, how bored am I?

This goes in english, since I want the lovely people from the HFW Forum to be able to read and enjoy it. And yes, I am extremely bored to day. Anyway, I had nothing to do and started to tape together cough drops to see what it would make, and suddenly I realized it was Indy holding the Shankara stones. And well, this is the result:


So, here he is, manly as ever. I even made a whip out of a paperclip, how about that? The hat is not so well done, but I didn't have much to work with.


And OH MY GOD, a vicious lion shows up! What's Indy gonna do!?


As we know, he likes to get on top of the situation, so that's exactly what he does...


...and yay, he defeated the lion! Indy's the best! :D

Okay, now I'm either gonna make a statue picture Trams out of paper, or I'm gonna go back to watching Seinfeld and Kim Possible for the rest of the evening. I've been productive enough for one day, I think.

That's enough of that shit.

Eurovision ikväll

Jag har insett att ikväll är det ESC (därför har jag på mig mitt glittriga linne, för man måste ha glitter på sig när det är någon sorts mello), och det är ju kul, förutom en liiite liiiiten detalj.

Dumma Musikski är i USA. :( De senaste åren har vi nämligen träffats hemma hos henne, ätit glass, och tittat på ESC, och sedan bitchat över resultatet. Nu är ingen hemma som ska kolla, och framför allt inte Malin eftersom hon har jättekul borta på andra sidan Atlanten (antagligen sover hon nu eftersom klockan är tjugo över tre där), så nu har jag ingen att titta med.

Jag får väl gå och köpa Ben & Jerry's i min ensamhet och bitcha via SMS med Trams. Woho...

That's enough of that shit.

Jag kommer inte hem ikväll

Jag tror att mentalt har jag inte kommit hem från Kreta än. Jag tror inte att jag är där, men jag är inte riktigt säker på att jag är hemma heller. Det är mycket möjligt att jag aldrig mer kommer att vara hemma, utan att den här känslan håller i sig till jag lyckas flytta, och det är ju både bra och dåliga känslor typ.


Den här är... bäst bara. Om man kollar på mig och Marcus, vi ser verkligen JÄTTEHÄNFÖRDA ut, och jag kommer verkligen ihåg det tillfället också. Jag satte mig ner och det första Marcus säger är "jag tror att det här kan vara en del av Raflappa..." och jag bara "vet vi något mer om det?" och han svarade som vanligt med "det är en magisk plats."


Det här är Zackrids favoritbild. Folk skulle dricka lite fredfullt, och Emil säger "jag ska bara dricka två öl" (tror jag det var, eller fyra...), vilket Marcus tar som en utmaning och kvällen dedikeras till att få Emil att dricka mycket mer än så. Just här har vi lyckats få i Emil liiite mer än vad han planerade, och Zackrid är så nöjd med att han lyckades få med Marcus ondskefulla, nöjda leende.


Okej, så den har ni sett, men jag gillar den ändå faktiskt. Det är Sektorn (utan mig då) och en söt hund, vad mer kan man begära egentligen?


Alltså vem blir inte glad av den här bilden typ? Man ser den och bara "yes, jag vill också".


Jag hade den som bakgrundsbild ett tag, för den är den bästa bilden jag tog på de fantastisk awesome bergen som jag måste se igen någon dag. Helst på riktigt nära håll. När jag stirrat på dem i tre timmar utan att tröttna slog det mig att kretensarna säkert inte tycker de är någonting alls, vilket är synd, men man blir ju så hemmablind faktiskt. Så jag lovade mig själv att aldrig bli det - vi får väl se hur det lyckas.


Den här bilden är bäst bara för att den är så capture the moment-ig. Feray, eller Farax som bli kallar henne (Varax med tysk brytning funkar nästan bättre), vände sig om helt perfekt när Z fotade.


Den här är bara så kul. Paraplyet dog för att de använde den som skydd mot de höga vågorna som de självklart var tvungna att lika i, för vi är mogna. Iofs var vågorna kul. Men ja, bilden är allmänt... galen.


Aliana Jones framför Liljeprinsen. Det märks att Allan och Drakenberg har sina internskämt efter ett par år på Kreta helt enkelt, och det här var helt klart ett av dem.

That's enough of that shit.

"Om Jan Ítor är med så måste man ju nästan se den..."

Sådär trött och supersliten var jag när jag äntligen fick min frukost igår, efter att ha gått hela vägen från stan och sovit tre timmar i de gudomligt sköna tjugosofforna. Ja, så kul kan man ha.

Alla förväntar sig att höra en djup kommentar om Indy 4, eller att jag ska kunna svara på huruvida den var bra eller inte. Det kan jag inte. Jag kan säga såhär mycket: den var inte dålig. Jag är inte besviken. Men bra? Hur ska jag veta det utan att ha sett den fler gånger än en? Nej, det är för svårt att säga.

Att gå hem från stan var kul, men gud, hade jag fel skor, eller? Jag vet, jag måste sluta ha högklackat hela tiden, men jag klarade av att jobba med dem i söndags så jag trodde inte det var ett problem. Jag hade fel. Mina fötter har dött och det blir ballerinor ett par dagar framöver nu.

Det bästa var i alla fall när vi kom till Roslags Näsby och Dreaner börjar nynna på introt till "Hooked on a feeling", och sen började alla fyra (dvs jag, Zackrid, Dreaner och Fjanto) sjunga på den. Folk som väntade på tåget måste ha uppskattat det. I vilket fall som helst fortsatte vi med vår allsång hela vägen till Täby Centrum, så det var väldigt vackert.

Nu har jag typ... stuff I should do, jag måste bara orka bort från datorn och klä på mig. Ska nog se över mina tillgångar lite snabbt också, har jag mycket pengar blir det nog 7-Eleven-frukost, annars får jag leta efter något hemma. Frukost är inte kul sen jag dödade våffeljärnet för några dagar sen, för då kan jag inte göra toast. Men mor ska skaffa en ordentligt toastmaskin, så det blir nog lugnt ändå.

Och nu är vi såklara med gymnasiet att det är tokigt. Betygen sattes nämligen igår, och mina betyg i år är grymt bra. Jag har flertalet MVGn, och kanske ett G. Som jag förtjänar. Allan dök upp igår och sa att jag fick MVG i geografin, och då blev jag sjukt nöjd. Enligt Zackrid hade han även kommenterat varenda bild på mig från Kreta med att påpeka hur sjukt cool och casual jag alltid såg ut, medan alla andra alltid smilade upp sig som fan framför kameran. Jag är cool.

That's enough of that shit.

"Det här känns lika bra varje gång."

Den här dagen är så jävla bra så I don't even know where to start. Från början är en bra gissning, så medan jag sprang till bussen insåg jag alltsåvarför den här dagen skulle äga: I looked fucking fabulous. Gick förbi en skitsnygg kille, ville verkligen slänga mig på honom och sno håret lix, och han inte bara spanar in mig väldigt uppenbart, han hälsar när han går förbi. Det händer inte mig ofta, så jag fick ju selfasteem boost 200 unger. Hell yeah.

På Statoil, som vi såklart måste besöka, har de den här, och jag kunde inte låta bli att fråga om jag kunde få den. Vet ni vad svaret blev? Yes. Kampanjen börjar på måndag och pågår i fyra veckor, och då åker jag och hämtar den. Den blir perfekt för min DVD-samling.

Att skoldagen var TEG-dag, då vi inte gör något vettigt, gjorde inte saken sämre. Det första (nästan) som händer är att jag och Zackrid går förbi bordet där Drakenberg sitter och kommenterar matcherna, varpå han genast bestämmer sig för att ha en intervju med Sektorn. Frågorna var typ "hur känns det att vara Sektor?", "var är Marcus?" och "när ska ni börja spela?", men det roliga är ju det faktum att vice rektorn verkligen älskar Sektorn. Vi är the shit.

Dagen spenderades, förutom en halvtimme då jag skrev prov, instängda i ett litet klassrum tillsammans med Synth-Hitler, hans brud, Snus, Mr P med unge och Hoppande Tysken. De två sista är lärare, resten är elever, för de som inte kan Sektornslang. Vad gjorde vi där? Inte pluggade vi matte i alla fall: Snus hade med sig sin Commodore 64, och Mr P och Hoppande Tysken var ju överlyckliga över att en rest från deras barndom överlevt. Vi satt där hela dagen och spelade typ Last Ninja 2, och som Hitler konstaterade i slutet, "det är roligt hur det här klassrummet sakta håller på att förvandlas till en LAN-lokal". Colaburkar, kyckligben, snus (tobak, inte personen), joysticks, och för att komplettera det hela även massor och återigen massor av kukar och sexuella övergrepp. Jag hatar mina vänner ibland.

Efter en djup dag flydde vi fältet, jag och Marcus tog på oss att städa undan maten (eller okej, Marcus gjorde, men vi gick tillsammans) och gick omvägen ut ur skolan, förbi fotbollsplanen där finalen spelades med en massa talrikar (hur fan stavas det?). Drakenberg, kommentator, påpekar då glatt att "där går Marcus, en del av Sektorn, och visar hur man ska städa undan efter sig", och sedan ropade Kockis "Kimling kök tackar dig", vilket var väldigt snällt för att vara Kockis, och Drakenberg fortsätter med "en applåd för Sektorn", och plötsligt applåderar hela skolan mig och Marcus. Så jävla absurt och så jävla bra, jag älskar verkligen oss. Så fucking awesome.

Lägg till en fantastisk jävla dag, då Allan påpekat att jag sköter mig så bra på egen hand att man kan fråga sig vad jag gör i skolan (det har jag undrat länge!), och kom sedan ihåg detta: Indiana Jones and the Kingdom of the Crystal Skull har premiär inatt. Om åtta timmar. Vem tror ni är lyckligast i världen just nu? I guess her name's Ell. Vissa MSN-konversationer när man kom hem gjorde inte dagen sämre, men de var allt för privata för den här bloggen, är allt jag säger.

Hur som helst - life's what you make it, so let's it rock. Helvete vad bra jag mår just nu

That's enough of that shit.

There's more to life than Kultursektorn, but it's a good place to start

Haha, jag har äntligen fått Zackrids Kreta-bilder! Han har tagit tokmånga, men de här är typ de jag pratade om förut:


Fullkomligt normala vid MacBoken (som skulle visa Scrubs lovade Marcus!)... tills det ska stylas hår.


Den här bildserien är bäst. Först är jag typ "jaha, hur ska det vara då?". Sen nästa bild typ "men jag tänkte sätta upp det såhär..." och sen kommer Marcus in och bara "nej, du ska ha den här 'åh, jag har varit i krig'-looken". Inte alls cp.

Det enda som faktiskt saknas (allvarligt) är den morgonen när jag som vanligt gnällde över mitt hår och Marcus dök upp och hällde i bananconditioner i det och började ha sig. Så fruktansvärt seriöst.


Sen, eh, var de snygga och seriösa på flygplatsen. Sista bilden är inte alls skabb. XP Nej, men, tänk på att jag måste stå ut med deras galna gloende typ 24/7, och lid lite med mig. Fast vi vet ju att jag tycker om dem egentligen, jävligt djupt inne.

Mer bilder kanske kommer om jag orkar. Tror jag kommer vara liiite busy med att älska Indy imorgon. Eller vad tror ni?

That's enough of that shit.