A long time ago in a galaxy far far away

En sak jag älskar med att vara nörd är när man har latenta nördförälsker som ligger och pyr inom en, eller kanske snarare mognar inom en i ett par år och sedan kommer tillbaka CRASH! BOOM! BANG! med full force för att någonting plötsligt kickar igång det igen. Det hände för tre år sedan med The Hobbit, det hände för två veckor sedan med The Force Awakens. Man går runt där, tror att man bara blivit ett casual fan, och sedan plötsligt, som en blixt från klar himmel, är man besatt och kan inte prata om något annat.

Skoja inte, min tumblr just nu är fan 99% Star Wars-inlägg och jag är not even sorry. Imorse vaknade jag och tittade på den fina snön och sen tänkte jag på Star Wars hela tiden tills jag gick till jobbet och när jag kom ut var jag på så oförskämt bra humör. Nog för att jag alltid blir lite kär igen varje gång jag kommer i kontakt med Star Wars-filmerna, men herregud, det enda jag vill göra nu är att köpa all amazing merch jag kan hitta. Jag funderar seriöst på att lägga 1700 kr på en appstyrd BB-8 för ... tja, för att jag VILL.

Bildkälla: http://moviepilot.com/posts/3524772

Har jag lärt mig någonting av Hobbit? Tja, jag kommer nog vara minst lika orolig för att filmen ska vara orolig när jag sätter mig i bion inför episod åtta som jag var inför episod sju, men jag har också lärt mig att vill man fangirla tills det nästan gör ont då ska man fan göra det. Man vet aldrig när man blir bitter och tråkig igen, och då kommer man fan inte ångra att man rebloggade tusen posts och grät över headcanons.

Oh well. Nästa steg får väl bli att renovera lägenheten och sätta upp fler bokhyllor, för var annars ska jag få plats med alla min jävla star Wars merch???

True story.

The Force Awakens

Nu har det gått två dagar sen jag såg The Force Awakens och det känns som JÄTTELÅNG tid, och jag fattar inte att jag inte sett den igen. Jävligt orutinerat att jag inte bara gick och såg den igen igår typ. Nu måste jag vänta tills typ nästa år innan jag ser den igen (men då JÄVLAR blir det IMax 3D ... trots att jag tekniskt sett borde vara emot tönt-SF och deras lögner om att de är Sveriges första IMax-biograf).

Som ni kanske förstår tyckte jag att filmen var bra.

Okej, bra kanske är ett understatement, men bara att den var bra var en så stor grej för mig. När de announcade en sjunde Star Wars-film var jag så jääävla skeptisk för även om jag har den nya trilogin att tacka för att jag ens är ett Star Wars-fan är den rätt skitdålig (fast passar rätt bra när man ser Machete Order) och jag tvivlade starkt på att en sjunde film var lösningen. Herregud, om man inte redan var orolig kom ju Jurassic World och förstörde allting genom att vara en fruktansvärt dålig uppföljare som jag inte ens tänker låtsas om.

Men sen kom det trailers. Jag vill minnas att det var den andra trailern som verkligen gjorde det för mig. Den första imponerade inte och jag är allmänt dålig på att se trailers, men efter att ha sett folks reaktioner tog jag mig motvilligt en titt på den andra ...

Och ni vet ... skrek rakt ut. Alltså jag tror jag fick rysningar redan i början av trailern, med Lukes voice-over, men det kommer väl inte som någon överraskning för någon som känner mig att just den där biten fick mig att gråta. Jag SMSade Trams och sa DU MÅSTE SE TRAILERN, fick ett oentusiastiskt "ok" till svar och två minuter senare följdes det upp av ett keyboard smash i caps lock.

Ändå var vi skeptiska. Oohh, visst, det såg bra ut, och det lät bra på papper också. Det jag uppfattade av ploten utan att göra någon reserach lät lovande, och mot bättre vetande kom hypen smygande. Tänk ... tänk om den faktiskt var bra? Jag hade varit så inställd på att den skulle vara dålig och att jag skulle behöva hat-se ytterligare tre Star Wars-filmer att tanken kändes främmande. Nästan lite förbjuden.

Och det kom mer. Till sist gick det liksom inte att låsas som att jag var annat än taggad, även om jag fan inte ville. Jag tänkte bara på filmen Fanboys, som fan hänt på riktigt, och även om vi förstås vet bättre nu än att bli taggade bara för att det är en ny film, så kunde man ändå inte låta bli att undra ...

Så jag förberedde mig. Jag lyssnade på nån Adele-låt och tänkte att jag borde göra ha en playlist redo ifall The Force Awakens var dålig och krossade mitt hjärta ... så jag skapade en. Jag satt och googlade på typ "best break-up songs" för jag tror nog det varit lika illa som ett break-up om den varit dålig.

Sen var det plötsligt den 16, Star Wars Day, och det var tack och lov ingen midnattspremiär (vem orkar?!), men shit vad vi inte var redo. Jag trodde verkligen inte att jag skulle överleva, och när den gula texten började rulla fram genom rymden grät jag fan bara för att det var så fint att få se en ny Star Wars-film på bio.

Två timmar och arton minuter senare satt jag och Trams (som, på förekommen anledning, det ska påpekas inte är samma person som Chriss) helt extatiska och bara "...den var bra! DEN VAR BRA!". Det gick liksom inte att processa filmen mer än så, för DEN VAR BRA. FILMEN VAR BRA. :')

Det finns såklart mer att säga än så, men internet är inte redo för spoilers än och det här är ändå inte en recension. Det är bara the happy rambling från en nykär fangirl.

True story.

Livet borde vara lite mer som Star Wars

Stockholm idag.
Bildkälla: Aftonbladet.se

Lightsabers i all är, men vore det inte sjukt jäkla smidigt med en light showel dagar som dessa? Eller vad använde rebellerna på Hoth egentligen?

Såg just en tant kämpa sig fram med en ICA-kasse i handen, och nu kan jag inte låta bli att tänka att det hade ju varit oändligt mycket roligare om man sett henne lalla förbi på en tauntaun istället. Tanten hade inte behövt kämpa, och jag hade haft en fin tauntaun att titta på!

Många saker på den här bilden är nice...
Bildkälla: http://shopping.syncweekly.com/

En annan grej som rebellerna hade som vi inte har och som idag skulle gjort vårt liv mycket lättare, är ju snowspeeders. Istället för att vi ska kämpa med biljävlar som vägrar starta och sen inte kan ta sig ut på gatan för att den inte blivit röjd än (såg just plogbilen åka förbi - några timmar för sent om man ska till jobbet, va?), så sätter man sig i sin snowspeeder och chillar förbi husen med ashög hastighet, långt ovanför allt. Och vilken utsikt det lär vara då!

Upp i luften, över stan, kommer våra... snowspeeders.
Bildkälla: http://www.kaleidoshop.de/

Men, tänker ni då, alla har inte råd med en snowspeeder, Ellen, har du tänkt på det? Jättekul för oss vanliga dödliga när vi måste sitta insnöade i våra hus och titta på när vår dryga granne som alltid ska ha modell bättre än oss glider förbi i sin snowspeeder och vinkar. Jättekul! Men fear not, för George Lucas har tänkt på allt, och tillsammans med rymdimperiet/SL (som inte kan köra sina bussar pga de tidigare nämnda oskottade vägarna) har de tagit fram kollektivtrafiken a'la Hoth...

We are the dinosaurs, marching, marching...
Bildkälla: http://www.daviddylanthomas.com/

AT-ATs! Japp! Bara att vandra ut till busshållplatsen och så kommer en trogen AT-AT och plockar upp en. De tar sig fram överallt för de är stabila som fan, och det bästa är att när din granne kommer förbisusandes på sin snowspeeder för att visa att han kan minsann köra mycket fortfarande än kollektiv-AT-ATn, så kan man skjuta ner honom med deras laser. Asbra!

Funkar under alla årstider.
Bildkälla: http://www.somethingawful.com/

Och if all else fail, vore livet lite mer som i Star Wars skulle man bara kunna ringa sin chef och säga "you do not need to see me at work today. This isn't the employee you are waiting for", och så skulle han glömma att man ens borde vara på jobbet.

True story.

Mobilfrenzy

Blogga om mobiler var det ja. Jag fick min nya mobil från CDON i måndags, slog på den... bara för att inse att det var exakt samma fel på den som den innan. Oh, hell no, tänkte jag, nu är den kokta auberginen stekt! Stack aggressivt iväg till Täby Centrum och letade ny mobil, och hittade en Samsung för 3300. Med lite avbetalning kunde det fungera tänkte jag, och försökte slå till, men det gick inte så bra då den inte fanns inne. De skulle få in en dagen därpå eller kanske dagen efter det, och lovade att ringa.

Då ingen ringt idag tog jag saken i egna händer och ringde Telia själv. Visade sig att den mobilen varit beställd sedan i juni, men fortfarande inte kommit in! Så jag tänkte att aldrig i livet att jag tänker vänta på den och åkte till Täby igen.

Kom hem med den här. Sjuukt nice. Såg reklamen för den redan i oktober förra året och ville ha, men tänkte att jag redan köpt en ny mobil och tänkte inte mer på den. Sen var den tusen kronor dyrare (kommer undan med 4100 för den nu) än Samsungen, så jag valde bort den i måndags. Men inte nu.

And I love it. Ska skicka tillbaka LG-fanskapet till CDON och sen ska jag aldrig mer köpa mobiler online igen.

True story.

You never forget your first doctor

Doctor Who. ♥

Ninth Doctor är förstås alltid bäst, men so far ingenting fel med David Tennant heller.

True story.

The Force will be with you. Always.

Idag bestämde jag och Trams oss för att ha ett Star Wars-maraton. Va? tänker ni då. Är Trams hos dig? Eller är du hos Trams? Neppsi-peppsi, för att säga som Jean-Pär, så är det icke. Vi har maraton på distans.

Det funkar skitbra, om ni undrar. Vi SMSar varandra när vi börjar så att timinigen blir bra, och sen om någon av oss måste äta mat eller fika eller övriga familjeaktiviteter, så pausar vi bara ungefär samtidigt. Enda kruxat är att jag ser 77-versionen och hon 04-versionen, så hennes filmer är nästan tio minuter längre.

Star Wars är bäst i alla fall. Varje gång man ser dem inser man att ingen film kommer någonsin ens vara i närheten av lika bra som dem. Och ingen kille kommer någonsin vara i närheten av lika snygg som Han Solo.

Blev till och med inspirerad att göra ett Star Wars-tema till min mobil. Tror jag haft minst ett sånt per mobil jag haft, i alla fall på de man kan göra teman. En mycket viktig sak att ha.

That's enough of that shit.

"What the frell is going on here?"

Mkt bra dag. Mkt shopping. Köpt ny jacka, stövlar (ordentliga vinterstövlar, I do need that, you know!), ny väska (did not need that, men den var fin), och återigen smink för över 300 kronor. Jag vet inte vad som hänt på sminkfronten, men jag har flippat ur.

Vet ni vad det bästa är? Jag hade totally råd med allt det där. Shit, det var ett halvår sen jag slutade få studiebidrag och tjäna pengar, men jag har fortfarande inte vant mig vid att kunna köpa saker jag vill ha för pengarna. Och inte typ, saker jag behöver. Okej, jag ska köpa julklappar, men jag har råd med det, OCH det här, och jag har förhoppningsvis lite pengar kvar att fika upp hemma i Sverige.

Plus att Trams är på mycket bättre humör nu än hon varit de senaste dagarna. Which is because some frelling idiot robbed her. Anyway, we har återställt väska, plnbok and essential stuff like that, så dagen är bättre.

Och så har vi sett Farscape, hehhee. Farscape är en mycket bra sci-fi-serie som Trams tjatat om i ett år typ. Den är win av tre anledningar: 1) den fantastiska kemin mellan Ben Browder och Clauida Black (we'd switch sides for her!), 2) alla bad guysen, som är de bästa bad guysen jag sett på TV (och, med undantag för Pilot (se bilden) är de mina favoritkaraktärer on the show. Now that's says something about it, don't you think?), 3) ordet 'frell' som är en utomjordisk variant av 'fuck' (testa att säga FRRRRRELLING nästa gång du vill säga FUCKING och du förstår vad jag menar). Dessutom är den producerad av Jim Henson Company, which means det är snygg muppet action, och den är inspelad i Australien, which means det finns ingen amerikansk censur på alla sjuka sexanspelningar. Farscape, mina damer och herrar, är win.

That's enough of that shit.

Appaloosa

Mmm... ser fram emot. Western... Jeremy Irons... cowboyhattar... what more can a girl ask for? Och regi och huvudrollsinnehavande av Ed Harris, yes, det är bara att vänta tills Zackrid kommer till London så vi kan se den.

That's enough of that shit.

Science of Star Wars

Typ 4:15 in i filmen. JAG VILL HA. Seriöst, fyra-fem stycken vore jättebra att ha på rummet när man tappat bort fjärrkontrollen!

That's enough of that shit.

Do you have trees like this in your city?

Jag har suttit och funderat på min framtid lite nu. För att en som hänger i chatten ska åka till Australien snart. Anyway, jag upptäckte några nice saker, typ att det inte blir så dyrt att plugga på det universitetet som jag det skulle kunna vara, och jag har tillräckligt höga gymnasiepoäng för att komma in på linjen jag vill gå på! Yay me!

Sen kom jag ihåg varför jag inte tänkt på det här på ett tag: jag måste läsa kemi på komvux för att kunna komma in där. Vilket antagligen är varför jag planerat att bo ett år i Sverige innan jag drar dit. Och för att jobba ihop pengar. Men ÄNDÅ. Jag orkar inte. Men jag måste. Suck.


Anyway, här är min tidsplan för de kommande åren:

1 oktober 2008 - LONDON, BABY (there's no way that's gonna get boring)
~ juni 2009 - hem London
~ juli 2009 - volontärarbeta i Sydafrika två veckor
~ augusti/september 2009 - plugga kemi och jobba (förhoppningsvis bo i lägenhet i Stockholm)
~ augusti 2010 - flytta till Australien och plugga.
~ juni 2013 - klar med studier. Framtiden, här kommer jag!

Okej, så det blir ingen skillnad egentligen, ett år hit eller dit, men som Luke Skywalker säger: "but it's a whole 'nother year". I SVERIGE. Men det är värt det, för jag ska till Australien!

That's enough of that shit.

"A Rose by any other name would smell as sweet..."

Malin undrade vad grejen med sonic screwdrivers är, så jag tänkte länka lite fint till Wikipedia (som, som alltid, har ett fantastiskt svar på det):

http://en.wikipedia.org/wiki/Sonic_screwdriver

Annars tycker jag bilden säger det mesta? Om inte det finns det en bra video på YouTube som delvis förklarar dess fördelar.... http://uk.youtube.com/watch?v=WxB1gB6K-2A för mer info.

That's enough of that shit.

"Who has a sonic screwdriver!?"

"I do!"

Eller ja, snart i alla fall. Lyckades beställa fanskapet, fast för massa pengar jag inte har, men jag tänkte att har man en sonic screwdriver spelar ju allt sånt egentligen ingen roll. Den är inte riktigt lika flashig som den på bilden, men den kommer vara min och det är ju vad som räknas.

Dessutom fick jag Ben & Jerry's av mamma för att jag lyckades på jobbintervjun. Idag är bra och nu ska jag se slutet på Starter Wife.

That's enough of that shit.

Machu Picchu is the place to be

Machu Picchu är min stad! Haha, nej, men det är lite sjukt, jag är lite kär i den staden nu. Har lagt in en grymt snygg bild som bakgrund till datorn och allting. Jag vet inte riktigt vad det är. Men inatt kunde jag inte somna, som så många andra nätter, så jag tillbringade lite tid vid datorn och gjorde efterforskningar (det är så jävla roligt att skriva Den Magiska Grunkan sen jag började vara tokseriös med min research), och landade på den här grymt coola hemsidan. Visst, bildkvaliten är diskutabel, men det är fortfarande riktigt jävla svåslaget.

Nä, Machu Picchu is the place to be, det säger jag. Ska lätt ta mig dit någon gång när jag har tid.

Det var lite sjukt inatt också, för kvart i tre började jag gå igenom Signs i huvudet, för den filmen är så sjukt snygg (Sektorn har pratat mycket om det), och det var ju jävligt smart. Inte. Så för första gången någonsin i mitt snart nittonåriga liv fann jag mig själv stirrandes ut i mörkret i mitt rum, fullkomligt livrädd för att en alien skulle komma in genom dörren och äta upp mig. Allvarligt talat. Jag har inte varit rädd för filmer sen typ jag var tolv eller nåt, och just inatt blev jag det. För aliens! Hur kan man som Sci-Fi-nörd vara rädd för aliens!? Jag är så dum i huvet.

Ikväll kommer Hanna hit för Lost-kväll, och jag ska nog tillbringa resten av dagen med att tänka på min älskade inka-stad och skriva på Den Magiska Grunkan. Och kanske göra en till kaffe så att jag håller mig vaken. Har inte vi grädde i kylen? För i så fall får jag en Raven-vision av mig, en caffe moccha med grädde precis nu.

That's enough of that shit.

"Like hell he is!"

Behöver jag säga något om gårdagens SGA? Nej, det var hemskt bara. Jag har ju vetat i typ ett halvårs tid att det skulle hända, så efter ungefär tio minuter insåg jag att "JAG KLARAR INTE DET HÄR" och ringde Trams och skrek i telefonen (hennes TV blir nämligen knäpp om man SMSar). Jag misstänker att jag inte made much sense i början ("Carson är en skottsk Chandler!", "han var helt sjukt het!!", "jag fattar inte varför han spelar golf när han skulle vara sjukt het som fotbollsspelare!!!"), men lyckligtvis är ju Trams sån att hon förstår mig, så jag tror mitt budskap gick fram.

Sen grät vi floder, och konstaterade att det här var det värsta som hänt sen Fred (och diskuterade lite smått saker som bara är en slump och aldrig kommer hända), och bestämde oss för att skaffa baby turtles när vi bor i Norge. Det var nog den bästa idén på länge. Efter det fortsatte vi prata i två och en halv timme till, och jag kom på efteråt att jag borde spelat in delarna när vi analyserade MAT-gänget, för om jag hade skrivit ner våra slutsatser och skickat in det till min lärare hade jag fått solklart MVG i svenska för vi var helt sjukt djupa! Nu gjorde jag inte det, så jag får nöja mig med att säga att det var en sjukt djup diskussion.

Nu borde jag skriva över julkalendern på datorn (hmm, separat inlägg om den sen), skriva skolarbete... fast jag tror faktiskt jag ska motivera mig själv med ett avsnitt av Desperate Housewives först. Det tycker jag att jag har förtjänat (???).

That's enough of that shit.