Beskt

Alltså livet fortsätter vara allmänt kaos ("åh, jag har fem lediga dagar den här veckan ... nehej, nej, nu blev det bara tre ... två och en halv ... jaha") med liten möjlighet till uppstyrning, men det är väl så det får vara nu. Sedan omställningen till sommartid har mitt humör magiskt kastats sig upp likt solen på morgonen, och jag har seriöst mått bättre den senaste veckan än jag gjort på flera månader. Det känns rätt amazing.

Titeln på inlägget kanske säger emot det, men titeln på inlägget är inte metaforisk. Jag har nämligen - efter tjugoåtta jävla år på den här planeten - insett att jag inte kan känna beska smaker. TJUGOÅTTA ÅR. Man inbillar ju sig att man känner sig själv och vet vem man är när man typ fyllt femton, men kristus i kakan, där har man ju fel.

Hur kan jag ha missat detta??? Jag äter faktiskt varje dag, gärna flera gånger om dagen, och mat har faktiskt SMAK, men jag antar att det är svårare att inse att någonting saknas än tvärtom. Ta lärdom av detta, ungdomar! Nästa fråga är: om jag inte läst en tumblr-post där någon pratade om att de inte kunde känna beska smaker, hur lång tid hade det tagit innan jag fattat det här?

Källa: http://pervocracy.tumblr.com/post/158494458094/random-fact-i-cant-taste-bitterness-i-didnt

Jag har också bara antagit att saker som folk säger är beskt är beskt och aldrig reflekterat över att det inte stör mig. När folk pratar om att man inte ska låta te dra för länge för att det blir beskt har jag bara antagit att alla andra är weak eftersom jag själv gärna låter grönt te dra i tjugo minuter för att få så mycket smak som möjligt.

Sedan jag fick den här insikten, för två-ish veckor sen, har jag faktiskt specifikt testat olika beska saker för att se om jag märker något (och frågat hela min familj för att se om det går i släkten, men de kan uppenbarligen känna det). Saker jag gjort:

• Bitit i ett apelsinskal
  
  
• Druckit grönt te som dragit i tjugo minuter
  
  
• Käkat en grapefrukt (mmm, grapefrukt!! Har alltid antagit att beskt och surt är samma sak eftersom folk säger att grapefrukt är beskt)
  
  
• Käkat ruccola
  
  
• Ätit bakpulver

So far ... ingenting. Honestly, folk ba "det här är det bittraste jag vet" och jag sitter där och ba "ok ... that sounds fake, but okay ...". Det enda på min lista över bittra saker att testa som jag inte gjort är att brygga starkt kaffe, men efter alla dessa tester samt a lifetime av att inte veta vad beskt är börjar jag inse att jag nog inte kan känna beska smaker.

Inte för att jag sörjer, det verkar vara en dryg smak. Men det är weird. Har ni några grejer ni insåg alldeles för sent om er själva? Och har ni några bra tips på beska saker jag måste testa? Jag finner det helt orimligt (eller kanske är det fullkomligt logiskt) att en så bitter person som jag är immun mot den här smaken. Det går inte ihop!

True story.

Tio fett ointressanta fakta om bergochdalbanor

Idag slutade jag efter bara två timmars jobb (pga var klar för sommaren), och kom hem runt tolvtiden. Planen var ju såklart att jag skulle få massa gjort, massa skrivande, men har det blivit något sådant? Nej.

Istället har jag spenderat hela eftermiddagen och kvällen med att läsa om bergochdalbanor på Wikipedia. Rimligt? Nej. Kul? Ja.

Har redan terroriserat Twitter och stackars Fuzzy på Skype med värdelösa bergochdalbanefakta, men tänkte ta en liten recap här för skojs skull:

1. Idén till bergochdalbanor bygger på ryska iskanor som uppfanns redan på 1600-talet
   
   Därför heter bergochdalbana typ "russian mountains" på massa språk, eh, förutom engelska och de skandinaviska språken (och ryska, där deras ord för dem betyder "american mountains". Såklart).
2. Ingen vet riktigt när den första bergochdalbanan uppfanns, men det var någon gång tidigt 1800-tal
   
   Den första bergochdalbana jag hittar någon intressant fakta om är Switchback Railway, som körde i 9,7 km/h, var 180 meter lång, och hade en maxlutning på 30°.



Switchback Railway

3. Den snabbaste bergochdalbanan i världen idag kör i 240 km/h
   Den heter Formula Rossa, och återfinns i Ferrari World i Abu Dhabi. Den är dessutom skitful:
   

   

   Formula Rossa

4. Den längsta bergochdalbanan i världen idag är 2479 meter lång
   
   Det är Steeldragon 2000 som återfinns i Japan och tar hela fyra minuter att åka igen Den var en gång i tiden även snabbast och högst, men 153 km/h och 97 meter? Please Steel Dragon 2000, som att det är nåt att komma med...

   

   Steel Dragon 2000

5. Den högsta bergochdalbanan i världen är 139 meter hög
   
   Kingda Ka ligger i en Six Flags park i New Jersey, och är även den den näst snabbaste bergochdalabanan, och har det högsta dropet (nähä?). Det finns planer på att bygga en ännu högre, SkyScraper, men man ska inte ropa hej förrän man är över top haten, så att säga.
   
   

   

   Kingda Ka med sin enorma "top hat"

6. Den högsta lutningen på en bergochdalbana är 121°
   
   Japp, alltså högre än 90°, vilket är ett drop rakt ner. Till ingens förvåning finns Takabisha i Japan (although Australien och Kina har ett par som kommer in på 120,5° respektive 120°, så de är inte mycket sämre).

   

   Takabishas drop.

7. Den högsta inversionen (när man är upp och ner) är 52 meter hög
   Det är visserligen ingen loop, utan ett "dive drop", och finns hos GateKeeper i Ohio.

   

   Gatekeeper

   Den högsta loopen finns hos Full Throttle, i Kalifornien, är 49 meter hög, vilket gör den till den näst högsta inversionen.

   

   Full Throttle

8. Fritt Fall + bergochdalbana = sant
   Vet inte från vilken del av helvetet det här shippet kravlade fram, men fy faaaaaan.
   
   

   

   © Martin Valt

9. Det finns ett konstprojekt kallat "Euthanasia Coaster" och det är precis vad det låter som
   
   Det är alltså ett koncept för en bergochdalbana vars syfte är att döda den som åker. Den här ultimata bergochdalbanan är en som "sends out 24 people and they all come back dead". Skaparen har sagt att den kan vara användbar vid dödshjälp och avrättningar. Den är alltså designad så att man genom hela resan ska utsättas för så höga g-krafter (över 10) att man blir hjärndöd och dör av syrebrist till hjärnan. Detta skulle egentligen uppnås redan vid första loopen, men det finns sju stycken, som en försäkring "unintentional survival of particularly robust passengers".
   
   

   

   Euthanasia Coaster

10. Den snabbast accelerande bergochdalbanan går på 0 till 172 km/h på 1,8 sekunder
    
    Det är Dodonpa i - förstås - Japan, som använder sig av en unik teknik där komprimerad luft (compressed air) används för att skjuta iväg vagnarna. Den är den enda bergochdalbanan i världen som använder sig av det systemet, och även om den blivit ägd på många andra sätt så är den fortfarande bäst på att accelera. Den verkade för övrigt ungefär lika behaglig som euthanasia coaster, eftersom "Dodonpa's team of designers and engineers made sure to include just as much psychological torture as physical thrill". Inte nog med att den skickar iväg dig snabbare än någon annan bergochdalbana: de har lagt in "falska starter" som gör att du aldrig riktigt kan veta när exakt du kommer slungas iväg...

    

    Dodonpa

Men sedär! Tio punkter, och då har jag inte ens behövt ta upp alla brutala olyckor jag läst om idag. Det får väl bli nästa gång antar jag. Vi får väl låtsas som att jag ska skriva någonting relaterat till bergochdalbanor och så kan vi kalla det här för research. För framtida bruk.

True story.

Nananananananananana bat night

För er som inte vet (kanske alla, kanske ingen, beroende på om någon ens läser det här) jobbar jag numera som guide på Naturhistoriska riksmuseet. Det är typ lika awesome som det låter. En hel del alltså. Fast jag har iofs bara jobbat fyra dagar (i juli), eller ja, fem med igår, så det kanske bara verkar awesome. Men näe, det är awesome: jag har ett jobb där jag får prata om dinosaurier. AWESOME.

Bildkälla: http://www.eurobats.org/

Igår var det International Bat Night (har även hört European Bat Night, det är iaf vad Wiki kallar den), och museumet höll i ett event, och ville ha några guider som hjälpte till. Jag tyckte det lät fett kul, så jag ställde upp. Och det var det! Det var faktiskt på nivån att jag hade kunnat tänka mig att gå på eventet som vanlig deltagare, men nu fick jag betalt för det så det var ännu bättre. :P

Bildkälla: http://www.cinemas-online.co.uk/

Eventet började med att vi (en grupp på runt 100 pers har jag för mig) fick se Flying Monsters 3D på Cosmonova. Vilket ju var nice bara det! Det var lite synd att den var dubbad till svenska för det är ju en David Attenborough-film, men den var riktigt bra i alla fall. Den handlar alltså om pterosaurier (som påminner en del om fladdermöss), och det inkluderade quetzalocoatlus, som är en azharcid som jag berättade om här. Blev helt fangirlig när jag förstod att de skulle vara med, men jag är ju som jag är.

Efter det hölls ett föredrag i Cosmonova av Marie Nedinge som är fladdermusexpert och hållt i Bat Night på NRM i massa år. Det var också kul, för jag kan faktiskt väldigt lite om fladdermöss. Gjorde lite research tidigare under dagen eftersom jag ändå är guide, men annars var jag en fladdermus-n00b. Nu är jag ju som ni förstår expert. ;)

Och slutligen gick vi ut på fladdermusjakt! Det var en ganska lång promenad och vid första stoppet såg vi inga fladdermöss, så lite orolig var iaf jag att vi inte skulle hitta några. Mitt jobb (för det var bara här jag faktiskt jobbade) var att gå med en detektor som kunde uppfatta fladdermössens ljud... väldigt ojobbigt jobb om man säger så. Till sist kom vi iaf till några träd (kan det ha varit ekar? Minns ej) där vi började lysa med ficklampor för att locka fram dem. Ljus drar nämligen till sig insekter, vilket drar till sig fladdermöss. Och då kom dem! Ett par stycken som susade förbi med jämna mellanrum, ganska högt över marken.

Dock var det dyra småkillar som gick iväg och lyste på sina mobilkameror på ett mindre träd i närheten, och det lockade fram säkert tio fladdermöss som kom utflygande ur trädet (såg det iaf ut som). Eftersom det trädet var lägre och killarna lyste rätt lågt var fladdermössen så nära att man ibland trodde de skulle flyga på en. Fast det har jag lärt mig att fladdermöss inte gör: det är bara en myt att fladdermöss attackerar folk.

Bildkälla: http://upload.wikimedia.org/

På bilden ser ni en dvärgfladdermus, vilket var de vi såg. Marie Nedinge sa sig höra en nordisk fladdermus i bakgrunden, men den såg vi inte, och vi orkade inte gå tillbaka till vattnet för att se vattenfladdermus vilket inte heller är helt ovanligt att man ser på vandringarna. Men, men, det var en lyckad fladdermusnatt i alla fall måste jag säga.

Nu överväger jag seriöst att bygga en fladdermusholk och sätta upp på balkongen... fast frågan är om grannarna kommer lacka ur då. Läs på lite om fladdermöss på Naturhistoriskas hemsida eller hos Naturvårdsverket så kanske ni också blir sugna på det. ;)

True story.

Ells dvärgguide

Jag kände att här behövdes, och framför allt vill jag ändå bara prata om dvärgar just nu i alla fall, så då kändes det ännu bättre att göra ett blogginlägg. För den som lite casually vill njuta av The Hobbit tänker jag mig att det här är mycket nödvändig kunskap (för den lite mer hardcore är det säkert inget nytt under solen...).

Bildkälla: http://heirsofdurin.files.wordpress.com

Thorin Oakenshield, aka Majestic Thorin

Thorin är, enligt sina fans iaf, en majestic motherfucker. En sak de dock ofta glömmer bort är att Thorin också är uppenbart störd då han av någon anledning har en gjort om en ekgren till en sköld. Syns rätt bra på den här bilden t ex (och inte alls på många andra). Alltså i boken har han namnet Oakenshield för att han en gång - när det inte fanns något annat - använde en ekgren som sköld, men i filmen tyckte han uppenbarligen det var så pass bra att han fortsatte med det. "Ok", Thorin.

Head-canon: Thorin har ett kort skägg eftersom han inte tycker sig förtjäna ett majestätisk skägg förrän han tagit tillbaka Erebor.

Hur känner du igen honom i filmen: det är Thorin fucking Oakenshield.

Bildkälla: http://2.bp.blogspot.com/

Fíli, aka Be Cool Bro Fíli

Fíli är Thorins systerson och äldre bror till Kíli. I The Hobbit står det att Kíli är den äldre, men The Hobbit är intressant nog inte canon längre och därför går man helt efter appendixet till LotR som säger att Kíli är fem år yngre än Fíli. Någon räknade ut att i människoår är Fíli och Kíli typ 20.

Head-canon: behövs ingen head-canon, är awesome som han är.

Hur känner du igen honom i filmen: ung, het, blondin.

Bildkälla: http://www.tumblr.com

Kíli, aka Wannabe Majestic Kíli

Kíli är Thorins systerson och yngre bror till Fíli. Enligt Kíli's fans är han "wannabe majestic" och försöker vara lika ball som Thorin. Om man kollar noga i filmen kan man se att varje gång Kíli lyckas göra någonting, typ döda en orch, ser han jätteförvånad ut, vilket är helt korrekt tolkat av Aidan Turner då Kíli knappast varit ute och questat förut. Kili är mitt spirit animal (eller spirit dwarf?).

Head-canon: har en man-crush på Mr. Dwalin.

Hur känner du igen honom i filmen: ung, het, brunett.

Bildkälla: http://images3.wikia.nocookie.net

Óin, aka What?

Óin är bror till Glóin och hans pappa heter Gróin vilket är hilarious. Å andra sidan pratar dvärgar inte engelska, så man kanske kan förlåta dem för det. Óin är iaf en av dem som trodde att Bilbo skulle dyka upp på äventyret, så vi gillar honom. Han spelar dessutom tekanna.

Head-canon: har parasiter the size of his arm.

Hur känner du igen honom i filmen: har ett horn som hörapparat och ett grått, långt skägg.

Bildkälla: http://img2-2.timeinc.net

Glóin, aka Gimlis pappa

Glóin är bror till Óin och pappa till Gimli. En gång kom John Rhys-Davies till inspelningen av The Hobbit och ropade "pappa!" och kramade om Glóin som svarade "my boy". Det var eventuellt det bästa som hänt ever. Glóin  yxa är samma som Gimli har i LotR, så hela hans karaktär går ut på att ge oss fuzzy feelings typ.  En teori om den här bilden är att Glóin visar upp en bild på sin fru och son för en alv (kanske Legolas!?) för sympati.

Head-canon: Glóin accepterar Gimli/Legolas, till skillnad från Thranduil som absolut inte är okej med det.

Hur känner du igen honom i filmen: ser ut som Gimli.

Bildkälla: http://images1.wikia.nocookie.net

Balin, aka Jultomten

Äldre bror till Dwalin. Balin är den enda dvärg jag gillade i boken för han var alltid snäll mot Bilbo. Det har tyvärr försvunnit lite i filmen, men Balin är ändå fett bra. Det tråkiga är att har man sett/läst LotR vet man ju vad som hände med honom. :/

Head-canon: behövs ingen, är awesome som han är.

Hur känner du igen honom i filmen: skitgammal.

Bildkälla: http://images2.wikia.nocookie.net/

Dwalin, aka Mr. Dwalin, aka "Borde vara med i ett skandinaviskt metalband"

Yngre bror till Balin. Jag ÄLSKAR Dwalin. Han är fan min favorit (tillsammans med Bofur). För det första: Dwalin är BFF med Thorin (JOHO, Graham McTavish har sagt det, "Dwalin is the sort of the tough warrior, Thorin’s trusted right-hand man, his lieutenant who would follow Thorin to the gates of hell and pretty much does, I guess."). Dwalins yxor heter Grasper och Keeper efter Emily Brontës hundar. Han har en tatuering på handen där det står "if you can read this I must be punching you in the face". Han ville kalla sin ponny för Harley. Han är längst av dvärgarna. Kort sagt: om du inte älskar Dwalin har du FEL.

Head-canon: obviously så har Thorin lärt Fíli och Kíli att slåss, men Dwalin brukade dyka upp ibland och hjälpa till, vilket är varför Kíli har en crush på honom.

Hur känner du igen honom i filmen: den enda skalliga dvärgen. Är fucking BADASS.

Bildkälla: http://img2-1.timeinc.net/

Bifur, aka Axehead

Bifur är kusin till Bofur och Bombur, och har som ni kanske sett (jag märkte det inte förrän EFTER att jag sett filmen två gånger... kalla mig Sherlock Holmes) har han en yxa i huvet. Detta har tyvärr gjort honom lite hjärnskadad så nu kan han inte pratar väströna längre utan pratar enbart Khuzdul. I filmen iaf, i boken not so much. Bifur är en "gentle toymaker" enligt William Kircher, och vegetarian (vilket de andra dvärgarna INTE är).

Head-canon: Bifur gör sjukt obehagliga leksaker, tänk typ Tim Burton, pga sin skada.

Hur känner du igen honom i filmen: svart och vitt skägg, har en jävla yxa i pannan.

Bildkälla: http://1.bp.blogspot.com/

Bofur, aka Ridiculously Lovely Bofur

Bofur är bror till Bombur och kusin till Bifur. Han har en bitchin' hatt. Om jag skulle bjuda in någon dvärg på middag skulle det lätt vara Bofur, för han är både skitrolig och såklart ridiculously lovely. Det är för övrigt världens bästa meme. Oooohh, you hear that, lads? He says we'll blunt the knives.

Head-canon: Bofur vill jättegärna ha barn, men har inte lyckats skaffa några så därför gör han leksaker för att glädja andra barn. *gråter i ett hörn*

Hur känner du igen honom i filmen: har en hatt med öron.

Bildkälla: http://news.mymiddleearth.com/

Bombur, aka The Fat One

Bror till Bofur, kusin till Bifur. I boken fuckar han upp Thorins majestätiska entré genom att trilla på honom tillsammans med Bifur och Bofur. Han slåss som den badass motherfucker han är. Gillar obviously att äta, när LotR rullar omkring är han uppenbarligen så tjock att han måste bäras av sex dvärgar för att röra sig.

Head-canon: (eller possibly movie-canon, det är uppenbarligen skådisarna som kommit på det) Bombur har en fru och typ 12 barn.

Hur känner du igen honom i filmen: tjockast och har den bästa skäggflätan av alla.

Bildkälla: http://nerdreactor.com

Ori, aka Baby-Face

Yngre bror till Nori och Dori. Det är lite oklart, men jag tror han är den yngsta dvärgen, i alla fall i filmerna (i böckerna är det definitivt Fili och Kili). Som ni kanske inte ser har han lila hårband i slutet på sina flätor: uppenbarligen fick han dem av sin mamma. Med andra ord adorable. Enligt Adam Brown är Ori typ sjutton i människoår.

Head-canon: egentligen ville inte Nori och Dori ta med sin lillebror när de skulle ut och questa, men deras mamma sa att de fan inte fick gå utan honom.

Hur känner du igen honom i filmen: världens fulaste frisyr. Baby face.

Bildkälla: http://www.anomalousmaterial.com

Nori, aka Starfish

Nori är äldre bror till Ori och yngre bror till Dori. Han har en cp-frisyr som jag verkligen inte fattar hur den fungerar. Trodde uppenbarligen inte att Bilbo skulle dyka upp på äventyret. That little shit. Folk verkar av någon anledning shippa Nori med typ alla andra dvärgar, inklusiva Dwalin. Jag har ingen aning om varför.

Head-canon: är bästis med Bofur.

Hur känner du igen honom i filmen: hans hår ser ut som en stjärna.

Bildkälla: http://images1.wikia.nocookie.net/

Dori, aka Big Brother

Äldre bror till Nori och Ori. Uppenbarligen en väldigt bra storebror, eftersom han försöker övertala Ori att äta sina grönsaker. Det finns en underbar behind the scenes-grej där Adam Brown (Ori) är jättetaggad för att han ska åka helikopter för första gången och Mark Hadlow bara "du ska vara jättetaggad" och är allmänt storebrorig. FÖRLÅT MEN JAG DÖR PGA PERFECT CASTING.

Head-canon: har med sig några extra lila hårband ifall Ori skulle tappa ett.

Hur känner du igen honom i filmen: har kort, grått skägg.

Right, det var väl alla tretton! *räknar likt Gandalf* Om ni nu av någon anledning inte sett The Hobbit innan så har ni fan slut på ursäkter nu när ni läst min eminenta dvärgguide. MARSCH IVÄG TILL BION.

True story.

Sömn

Min mamma brukar alltid säga "man kan inte ta igen förlorad sömn genom att sova längre natten därpå". Jag har alltid tyckt att det är ett efterblivet uttryck, eftersom jag enda sedan tonåren ägnat alla helger åt just det. Så vadå, om man missar en natts sömn är man fucked for life, för att man inte kan ta igen det? Låter ju helt absurt.

Så gjorde jag lite research (jag är ju Ravenclaw: om jag har sömnproblem så tänker jag googla på det), och det visar sig att min mamma faktiskt hade rätt (shocker!). Eller ja, nästan i alla fall, det är inte så mycket att man inte kan ta igen förlorad sömn som att man inte behöver det, för kroppen kompenserar automatiskt natten därpå genom att ge en mer djupsömn, och därmed mer vila, om man sovit dåligt en natt.

Aha!

Nu hjälpte ju det inte mig, för jag har inte varit pigg sen julafton i stort sett, och två nätter i rad sov jag väldigt lite och VÄLDIGT ytligt. Jag sov, för jag drömde jävligt skumma saker, men det kändes inte som sömn. Okej att ha så en natt, men två? Inte okej.

Bildkälla: http://images.ethicalsuperstore.com/

Jaja, igår gick jag upp tjugo i fyra för att jag började jobba klockan sex. Gick rätt bra: köpte någon sorts sömn-te på vägen hem (som sagt research: det innehåller kamomill och valeriana, det sistnämnda ingår oftast i receptfria sömntabletter). Det var SKITÄCKLIGT (jag hatar te), men inatt sov åtta timmar utan att drömma någonting, och vaknade av mig själv klockan sex på morgonen och var pigg. En fantastisk känsla måste jag säga! (Mindre fantastiskt att tepåsen typ väste åt mig när jag la ner den i vattnet? Jag vet inte vad fan det var för fel på den, men det låter inte som normalt tepåsebeteende.)

Idag jobbar jag 15-22 (så jag är väl hemma typ 23), och på fredag börjar jag 6... inte helt optimalt, men sen är jag ledig i tre dagar och då ska jag droga mig själv med te och få någon jävla kvalitetssömn. Och sen räcker det med fucking sömnbesvär, för det har pågått FÖR länge nu.

True story.