http://whentherainstartstopour.blogspot.com/
Där hittar ni min nya TV-blogg, så marsch iväg och läs första inlägget! Jag har tillbringat min Grafisk Form-lektion med att fixa med den, så det är bäst för er att ni är nöjda med det! :P
Skriver mer djupa saker senare, jag vet att det var något jag tänkte på, men det har försvunnit. Nu är jag dödshungrig i alla fall, så jag måste avsluta här och springa iväg och äta...
Over and out.
onsdag 30 november 2005
tisdag 29 november 2005
En till blogg?
Jag funderar på att skaffa en till blogg, men jag är inte säker. Jag hade tänkt att den skulle handla om TV och film och sånt, eftersom Zackrid utnämnt mig till Kyrkbyns TV-vetare. Så då skulle jag helt enkelt kunna skriva ner saker om Vänner, Lost, och allt annat som jag ser på TV och känner för att recensera/aggra på. Skulle någon läsa det?
Just nu tycker jag om min familj. ^^ Till exempel har jag och min lillasyster börjat knarka varm choklad med vispgrädde, men eftersom vi aldrig har vispgrädde hemma har det varit svårt. Så nu har Mamma köpt vispgrädde åt oss som vi kan ta av. ^^
Plus att jag har klagat lite för Lillasyster eftersom jag inte lyckats höra Per Gessles nya låt Jo-Anna says någon gång. Och varje gång jag sagt det har hon satt på Rix FM för att se om den spelas, men det gör den inte. Men igår så ringde hon mig när jag såg på Lost med Musikski och sa åt mig att slå på Rix FM nu för låten spelades där då. Då tyckte jag om henne. ^^
Och pappa kom in på mitt rum i söndags och frågade lite allmänt typ "Ser du på Lost? Fixade det sig med håret?", vilket han aldrig gör normalt sett. Men jag antar att det har att göra med att jag var skitsur på mitt hår förut eftersom det inte ville göra som det skulle, osv, men ändå. Då funderade jag nästan på att upphäva mitt beslut om att inte ge honom någon julklapp.
Det snöar, förresten! Vi har massa fin snö här, och nu snöar det ännu mer! Jag är så lycklig! Man blir så glad när man vaknar på morgonen och det är alldeles vitt och fint utanför fönstret. :D
Apropå vakna så har jag börjat gå upp en halvtimme tidigare än innan för att hinna dricka varm choklad, käka varma lussebullar och se på morgonen innan jag går till skolan. Det är så underbart skönt att slippa stressa, och bara kunna ta det lugnt på morgonen. ^^
Dessutom får jag massa fina komplimanger för mitt hår! Isabelle dök upp idag och sa att hon tyckte att det var raffigt, och jag visste först inte om det var en komplimang eller inte, men sen sa hon schnajd, och då förstod jag att det var positivt. Och nu dök Batso upp på MSN och sa att det var fint. :D
Anyway, nu ska jag nog logga ut och glo på Vänner eller något annat intressant. Femman ska visst sända säsong 10 på onsdagar nu, oturligt nog samma tid som Lost, och det ger mig problem. Vill ni veta mer om mina upprörda känslor kring det, skriv en kommentar och KRÄV en TV-blogg från min sida!
Over and out.
Just nu tycker jag om min familj. ^^ Till exempel har jag och min lillasyster börjat knarka varm choklad med vispgrädde, men eftersom vi aldrig har vispgrädde hemma har det varit svårt. Så nu har Mamma köpt vispgrädde åt oss som vi kan ta av. ^^
Plus att jag har klagat lite för Lillasyster eftersom jag inte lyckats höra Per Gessles nya låt Jo-Anna says någon gång. Och varje gång jag sagt det har hon satt på Rix FM för att se om den spelas, men det gör den inte. Men igår så ringde hon mig när jag såg på Lost med Musikski och sa åt mig att slå på Rix FM nu för låten spelades där då. Då tyckte jag om henne. ^^
Och pappa kom in på mitt rum i söndags och frågade lite allmänt typ "Ser du på Lost? Fixade det sig med håret?", vilket han aldrig gör normalt sett. Men jag antar att det har att göra med att jag var skitsur på mitt hår förut eftersom det inte ville göra som det skulle, osv, men ändå. Då funderade jag nästan på att upphäva mitt beslut om att inte ge honom någon julklapp.
Det snöar, förresten! Vi har massa fin snö här, och nu snöar det ännu mer! Jag är så lycklig! Man blir så glad när man vaknar på morgonen och det är alldeles vitt och fint utanför fönstret. :D
Apropå vakna så har jag börjat gå upp en halvtimme tidigare än innan för att hinna dricka varm choklad, käka varma lussebullar och se på morgonen innan jag går till skolan. Det är så underbart skönt att slippa stressa, och bara kunna ta det lugnt på morgonen. ^^
Dessutom får jag massa fina komplimanger för mitt hår! Isabelle dök upp idag och sa att hon tyckte att det var raffigt, och jag visste först inte om det var en komplimang eller inte, men sen sa hon schnajd, och då förstod jag att det var positivt. Och nu dök Batso upp på MSN och sa att det var fint. :D
Anyway, nu ska jag nog logga ut och glo på Vänner eller något annat intressant. Femman ska visst sända säsong 10 på onsdagar nu, oturligt nog samma tid som Lost, och det ger mig problem. Vill ni veta mer om mina upprörda känslor kring det, skriv en kommentar och KRÄV en TV-blogg från min sida!
Over and out.
måndag 28 november 2005
Om Vänner och hår
Jag har klippt mig. Jättemycket. Mitt långa hår bara försvann, nu har jag kort hår som jag fluffar upp på morgonen, så att jag får värsta punkfrisyren (Lina beskrev det så, jag insåg att hon faktiskt har en poäng). Det är snyggt! Och jag är inte alls så ovan vid det som jag trodde att jag skulle bli.
Anyway, jag hade en skum dröm natten till igår. Jag klippte mig ju i lördags, och jag har en gissning att jag såg ganska mycket Vänner då också. Jag låg uppe och kollade till typ halv tre, eller nåt. Det roliga är att min lillasyster dök upp vid halv två, och jag sa typ "ska inte du sova nu", och svarade "jooo..." och så gick hon igen.
Sen dök hon upp igen, fem minuter senare, utan ett ljud, och bara satte sig ner i sängen och började glo. Hon sa typ ingenting heller, hon bara satt där. Efter ett tag la hon sig ner och försökte sova, så då körde jag ut henne. :P
Anyway, min dröm. Det börjar alltså med att jag kommer till skolan efter att jag klippt mig. Jag har luva på mig, för jag tycker det är jätteläskigt att visa och vet inte vad jag ska göra. Så jag går ner i matsalen, och i korridoren som går mot matsalen möter jag Nova. Grejen är den, att det är inte Nova egentligen, utan det är Rachel från Vänner. Hon vill såklart direkt att jag ska ta av mig luvan och visa hur det ser ut.
Så jag gör det, och frågar typ "vad tycker du?". Hon får något besvärande i blicken och lutar sig fram och kommenterar något på matselden (kommer inte ihåg vad hon sa, men typ "gulasch" eller nåt). Självklart blev jag väldigt ledsen och gick därifrån.
På något vis hamnar jag i en soffa, där jag sitter och snackar med Joey och Chandler, tror jag. Ross kanske var med, jag kommer faktiskt inte ihåg. Vi sitter iaf och snackar lite allmänt, jag vet inte om de säger något om mitt hår eller inte. Jag tror de gör det, och jag tror det de säger är positivt.
Sen dök Phoebe upp och sa att mitt hår var jättefint, och då blev jag glad igen, och sen kramade hon mig. Och sen vet jag inte om Rachel kom tillbaka och sa att mitt hår faktiskt var fint, och så vidare, typ. Jag vaknade precis då och hade panik, och när jag inte lyckades fixa mitt hår som jag ville bröt jag ihop litegrann.
Men nu är det lugnt, jag har hårgelé och hårlim (fråga inte...) som jag kan styla det med så att det står upp fint och fluffigt, och då är skitsnyggt, och jag är nöjd. Och alla som har sett mig har varit jättepositiva, t o m folk i F1B som jag typ aldrig pratar med dyker upp och säger "gud, vad snyggt" eller bara gör tummen upp och visar vad de tycker. Så nu känns det bra.
Däremot skrämmer det mig att jag har mystiska drömmar om Vänner, och det skrämmer mig ännu mer att jag faktiskt drömde om Nova i natt igen! Jag kommer däremot inte ihåg vad drömmen handlade om, men jag vet att hob var med lite grann, som en bifigur. Typ.
Nu funderar jag på om jag kanske ska jobba lite med webbdesignen, eller om jag ska skita i det som vanligt...
Over and out.
Anyway, jag hade en skum dröm natten till igår. Jag klippte mig ju i lördags, och jag har en gissning att jag såg ganska mycket Vänner då också. Jag låg uppe och kollade till typ halv tre, eller nåt. Det roliga är att min lillasyster dök upp vid halv två, och jag sa typ "ska inte du sova nu", och svarade "jooo..." och så gick hon igen.
Sen dök hon upp igen, fem minuter senare, utan ett ljud, och bara satte sig ner i sängen och började glo. Hon sa typ ingenting heller, hon bara satt där. Efter ett tag la hon sig ner och försökte sova, så då körde jag ut henne. :P
Anyway, min dröm. Det börjar alltså med att jag kommer till skolan efter att jag klippt mig. Jag har luva på mig, för jag tycker det är jätteläskigt att visa och vet inte vad jag ska göra. Så jag går ner i matsalen, och i korridoren som går mot matsalen möter jag Nova. Grejen är den, att det är inte Nova egentligen, utan det är Rachel från Vänner. Hon vill såklart direkt att jag ska ta av mig luvan och visa hur det ser ut.
Så jag gör det, och frågar typ "vad tycker du?". Hon får något besvärande i blicken och lutar sig fram och kommenterar något på matselden (kommer inte ihåg vad hon sa, men typ "gulasch" eller nåt). Självklart blev jag väldigt ledsen och gick därifrån.
På något vis hamnar jag i en soffa, där jag sitter och snackar med Joey och Chandler, tror jag. Ross kanske var med, jag kommer faktiskt inte ihåg. Vi sitter iaf och snackar lite allmänt, jag vet inte om de säger något om mitt hår eller inte. Jag tror de gör det, och jag tror det de säger är positivt.
Sen dök Phoebe upp och sa att mitt hår var jättefint, och då blev jag glad igen, och sen kramade hon mig. Och sen vet jag inte om Rachel kom tillbaka och sa att mitt hår faktiskt var fint, och så vidare, typ. Jag vaknade precis då och hade panik, och när jag inte lyckades fixa mitt hår som jag ville bröt jag ihop litegrann.
Men nu är det lugnt, jag har hårgelé och hårlim (fråga inte...) som jag kan styla det med så att det står upp fint och fluffigt, och då är skitsnyggt, och jag är nöjd. Och alla som har sett mig har varit jättepositiva, t o m folk i F1B som jag typ aldrig pratar med dyker upp och säger "gud, vad snyggt" eller bara gör tummen upp och visar vad de tycker. Så nu känns det bra.
Däremot skrämmer det mig att jag har mystiska drömmar om Vänner, och det skrämmer mig ännu mer att jag faktiskt drömde om Nova i natt igen! Jag kommer däremot inte ihåg vad drömmen handlade om, men jag vet att hob var med lite grann, som en bifigur. Typ.
Nu funderar jag på om jag kanske ska jobba lite med webbdesignen, eller om jag ska skita i det som vanligt...
Over and out.
måndag 21 november 2005
Varm choklad
Jag gjorde varm choklad nyss när jag såg på TV med min kära moder. Jättevarm choklad, för om man tittade på den så steg det rök ur den. Det såg jättemysigt ut! *Kurar ihop sig med Estrella-filten*
Sen när programmet var slut satt jag och mamma och gissade vilka av våra värmeljus som skulle slockna först. Vi brukar göra det när vi inte orkar resa oss upp. Som nu... ^^
Over and out.
Sen när programmet var slut satt jag och mamma och gissade vilka av våra värmeljus som skulle slockna först. Vi brukar göra det när vi inte orkar resa oss upp. Som nu... ^^
Over and out.
Asociala november
Jag är så fruktansvärt asociala just nu, ärligt talat så förstår jag det inte riktigt. Antagligen för att jag har tagit på mig för mycket att göra. Min "planering" har liksom gjort att jag måste hinna med två kapitel i Lord of the Rings varje dag, och ett kapitel i julkalendern varje dag. Det låter inte mycket nej, men sena dagar, se på TV, sitta vid datorn, och jag-läser-sakta-när-jag-läser-Tolkien-speciellt-på-engelska, plus jag-går-i-skolan-och-har-läxor och förut-hade-jag-gitarr gör att det blir jättestressigt.
De gånger man är social och behöver saker att göra hela tiden, är när slösurfandet och TV-tittandet är för mycket, och inte ger en något. Men just nu gör det det: när jag ser på TV strssar jag inte, jag kan bara ta det lugnt och garva. Okej för att jag stressar lite ibland för att hinna äta och se på Will & Grace samtidigt, men det är kul, och jag bryter inte ihop om jag misslyckas.
Men allt det här gjorde att jag bestämde mig för att jag ska vara asocial under november. Jag kommer inte hitta på något speciellt förrän i december, då kan jag dra igång med mitt sk liv igen, tills dess... är det datorn och TVn som gäller, helt enkelt. Inte så att jag klagar, jag tycker det är trevligt. Slipper tänka så mycket, mest bara hålla koll på klockan. :P
Jag har egentligen inget djupt att säga här, förutom typ "yay, det har snöat". Jag hoppas verkligen att det snöar mer snart, jag vill ha jättemycket snö. Och jag vill att den ska stanna kvar, och så vill jag att det ska bli december. Det vill jag. Och jag tror att jag vill läsa Lord of the Rings också.
Over and out.
De gånger man är social och behöver saker att göra hela tiden, är när slösurfandet och TV-tittandet är för mycket, och inte ger en något. Men just nu gör det det: när jag ser på TV strssar jag inte, jag kan bara ta det lugnt och garva. Okej för att jag stressar lite ibland för att hinna äta och se på Will & Grace samtidigt, men det är kul, och jag bryter inte ihop om jag misslyckas.
Men allt det här gjorde att jag bestämde mig för att jag ska vara asocial under november. Jag kommer inte hitta på något speciellt förrän i december, då kan jag dra igång med mitt sk liv igen, tills dess... är det datorn och TVn som gäller, helt enkelt. Inte så att jag klagar, jag tycker det är trevligt. Slipper tänka så mycket, mest bara hålla koll på klockan. :P
Jag har egentligen inget djupt att säga här, förutom typ "yay, det har snöat". Jag hoppas verkligen att det snöar mer snart, jag vill ha jättemycket snö. Och jag vill att den ska stanna kvar, och så vill jag att det ska bli december. Det vill jag. Och jag tror att jag vill läsa Lord of the Rings också.
Over and out.
lördag 12 november 2005
Fredagskväll
Det var inget Vänner idag! :O Jag hade helt smidigt sett på That '70s show, ätit, och tänkte gå och kolla på Vänner, då jag inser att det inte är något! Istället var det något annat skittråkigt, typ O.C eller något åt det hållet, som jag inte orkar titta på. Fett deprimerande.
Jag har en jättemysig Estrella-filt på mitt rum. ^^ Jag fick den för ett tag sen, min bror hade typ skickat efter den från Estrella, men så ville han inte ha den, så jag tänkte att det vore dumt att låta en så fin filt gå till spillo. Så jag tog den. Visade sig vara fett praktiskt idag, för det var jättekallt på mitt rum, och då kunde jag mysa in i den. Sitter med den just nu.
Wombat ringde idag också. ^^ Har inte hört av honom på två veckor, eftersom han (nästan) bara ringer på fredagar efter att han slutat, och nu har det ju varit lov i en vecka. Men det var skoj, vi pratade om allt möjligt och omöjligt, som vanligt. Och så säger han massa kul saker. Jag kommer inte ihåg några exakta citat, men det var något riktigt kul om demokrati, och något om Wombat och motion. :P
Plus alla namn han har på sina lärare! Matteläraren Monster-Maggan, till exempel! Tänk dig att möta henne i en mörk gränd? Låter inte kul. Eller Patetiska Patrik, låter ju inte som en bra lärare det (det var i samband med honom Wombat hävdade att han var en väldigt demokratisk person), och massa liknande namn. Kommer ihåg att det var något som jag tyckte var jättekul, men minns inte vad. Var något i stil med Helvetes-Helena, typ. Fast det var det inte.
Imorgon ska jag inte göra någonting. Om jag känner ett väldigt starkt behov av att träffa folk kanske jag beger mig till Gråsvärdsmötet som är nu i helgen, men det är tveksamt. Jag ska vara hemma, skriva julkalender, och läsa Lotr. Och se på Lost, såklart. Har stressat upp mig skitmycket i veckan bara för att hinna med sånt som jag vill göra, och ingenting som jag borde göra. T ex stressar jag för att hinna läsa ett visst antal sidor i Lotr, se ett visst antal avsnitt av Lost, och hinna gå och lägga mig i tid. Det är inte kul, jag måste sluta med det.
Men om jag håller mitt Lotr-schema har jag läst ut trilogin nästan söndag. ^^ Då får jag maaaassa pengar (eller ja, tusen spänn) av min pappa, och sen behöver jag inte läsa något på ett tag. Fast jag har beställt Vingklippt ängel på biblioteket. Vill ta reda på om den är bra, eller om Berny är lika patetisk som sina fans.
Istället för att trötta ut er om värdelösa saker här, så tror jag att jag ska gå och lägga mig nu. Eventuellt läsa Kalle Anka, som råkar vara en av världshistoriens bästa serier, plus att jag ligger några tidningar efter. Hmm... imorgon blir det eventuellt en blogg om alla serier vi har hemma som jag känner att jag ska läsa. Blir nog rätt kort, men ändå.
Förresten så såg jag Star Wars III idag också, med mina föräldrar. Tycker inte den suger lika mycket som förra gången jag såg den (som Star Wars-film suger den, men som vanlig film är den bra), men stör mig på typ samma scener. Och jag tycker fortfarande Ewan McGregors "But you were The Chosen One!"-scen är så otroligt bra och sorglig. Han är så bra skådespelare...
Aja, min pappa sa något djupt efter filmen, men jag kommer inte ihåg vad det var. Det var iaf en rätt bra beskrivning på varför de gamla filmerna är mycket bättre än de nya, men jag kommer inte ihåg. Känns som att jag glömmer alldeles för mycket som folk säger idag.
Over and out.
Jag har en jättemysig Estrella-filt på mitt rum. ^^ Jag fick den för ett tag sen, min bror hade typ skickat efter den från Estrella, men så ville han inte ha den, så jag tänkte att det vore dumt att låta en så fin filt gå till spillo. Så jag tog den. Visade sig vara fett praktiskt idag, för det var jättekallt på mitt rum, och då kunde jag mysa in i den. Sitter med den just nu.
Wombat ringde idag också. ^^ Har inte hört av honom på två veckor, eftersom han (nästan) bara ringer på fredagar efter att han slutat, och nu har det ju varit lov i en vecka. Men det var skoj, vi pratade om allt möjligt och omöjligt, som vanligt. Och så säger han massa kul saker. Jag kommer inte ihåg några exakta citat, men det var något riktigt kul om demokrati, och något om Wombat och motion. :P
Plus alla namn han har på sina lärare! Matteläraren Monster-Maggan, till exempel! Tänk dig att möta henne i en mörk gränd? Låter inte kul. Eller Patetiska Patrik, låter ju inte som en bra lärare det (det var i samband med honom Wombat hävdade att han var en väldigt demokratisk person), och massa liknande namn. Kommer ihåg att det var något som jag tyckte var jättekul, men minns inte vad. Var något i stil med Helvetes-Helena, typ. Fast det var det inte.
Imorgon ska jag inte göra någonting. Om jag känner ett väldigt starkt behov av att träffa folk kanske jag beger mig till Gråsvärdsmötet som är nu i helgen, men det är tveksamt. Jag ska vara hemma, skriva julkalender, och läsa Lotr. Och se på Lost, såklart. Har stressat upp mig skitmycket i veckan bara för att hinna med sånt som jag vill göra, och ingenting som jag borde göra. T ex stressar jag för att hinna läsa ett visst antal sidor i Lotr, se ett visst antal avsnitt av Lost, och hinna gå och lägga mig i tid. Det är inte kul, jag måste sluta med det.
Men om jag håller mitt Lotr-schema har jag läst ut trilogin nästan söndag. ^^ Då får jag maaaassa pengar (eller ja, tusen spänn) av min pappa, och sen behöver jag inte läsa något på ett tag. Fast jag har beställt Vingklippt ängel på biblioteket. Vill ta reda på om den är bra, eller om Berny är lika patetisk som sina fans.
Istället för att trötta ut er om värdelösa saker här, så tror jag att jag ska gå och lägga mig nu. Eventuellt läsa Kalle Anka, som råkar vara en av världshistoriens bästa serier, plus att jag ligger några tidningar efter. Hmm... imorgon blir det eventuellt en blogg om alla serier vi har hemma som jag känner att jag ska läsa. Blir nog rätt kort, men ändå.
Förresten så såg jag Star Wars III idag också, med mina föräldrar. Tycker inte den suger lika mycket som förra gången jag såg den (som Star Wars-film suger den, men som vanlig film är den bra), men stör mig på typ samma scener. Och jag tycker fortfarande Ewan McGregors "But you were The Chosen One!"-scen är så otroligt bra och sorglig. Han är så bra skådespelare...
Aja, min pappa sa något djupt efter filmen, men jag kommer inte ihåg vad det var. Det var iaf en rätt bra beskrivning på varför de gamla filmerna är mycket bättre än de nya, men jag kommer inte ihåg. Känns som att jag glömmer alldeles för mycket som folk säger idag.
Over and out.
söndag 6 november 2005
I'm ever so Lost
Lostlostlostlostlostlostlostlostlostlostlostlost... Det är enda jag tänker på just nu, och alla vet om det, så egentligen tror jag inte jag har så mycket att skriva, men jag gör det ändå. Jag har ju köpt DVD-boxen, och jag älskar den, vi ska gifta oss på torsdag (eller inte, men nästan...), och jag ska snart sätta mig och kolla på några avsnitt till. Bäst är det.
Och nu märker jag massa små hintar som finns i de första avsnitten om vad som komma skall. Vilket är jätteroligt, jag måste öva upp mig på att se såna saker och bli världsbäst på att förutsäga Lost. Eller nåt åt det hållet. Kanske inte, men jag skulle vilja göra en svensk Lost-sida. Alla andra länder har sina sidor, men Sverige har bara någon jättekonstig, och typ TV4.se, och hur kul är det liksom?
Men jag skulle inte kunna göra en snygg sida, få tillräckligt med information eller orka sköta den, så just nu är det bara en fåfäng idé från min sida. Får se om jag orkar göra den verklig någon dag. Man vet ju aldrig? Jag har ju trots allt Dreamweaver, och där kanske jag kan göra något spännande. Kanske.
Jag blir fett irriterad på vissa personer också. Just nu är det Thomas från min förra klass. Han har inte pratat med mig på jättelänge, men idag gör han det. För han fyller år idag, och vill att jag ska säga grattis. Och jag tycker att det är fett töntigt att bara prata med någon för att de ska gratta en, så jag dissade honom och sa bara "Wow" när han sa att han fyller år. Hah.
Jag lyssnar på en jättebra låt just nu. Den är instrumental, men det är en av de bästa jag hört. Vet inte var den kommer ifrån, hittade den på en italiensk Lost-sida, det stod att det skulle vara en video, men det var det inte. Jag känner igen den från Lost, men jag vet inte riktigt varifrån. Tror det är från någon av alla reklamfilmer jag sett på internet.
Typ den här, jag älskar den! Jag älskar den nästan mer än DVD-boxen (jag sa nästan!), och det säger ju en hel del. Den är så vacker! Den bara visar den ultimata dekadensen, I love it! Kan se den hur många gånger som helst utan att tröttna... Dessutom finns det en till som inte är lika bra, men den har sin charm också.
Nu ska jag bara fixa klart lite er på min powerpointpresentation (om Lost), och sen ska jag se några avsnitt av det också. Älska, älska, älska, älska! :D <3 (Oh my God, använde jag just FÄRG!?)
Over and out.
Och nu märker jag massa små hintar som finns i de första avsnitten om vad som komma skall. Vilket är jätteroligt, jag måste öva upp mig på att se såna saker och bli världsbäst på att förutsäga Lost. Eller nåt åt det hållet. Kanske inte, men jag skulle vilja göra en svensk Lost-sida. Alla andra länder har sina sidor, men Sverige har bara någon jättekonstig, och typ TV4.se, och hur kul är det liksom?
Men jag skulle inte kunna göra en snygg sida, få tillräckligt med information eller orka sköta den, så just nu är det bara en fåfäng idé från min sida. Får se om jag orkar göra den verklig någon dag. Man vet ju aldrig? Jag har ju trots allt Dreamweaver, och där kanske jag kan göra något spännande. Kanske.
Jag blir fett irriterad på vissa personer också. Just nu är det Thomas från min förra klass. Han har inte pratat med mig på jättelänge, men idag gör han det. För han fyller år idag, och vill att jag ska säga grattis. Och jag tycker att det är fett töntigt att bara prata med någon för att de ska gratta en, så jag dissade honom och sa bara "Wow" när han sa att han fyller år. Hah.
Jag lyssnar på en jättebra låt just nu. Den är instrumental, men det är en av de bästa jag hört. Vet inte var den kommer ifrån, hittade den på en italiensk Lost-sida, det stod att det skulle vara en video, men det var det inte. Jag känner igen den från Lost, men jag vet inte riktigt varifrån. Tror det är från någon av alla reklamfilmer jag sett på internet.
Typ den här, jag älskar den! Jag älskar den nästan mer än DVD-boxen (jag sa nästan!), och det säger ju en hel del. Den är så vacker! Den bara visar den ultimata dekadensen, I love it! Kan se den hur många gånger som helst utan att tröttna... Dessutom finns det en till som inte är lika bra, men den har sin charm också.
Nu ska jag bara fixa klart lite er på min powerpointpresentation (om Lost), och sen ska jag se några avsnitt av det också. Älska, älska, älska, älska! :D <3 (Oh my God, använde jag just FÄRG!?)
Over and out.
söndag 23 oktober 2005
Tolkien forever, typ.
Jag tror att min väska är ultimat packad just nu. Möjligen skulle jag behöva tejp ("Rope!" muttered Sam. "I knew I'd want it, if I hadn't got it."), men i övrigt, nej. Jag har ett block, jag har min dagbok, kalender, spegel, kam, kortlek, mobil, Täby Enskilda-leg, miniräknare, pennor, pennvässare, måttband, sax, tidtabeller, CD-spelare, plånbok och The Lord of the Rings. Så skulle jag helt plötsligt få för mig att fly, skulle jag ha allt jag behöver.
Det är just den där sista som jag plötsligt insett är viktig. Sagan om ringen. Eller Ringarns herre, som den numera heter, men för tillfället läser jag den på orginalspråk. Och den är bara så: wow. Jag älskar den. Jag vettefan vad ni skulle säga om det, men det här är fantamig äkta kärlek. Alla dikterna, sångerna, jag smälter liksom. Framför allt den om Aragorn - All that is gold does not glitter, not all those who wanders are lost - den får mig att bara... Jag vet inte, vilja dra mitt mäktiga svärd, skrika "För Gondor!" och sedan bara... Nej, jag måste nog citera Tiriq:
Visst, hon skriver om Pirates of the Caribbean och Jack Sparrow, men det är inte själva poängen. Poängen är innebörden. I surrender. Du får mig, som Lars Winnerbäck sjunger. Sen jag var tolv år har jag varit Tolkien-fan, och jag kommer alltid att vara det. Det går i släkten, jag kan liksom inte komma ifrån det.
Nej, men det är faktiskt så. Min pappa och jag gillar samma saker. Vi är båda Star Wars-fan. Hade han inte tagit med mig på episod 1 hade jag nog aldrig börjat gilla Star Wars, men det gör jag. Och pappa är också Tolkien-fan. Kanske inte lika besatt som jag, som tapetserar rummet med affischer och har täcke, kudde och handduk med LotR-motiv, men visst fan gillar han böckerna minst lika mycket.
Det är tack vare honom som vi har tre olika versioner av trilogin hemma. Hela trilogin i en bok (väldigt sliten, ryggen har tillat av, men vi tejpade dit den igen), varje bok var för sig i pocket (också sliten, men så gavs de ut -73 också. Sagan om Konungens återkomst går knappt att läsa längre, hälften av sidorna är lösa och trillar ur, men jag tror inte vi tappat bort ett enda blad), och sen har vi den engelska versionen, med filmotiv. Fast den tror jag mamma har köpt, så den räknas kanske inte, men ändå. Dessutom har vi nyutgåvan av Sagan om ringen: Ringens brödraskap också.
För några veckor sen hade jag inte alls hållit med om det här. Visst, jag gillar Tolkien. Sagan om ringen var bra, lär väl läsa den igen någon gång. Men inte kommer jag chocka mina barn genom att svara "Över tio gånger" på frågan "Har du läst den många gånger?" som min pappa gjorde. Ska väl läsa den på engelska också bara för att. Och affischerna... tja, de sitter mest kvar bara för att. Jag gillar dem, det är det. Men vad fan, det är inte mer än så. Jag älskar inte Sagan om ringen över alla andra böcker, herregud...
Så fel jag hade! Gammal kärlek rostar aldrig, sägs det, och jag undrar om de fan inte har rätt. Jag kommer alltid älska Sagan om ringen! Om tre månader, om tre år, om tio år, om trettio år, i nästan liv. Jag. Älskar. Sagan. Om. Ringen. Jag har bara inte fattat det än, men om trettio år kommer jag skratta när folk frågar om jag läst Ringarns herre, för det har jag ju gjort så många gånger så.
För fyra år sen - när jag gick i sexan - så läste jag ut Sagan om ringen första gången. Hela historien har jag redan skrivit ner på Helgon och så, så jag skippar den. Men jag började i alla fall skriva min egen version av boken, med tre egna karaktärer. Jag själv, Zajje och Zackrid. Den berättelsen suger. Den är dåligt skriven, den är klyschig, och jag särskrivet till och med. Dessutom är den inte bara skriven i jag-form, den är även skriven i du-form. För jag skrev den från början till Zajje, och därför är den full av oss. Framför allt mig, men en hel del oss. Helt värdelös, jag skulle aldrig låta någon läsa den. Men.
Men, jag älskar den. Jag hittade den igår på datorn och satt uppe till fem och läste. Den är tyvärr inte färdig, jag slutar precis innan Ringen förstörs och allt blir lyckligt. Och även om en del av mig vill skriva klart den (vilket är uteslutet, jag kan inte göra det jag själv skrev för fyra år sen rättvist genom att försöka fortsätta), så är det nog bäst att den inte är klar.
I den har jag på vissa ställen skrivit direkt av boken. Och det märks när de tillfällena dyker upp. Ett av de tillfällena - när Boromir dör - fick mig nästan att rysa. Det var så bra. Allt jag läst innan var skit, det var inte bra skrivet. Men det som var Tolkien, som jag bara skrivit rakt av. Det var fantastiskt. Så wow, liksom. Då man inser att det är kört. Jag är fast, forever, typ.
Min kärlek till Tolkien finns där elden falnar, men fortfarande glöder, helt enkelt. Och där lär den förbli. Så att ni vet. Och antagligen är den här bloggen skitfånig, men jag var bara tvungen att skriva ner det. Sånivet.
Over and out.
Det är just den där sista som jag plötsligt insett är viktig. Sagan om ringen. Eller Ringarns herre, som den numera heter, men för tillfället läser jag den på orginalspråk. Och den är bara så: wow. Jag älskar den. Jag vettefan vad ni skulle säga om det, men det här är fantamig äkta kärlek. Alla dikterna, sångerna, jag smälter liksom. Framför allt den om Aragorn - All that is gold does not glitter, not all those who wanders are lost - den får mig att bara... Jag vet inte, vilja dra mitt mäktiga svärd, skrika "För Gondor!" och sedan bara... Nej, jag måste nog citera Tiriq:
"Jag har bara en sak att säga: jag kapitulerar.
Jack Sparrow, förlåt, kapten Jack Sparrow, för dina fötter lägger jag ner filmkritikens slagsvärd och ironins lätta värja. Jag ger upp. Jag är fast, fångad i en dröm om Karibien och dödskallar på svart bakgrund och förbannade azteksmycken. Jag kapitulerar för dig, här och nu. Du vann."
Jack Sparrow, förlåt, kapten Jack Sparrow, för dina fötter lägger jag ner filmkritikens slagsvärd och ironins lätta värja. Jag ger upp. Jag är fast, fångad i en dröm om Karibien och dödskallar på svart bakgrund och förbannade azteksmycken. Jag kapitulerar för dig, här och nu. Du vann."
Visst, hon skriver om Pirates of the Caribbean och Jack Sparrow, men det är inte själva poängen. Poängen är innebörden. I surrender. Du får mig, som Lars Winnerbäck sjunger. Sen jag var tolv år har jag varit Tolkien-fan, och jag kommer alltid att vara det. Det går i släkten, jag kan liksom inte komma ifrån det.
Nej, men det är faktiskt så. Min pappa och jag gillar samma saker. Vi är båda Star Wars-fan. Hade han inte tagit med mig på episod 1 hade jag nog aldrig börjat gilla Star Wars, men det gör jag. Och pappa är också Tolkien-fan. Kanske inte lika besatt som jag, som tapetserar rummet med affischer och har täcke, kudde och handduk med LotR-motiv, men visst fan gillar han böckerna minst lika mycket.
Det är tack vare honom som vi har tre olika versioner av trilogin hemma. Hela trilogin i en bok (väldigt sliten, ryggen har tillat av, men vi tejpade dit den igen), varje bok var för sig i pocket (också sliten, men så gavs de ut -73 också. Sagan om Konungens återkomst går knappt att läsa längre, hälften av sidorna är lösa och trillar ur, men jag tror inte vi tappat bort ett enda blad), och sen har vi den engelska versionen, med filmotiv. Fast den tror jag mamma har köpt, så den räknas kanske inte, men ändå. Dessutom har vi nyutgåvan av Sagan om ringen: Ringens brödraskap också.
För några veckor sen hade jag inte alls hållit med om det här. Visst, jag gillar Tolkien. Sagan om ringen var bra, lär väl läsa den igen någon gång. Men inte kommer jag chocka mina barn genom att svara "Över tio gånger" på frågan "Har du läst den många gånger?" som min pappa gjorde. Ska väl läsa den på engelska också bara för att. Och affischerna... tja, de sitter mest kvar bara för att. Jag gillar dem, det är det. Men vad fan, det är inte mer än så. Jag älskar inte Sagan om ringen över alla andra böcker, herregud...
Så fel jag hade! Gammal kärlek rostar aldrig, sägs det, och jag undrar om de fan inte har rätt. Jag kommer alltid älska Sagan om ringen! Om tre månader, om tre år, om tio år, om trettio år, i nästan liv. Jag. Älskar. Sagan. Om. Ringen. Jag har bara inte fattat det än, men om trettio år kommer jag skratta när folk frågar om jag läst Ringarns herre, för det har jag ju gjort så många gånger så.
För fyra år sen - när jag gick i sexan - så läste jag ut Sagan om ringen första gången. Hela historien har jag redan skrivit ner på Helgon och så, så jag skippar den. Men jag började i alla fall skriva min egen version av boken, med tre egna karaktärer. Jag själv, Zajje och Zackrid. Den berättelsen suger. Den är dåligt skriven, den är klyschig, och jag särskrivet till och med. Dessutom är den inte bara skriven i jag-form, den är även skriven i du-form. För jag skrev den från början till Zajje, och därför är den full av oss. Framför allt mig, men en hel del oss. Helt värdelös, jag skulle aldrig låta någon läsa den. Men.
Men, jag älskar den. Jag hittade den igår på datorn och satt uppe till fem och läste. Den är tyvärr inte färdig, jag slutar precis innan Ringen förstörs och allt blir lyckligt. Och även om en del av mig vill skriva klart den (vilket är uteslutet, jag kan inte göra det jag själv skrev för fyra år sen rättvist genom att försöka fortsätta), så är det nog bäst att den inte är klar.
I den har jag på vissa ställen skrivit direkt av boken. Och det märks när de tillfällena dyker upp. Ett av de tillfällena - när Boromir dör - fick mig nästan att rysa. Det var så bra. Allt jag läst innan var skit, det var inte bra skrivet. Men det som var Tolkien, som jag bara skrivit rakt av. Det var fantastiskt. Så wow, liksom. Då man inser att det är kört. Jag är fast, forever, typ.
Min kärlek till Tolkien finns där elden falnar, men fortfarande glöder, helt enkelt. Och där lär den förbli. Så att ni vet. Och antagligen är den här bloggen skitfånig, men jag var bara tvungen att skriva ner det. Sånivet.
Over and out.
torsdag 20 oktober 2005
Snygga killar
Det finns alldeles för mycket snygga killar, har jag kommit fram till! Det gör mig galen, jag vill också ha en snygg kille! Eller vara en snygg kille, det skulle vara helt okej. Fast vore jag snygg kille skulle jag nog vara homosexuell, verkar mycket bättre.
Nej, men seriöst. Först har vi ju Johnny Depp, såklart. Hur snygg som helst, det går liksom inte att inte tycka det. Mitt rum är dessutom lagom fyllt med affischer på honom, där han är hur fin som helst. Framför allt det senaste affischen, från Kalle och chokladfabriken. Den är så fin, jag får en endorfinkick varje gång jag ser den. Ge mig Willy Wonka!
Dessutom läser jag ju The Lord of the Rings nu, och efter att ha sett filmerna ett par gånger är man ju hjärntvättad av skådespelarnas utseende. Vilket gör att varje gång man läser om Aragorn eller Boromir så blir man ju - i alla fall för ögonblicket - aningen okoncentrerad. Suck.
Sen har vi ju Harrison, eller Shawn Reaves, som han egentligen heter. Jag och Chriss tillbringade en hel helg med att dreggla över honom, och ärligt talat så förstår jag oss fortfarande. Han är ju så otroligt snygg! Jag skulle definitivt inte tacka nej till att få ha honom för mig själv ett litet tag. Gärna ett längre tag...
Just idag - och igår - är det ju Sawyer i Lost som jag bara inte kan sluta tänka på! Kolla in de musklerna, jag skulle ju inte precis klaga om jag hamnade på en öde ö med honom! Inte Sayid heller, även om Sawyer ju är lite snyggare. Faktiskt.
Eller Michal Wiesniewski! Dhani i A*Teens? Martin Stenmarck? Alla snygga killar som man ser överallt på stan? Det finns hur många som helst ju! Så mycket killar - så lite tid, om ni förstår vad jag menar!
Och det skummaste av allt är ju att jag uppenbarligen inte får en enda av dem! Ingen av alla jättesnygga killar som finns överallt är det minsta intresserad av mig, så jag får sitta här med mina bilder och min dator och roa mig bäst jag kan. Ni kan ju tänka er hur det går.
För övrigt är det såna här saker som får en att vara absolut säker på sin sexuella läggning. Eller för att säga det på Abbas sätt: Gimme gimme gimme a man after midnight. Liksom, ska det vara så svårt? Ibland undrar man ju...
Over and out.
Nej, men seriöst. Först har vi ju Johnny Depp, såklart. Hur snygg som helst, det går liksom inte att inte tycka det. Mitt rum är dessutom lagom fyllt med affischer på honom, där han är hur fin som helst. Framför allt det senaste affischen, från Kalle och chokladfabriken. Den är så fin, jag får en endorfinkick varje gång jag ser den. Ge mig Willy Wonka!
Dessutom läser jag ju The Lord of the Rings nu, och efter att ha sett filmerna ett par gånger är man ju hjärntvättad av skådespelarnas utseende. Vilket gör att varje gång man läser om Aragorn eller Boromir så blir man ju - i alla fall för ögonblicket - aningen okoncentrerad. Suck.
Sen har vi ju Harrison, eller Shawn Reaves, som han egentligen heter. Jag och Chriss tillbringade en hel helg med att dreggla över honom, och ärligt talat så förstår jag oss fortfarande. Han är ju så otroligt snygg! Jag skulle definitivt inte tacka nej till att få ha honom för mig själv ett litet tag. Gärna ett längre tag...
Just idag - och igår - är det ju Sawyer i Lost som jag bara inte kan sluta tänka på! Kolla in de musklerna, jag skulle ju inte precis klaga om jag hamnade på en öde ö med honom! Inte Sayid heller, även om Sawyer ju är lite snyggare. Faktiskt.
Eller Michal Wiesniewski! Dhani i A*Teens? Martin Stenmarck? Alla snygga killar som man ser överallt på stan? Det finns hur många som helst ju! Så mycket killar - så lite tid, om ni förstår vad jag menar!
Och det skummaste av allt är ju att jag uppenbarligen inte får en enda av dem! Ingen av alla jättesnygga killar som finns överallt är det minsta intresserad av mig, så jag får sitta här med mina bilder och min dator och roa mig bäst jag kan. Ni kan ju tänka er hur det går.
För övrigt är det såna här saker som får en att vara absolut säker på sin sexuella läggning. Eller för att säga det på Abbas sätt: Gimme gimme gimme a man after midnight. Liksom, ska det vara så svårt? Ibland undrar man ju...
Over and out.
onsdag 19 oktober 2005
Genus
Jag kan lika gärna varna er nu: det här inlägget kan tolkas som väldigt sexistiskt. Inte för att jag tänker sätta mig och dissa något av könen, men vissa människor blir upprörda om man pratar om skillnader på killar och tjejer. Så, även om jag kommer att hävda att det finns skillnader, tänker jag inte säga något om varför. Så, nu är ni varnade.
Det här med skor! Det här med kläder! Seriöst, varje gång jag ska köpa typ jeans är det som ett litet Mission: Impossible i sig självt. Det tar år innan jag hittar något som passar, ser snyggt ut, och dessutom lever upp till mina förväntningar. Samma sak med skor, det brukar ta år att hitta något snyggt. Som passar. Och inte är Nike. Nu har jag iaf hittat min favorit skobutik: Ecco i Stockholm Quality Outlet. Mina två senaste par är köpta där, och jag älskar dem.
Det här är något som är typiskt tjejer, har jag förstått idag. Jag var nämligen med Zackrid när han köpte skor, och det var helt absurt! Han gick in i en affär, såg ett par snygga skor, provade dem, och sen köpte han dem. Man bara: hallå!? Så kan man väl inte göra!? Man kan ju inte ta första paret man hittar, tänk om det finns några snyggare?
Spanskman och Zackrid förstod inte mitt problem, men sen insåg vi att damavdelningen var sex gånger så stor som herravdelning, och jag insåg att jag inte skulle få någon sympati av killarna i den här frågan. De hävdade dessutom att samma sak gällde kläder, man bara gick in på det vanliga stället, plockade fram något passande, tog rätt storlek och köpte det. Tog köpet mer än två minuter hade man varit där för länge.
Det är ju absurt! Hur kan man leva så!? Hur kan man inte gå igenom åtminstone tre, fyra butiker innan man köper något? Tänk om man hittar något snyggare, eller billigare, eller på annat sätt bättre? Eller vad som helst: MAN KAN BARA INTE GÖRA SÅ. Hur skulle det se ut om alla bara köpte första bästa de kom över? Världen skulle ju bli helt störd!
Spanskman, Ludde och Zackrid hade dessutom uppenbara svårigheter att förstå varför min Willy Wonka-affisch som jag köpte via internet var så viktig för mig att få upp. Ludde tyckte att det bara var en affisch, och det kan man ju ändå inte ha något. Men hallå, det är faktiskt en affisch med JOHNNY DEPP. Fast de förstod ändå inte...
Så därför kändes det bättre när Zackrid och Jussi kom över och såg på Lost med mig och Spanskman. Jussi är ju en tjej, precis som jag, och vi förstod varandra! Vi talade samma språk när vi stod framför min fina affisch och studsade och pep av lycka, och hon förstod precis varför jag inte förstod hur man kan handla skor på det sättet som killarna gjorde. Det kändes bra, då slapp jag känna att jag var i ett främmande land.
Nej, jag tror helt enkelt att det finns några saker som bara kvinnor förstår. De tre viktigaste är Johnny Depp, choklad, och konsten att shoppa på rätt sätt. Ska jag nämna tre saker som killar förstår sig på så är det nog varandra, hur man slåss ordentligt, och varför det är så jäkla kul att pissa mönster i snön. Sånt får vi helt enkelt ta och acceptera fram tills att vi har krossat könsrollerna och fixat fram ett jämlikt samhälle.
Nu ska jag nog dreggla lite över min Willy Wonka-affisch (som bara är så fin!), plugga lite till mitt grafisk form-prov och läsa The Lord of the Rings. Och ångra att jag käkade upp chokladen som jag fick av Spanskman (jag har mer och mer börjat uppskatta Euroshopper, eftersom jag börjat köpa den mer. Mer choklad för mindre money, liksom).
Over and out.
måndag 17 oktober 2005
Novas hemliga pojkvän
Nu är man äntligen tillbaka i skolan! Det märks ju att man saknat det, för vi har haft hur roligt som helst. Nova har uppenbarligen skaffat en hemlig pojkvän, som hon träffade på lajvet. Till råga på allt så är den pojkvännen en kille som hela Gråsvärden tycker är asdryg, men Nova hävdar att han är för perfekt.
Dessutom förnekar hon att han är hennes pojkvän, hon vet inte ens om hon har några känslor för honom. Men jag och Lina gick in på Sockerdricka och letade upp honom, och satt och läste upp dikterna han lagt ut där. Vi hade hur roligt som helst, men Nova låg och skrek på golvet om hur mycket hon hatade oss.
Fast det gör hon ju egentligen inte, hon bara tror det. Faktum är att hon också garvade när vi läste upp hans dikter och kom med konstiga teorier, men det skulle hon nog inte erkänna. Men folk som känner Nova lär ju förstå det, hon är precis som Per och skrattar åt precis allt.
Men hon och Den Hemliga Pojkvännen ska typ träffas på torsdag, men hon vet inte var. Romantisk som han är har han bara sagt att han ska kidnappa henne, utan att ge henne någon information om var eller när. Jag och Lina funderar starkt på att förfölja henne och ta reda på hur saker och ting ligger till, men vi vet inte. Dessutom ska jag ju träffa Ludde då.
Nu sitter jag på datorkunskapen och försöker lära mig om Powerpoint. Vilket är helt meningslöst, för det vi går igenom har jag kunnat sen mellanstadiet, då jag, mina syskon, Zackrid och Zajje tyckte att Powerpoint var the height of cool och gjorde massa häftiga presentationer där.
Så egentligen kan man ju säga att jag är för bra för de här lektionerna, jag menar, jag ligger typ alltid före. Men sen är det väl som Nova sa när hon förklarade sina höga betyg "det finns ju inget att göra på lektionerna förutom att plugga". Därför är jag en duktig liten elev och gör mina uppgifter. Även om de är tråkiga och inte ger mig något utrymme för kreativitet.
Ikväll ska jag färga håret. ^^ Ska egentligen bara ha i mer rött, men det lär bli fint i alla fall. Den färg jag har just nu är nämligen så grymt tråkig, den är liksom tråkigt brun med en svag antydan av något rött i den. Helt värdelöst när man vill ha fint rött hår med svart underhår (som folk sällan ser, men det är faktiskt ganska snyggt. Det svarta sitter iaf, vilket är skumt, för alla tidigare försök med svart hår har inte gått så bra...). Men nu ska det bli fint rött igen. ^^
Ska pierca mig mer också. Har tänkt ta tre hål till i vänstra örat, och inga fler i det högra. Från början tänkte jag ta två i vänstra och ett i högra, men jag har ångrat mig nu. Så någon gång i veckan ska jag nog orkar mig ner till frisören och se om de har tid att ta hål i öronen på mig lite grann. Jag har ju pengar. ^^
Måste se Fever Pitch också. Jag lånade den på biblioteket i fredags, så nu har jag några dagar på mig att se den. Man får ju låna filmer i en vecka (och det är gratis, fett mycket bättre än att hyra, fast tyvärr har biblioteket inga bra filmer... eller jo, ett par), så det är väl inte jättepanik. :P
Just nu gjorde jag en lista på Johnny Depps fem bästa filmer i min fina Powerpointpresentation. Eftersom jag inte har något bättre att skriva kan jag lika gärna lägga ut listan här:
Dessutom förnekar hon att han är hennes pojkvän, hon vet inte ens om hon har några känslor för honom. Men jag och Lina gick in på Sockerdricka och letade upp honom, och satt och läste upp dikterna han lagt ut där. Vi hade hur roligt som helst, men Nova låg och skrek på golvet om hur mycket hon hatade oss.
Fast det gör hon ju egentligen inte, hon bara tror det. Faktum är att hon också garvade när vi läste upp hans dikter och kom med konstiga teorier, men det skulle hon nog inte erkänna. Men folk som känner Nova lär ju förstå det, hon är precis som Per och skrattar åt precis allt.
Men hon och Den Hemliga Pojkvännen ska typ träffas på torsdag, men hon vet inte var. Romantisk som han är har han bara sagt att han ska kidnappa henne, utan att ge henne någon information om var eller när. Jag och Lina funderar starkt på att förfölja henne och ta reda på hur saker och ting ligger till, men vi vet inte. Dessutom ska jag ju träffa Ludde då.
Nu sitter jag på datorkunskapen och försöker lära mig om Powerpoint. Vilket är helt meningslöst, för det vi går igenom har jag kunnat sen mellanstadiet, då jag, mina syskon, Zackrid och Zajje tyckte att Powerpoint var the height of cool och gjorde massa häftiga presentationer där.
Så egentligen kan man ju säga att jag är för bra för de här lektionerna, jag menar, jag ligger typ alltid före. Men sen är det väl som Nova sa när hon förklarade sina höga betyg "det finns ju inget att göra på lektionerna förutom att plugga". Därför är jag en duktig liten elev och gör mina uppgifter. Även om de är tråkiga och inte ger mig något utrymme för kreativitet.
Ikväll ska jag färga håret. ^^ Ska egentligen bara ha i mer rött, men det lär bli fint i alla fall. Den färg jag har just nu är nämligen så grymt tråkig, den är liksom tråkigt brun med en svag antydan av något rött i den. Helt värdelöst när man vill ha fint rött hår med svart underhår (som folk sällan ser, men det är faktiskt ganska snyggt. Det svarta sitter iaf, vilket är skumt, för alla tidigare försök med svart hår har inte gått så bra...). Men nu ska det bli fint rött igen. ^^
Ska pierca mig mer också. Har tänkt ta tre hål till i vänstra örat, och inga fler i det högra. Från början tänkte jag ta två i vänstra och ett i högra, men jag har ångrat mig nu. Så någon gång i veckan ska jag nog orkar mig ner till frisören och se om de har tid att ta hål i öronen på mig lite grann. Jag har ju pengar. ^^
Måste se Fever Pitch också. Jag lånade den på biblioteket i fredags, så nu har jag några dagar på mig att se den. Man får ju låna filmer i en vecka (och det är gratis, fett mycket bättre än att hyra, fast tyvärr har biblioteket inga bra filmer... eller jo, ett par), så det är väl inte jättepanik. :P
Just nu gjorde jag en lista på Johnny Depps fem bästa filmer i min fina Powerpointpresentation. Eftersom jag inte har något bättre att skriva kan jag lika gärna lägga ut listan här:
Johnny Depps fem bästa filmer
- Charlie and the chocolate factory
- Pirates of the Caribbean
- Edward Scissorhands
- Finding Neverland
- Chocolat
Jag vet att alla hatar Chocolat, men jag tycker faktiskt att den är bra. Johnny Depp och choklad är aldrig fel, helt enkelt, det är bara att acceptera. ^^
Over and out.
söndag 16 oktober 2005
Opublicerat
Ännu en blogg som jag skriver och sedan inte lägger ut. Det blev för personligt helt enkelt, och jag vill inte lägga ut den här. Inte nu, inte än.
Men jag kan ju säga att jag tillbringat ungefär en timme gråtandes under en vägskylt, och känt igen mig i ungefär varenda stavelse i Tell me this night is over av The Ark. Och det är inte precis en kul grej.
Och nej, jag orkar inte prata om det. Inte nu. Inte med er. Jag är inte som Saskia, och det här är inte ens hälften så intressant. Dessutom är hela grejen så fruktansvärt löjlig, så jag orkar bara inte skriva ner den.
Fast det finns ett underbart citat i låten jag nyss nämnde som jag tycker stämmer in så bra på mig: Maybe you all would consider it a joke, if I say that I hate myself. But now and then when I look into the mirror, all I see is a big mistake. För det känns lite så.
Ja, och det hela handlar om städningen av mitt rum. Eller snanare bristen på det. Jag vet att typ alla bråkar med sina föräldrar om det, men det känns som att min pappas problem med mitt rum är lite större än alla andras. Typ.
Over and out.
Men jag kan ju säga att jag tillbringat ungefär en timme gråtandes under en vägskylt, och känt igen mig i ungefär varenda stavelse i Tell me this night is over av The Ark. Och det är inte precis en kul grej.
Och nej, jag orkar inte prata om det. Inte nu. Inte med er. Jag är inte som Saskia, och det här är inte ens hälften så intressant. Dessutom är hela grejen så fruktansvärt löjlig, så jag orkar bara inte skriva ner den.
Fast det finns ett underbart citat i låten jag nyss nämnde som jag tycker stämmer in så bra på mig: Maybe you all would consider it a joke, if I say that I hate myself. But now and then when I look into the mirror, all I see is a big mistake. För det känns lite så.
Ja, och det hela handlar om städningen av mitt rum. Eller snanare bristen på det. Jag vet att typ alla bråkar med sina föräldrar om det, men det känns som att min pappas problem med mitt rum är lite större än alla andras. Typ.
Over and out.
fredag 14 oktober 2005
Jättedödssjuk
Igår skrev jag en lång text som jag tänkte lägga ut här, med titeln "Jag måste flytta hemifrån", men det tänker jag inte göra längre. För när jag satt och skrev (och grät) dök min mamma upp, och sen låg jag och grät hos henne och pratade och så helt plötsligt kände jag att jag inte behövde lägga ut den längre.
Jag har iaf varit jättesjuk nu, och det är därför jag inte orkat uppdatera på ett tag. På nästan två veckor faktiskt, och det är så länge jag varit sjuk. Och inte har jag gått i skolan heller, så jag kommer ha massor att ta igen. Tio skoldagar missade, liksom. Dessutom vet jag inte om jag anmält att jag varit sjuk heller.
Så, här kommer en lista med fördelarna med att vara sjuk länge:
Jag har iaf varit jättesjuk nu, och det är därför jag inte orkat uppdatera på ett tag. På nästan två veckor faktiskt, och det är så länge jag varit sjuk. Och inte har jag gått i skolan heller, så jag kommer ha massor att ta igen. Tio skoldagar missade, liksom. Dessutom vet jag inte om jag anmält att jag varit sjuk heller.
Så, här kommer en lista med fördelarna med att vara sjuk länge:
- Du lär dig dagordningen på Disney Channel utantill
- Man får sova hur länge man vill
- Det gör inget om man tycker synd om sig själv, för det är synd om en!
- Det är okej att dricka cola på vardagar
- Det är okej att bara vilja äta vissa grejer
- Folk blir inte jätteupprörda om man inte orkar duscha varenda dag
- Småsyskonen är plötsligt väldigt självuppoffrande
- Man kan se flera avsnitt av Skilda världar i rad
- Helt plötsligt följer man tre serier man aldrig sett förut
- Kim Possible
- Inget skolarbete
- Folk ringer och tycker synd om en
- Man får choklad av folk som tycker synd om en
Här kommer en lista med nackdelarna att vara sjuk:
- Det är tråkigt
- När man kommer tillbaka till skolan, har alla glömt hur man ser ut
- Man missar massvis med roliga saker
- När man kommer tillbaka till skolan, har man hur mycket som helst att ta igen
- Man snyter sig hela tiden
- De väldigt okända hostmusklerna ger sig till känna, och upplyser en om hur ont det gör när de inte är vältränade
- Man hostar hela tiden (se föregående punk)
- Feber är jobbigt
- Under vissa timmar av dygnet går det helt enkelt inget bra på TV
- På två veckor hinner vädret förändras drastiskt
- Familjen börjar hata en
- Det är obehagligt att vakna
- Det är obehagligt att somna
- Om jag inte är frisk på måndag begår jag självmord.
Ja, så har jag det just nu!
Over and out.
fredag 30 september 2005
Persson vs Reinfeldt
I det här inlägget hade jag tänkt propagera för knark, porr, alkohol samt Ebba von Sydow. Nej, jag skojar bara, jag tänkte inte propagera för något alls. Inte för att jag är emot alkohol. Eller knark. Eller alltså, knark har ju fördelar ibland. Porr är jag bara emot när det är förnedrande. Fast den dagen jag börjar propagera för Ebba von Sydow måste ni lova att skjuta skallen av mig!
Just nu ligger jag ihopkrupen under mitt skrivbord med fyra kuddar och min bärbara dator. Det är rätt mysigt. Om ni undrar varför så är det för att elementet bor här, och tyckte det behövde sällskap. Eller egentligen fryser jag, och jag ska ut snart, så jag vill inte sätta på mig en tröja.
I tisdags på teaterkunskapen fick vi agera lite. Jag och Sandra fick spela mot varandra. Vi läste En midsommarnattsdröm, och jag fick vara Hermia. Hon var Lysander, och vår lärare - Hjalmar - hade jättekul. Han envisades med att lägga in massa förbättringar hela tiden, t ex fick jag stortjuta ett tag, och sen var vi tvungna att pussa varandra också. Så vi ha dragit massa skämt om mitt och Sandras förhållande hela veckan. :P
Idag på dramat fick vi lära oss att teaterslåss. Det var jättekul! I slutet av lektionen skulle vi sätta ihop en liten pjäs och visa vad vi hade lärt oss, och jag och Zackrid gjorde något helt stört där han spelade Göran Persson och han Fredrik Reinfeldt. Politiken i praktiken hette stycket, och det handlade om hur Persson spöade Reinfeldt och drog dåliga skämt (hallå, det är Zackrid!). Fett kul med citat som "hur gör man med en moderat? Man tar dem i höger öra", och liknande skitdåligt. Slutet var bäst, när Zackrid konstaterade att "hur ska du kunna vinna valet, om du inte kan slå mig nu".
Dessutom hade vi ljudeffekter. Persson fick Snuten i Hollywood, och Reinfeldt Pirates of the Caribbean. När de började slåss spelades Freestyler. Alltihop gjort med min mobil. Teknikens under. Så jäkla bra.
Om tio minuter måste jag gå till tåget, för jag ska se Kalle & Chokladfabriken med Musikski. Okej, det har blivit en hel del bio på senaste tiden, och jag har sett filmen förut, men den tål att ses om, och dessutom har jag knappast något bättre för mig. Förutom att vara sjuk.
Faktum är att det är min tur nu. Hela den övriga familjen har varit sjuk hittills, så det är bara jag kvar. Och jag börjar känna mig lite dålig. Fast jag har inte tid att vara sjuk nu, det får vänta tills på... onsdag. Typ.
Jag kommer säkert bli sjuk lagom till På Färde i år också. Det skulle inte förvåna mig ett dugg, faktiskt. Min kropp har insett hur mycket stryk den skulle få på ett lajv, så den ser till att jag blir sjuk och inte kan gå. Fett taskigt! Jag vill ju dit och ragga på trixare! Men näe, det får jag inte, för min kropp tycker inte det. Schysst, liksom.
(Det som står ovan skrev jag för flera timmar sen, men glömde visst att publicera. Så jag gör det nu istället, 00.55 dagen efter. Fast det står inte det i tiden, men det skiter jag i.)
Over and out.
Just nu ligger jag ihopkrupen under mitt skrivbord med fyra kuddar och min bärbara dator. Det är rätt mysigt. Om ni undrar varför så är det för att elementet bor här, och tyckte det behövde sällskap. Eller egentligen fryser jag, och jag ska ut snart, så jag vill inte sätta på mig en tröja.
I tisdags på teaterkunskapen fick vi agera lite. Jag och Sandra fick spela mot varandra. Vi läste En midsommarnattsdröm, och jag fick vara Hermia. Hon var Lysander, och vår lärare - Hjalmar - hade jättekul. Han envisades med att lägga in massa förbättringar hela tiden, t ex fick jag stortjuta ett tag, och sen var vi tvungna att pussa varandra också. Så vi ha dragit massa skämt om mitt och Sandras förhållande hela veckan. :P
Idag på dramat fick vi lära oss att teaterslåss. Det var jättekul! I slutet av lektionen skulle vi sätta ihop en liten pjäs och visa vad vi hade lärt oss, och jag och Zackrid gjorde något helt stört där han spelade Göran Persson och han Fredrik Reinfeldt. Politiken i praktiken hette stycket, och det handlade om hur Persson spöade Reinfeldt och drog dåliga skämt (hallå, det är Zackrid!). Fett kul med citat som "hur gör man med en moderat? Man tar dem i höger öra", och liknande skitdåligt. Slutet var bäst, när Zackrid konstaterade att "hur ska du kunna vinna valet, om du inte kan slå mig nu".
Dessutom hade vi ljudeffekter. Persson fick Snuten i Hollywood, och Reinfeldt Pirates of the Caribbean. När de började slåss spelades Freestyler. Alltihop gjort med min mobil. Teknikens under. Så jäkla bra.
Om tio minuter måste jag gå till tåget, för jag ska se Kalle & Chokladfabriken med Musikski. Okej, det har blivit en hel del bio på senaste tiden, och jag har sett filmen förut, men den tål att ses om, och dessutom har jag knappast något bättre för mig. Förutom att vara sjuk.
Faktum är att det är min tur nu. Hela den övriga familjen har varit sjuk hittills, så det är bara jag kvar. Och jag börjar känna mig lite dålig. Fast jag har inte tid att vara sjuk nu, det får vänta tills på... onsdag. Typ.
Jag kommer säkert bli sjuk lagom till På Färde i år också. Det skulle inte förvåna mig ett dugg, faktiskt. Min kropp har insett hur mycket stryk den skulle få på ett lajv, så den ser till att jag blir sjuk och inte kan gå. Fett taskigt! Jag vill ju dit och ragga på trixare! Men näe, det får jag inte, för min kropp tycker inte det. Schysst, liksom.
(Det som står ovan skrev jag för flera timmar sen, men glömde visst att publicera. Så jag gör det nu istället, 00.55 dagen efter. Fast det står inte det i tiden, men det skiter jag i.)
Over and out.
tisdag 27 september 2005
Mopeder
Igår blev jag nästan påkörd av en moppe. Faktiskt. Den kom körande runt en kurva precis samtidigt som jag kom från andra hållet (läs den meningen igen och kom ihåg att kurva är finska för hora så blir det nog kul...), och helt plötsligt har jag en moped två meter framför mig, på vägen MOT mig.
Lyckligtvis hade den stackars moppepojken överskattat sin egen förmåga att svänga, och trillade omkull. Han tog emot sig med händerna, och jag funderade på om jag skulle fråga hur det gick, fast det gjorde jag inte. Jag bara tittade på honom och gick vidare. Och han verkade ha överlevt.
Och i söndags när jag var på väg hem från att ha lämnat Malin vid tåget så blev jag omcyklad av en gråtande kille. Det var en ganska oväntad syn. Jag är i och för sig inte säker på att han grät, men jag tror att han gjorde det. Jag hörde iaf att han snyftade till, och då tittade jag på honom, och sen cyklade han vidare och upprepade "fan, fan, fan, fan" hela tiden.
Jag stannade till lite och såg efter honom. Han var för långt bort för att man skulle kunna säga något, typ "hur är det?", men jag täkte att jag kunde iaf se vart han tog vägen. Fast sen vände han sig om, och då kände jag mig dum som stod där och glodde, så jag gick vidare. Intressant, eller hur?
Jag har börjat leka med min hemmagjorda pois lite smått, och det är skitkul. Brukar ha min MP3 och lyssna på Kalle & Chokladfabriken-låtarna samtidigt, det lir jättebra. Dessutom har jag lyckats lära mig ett par trick också, så jag känner mig ganska så duktig. Jag och Willy Byr på Hoggy snackar lite halvseriöst om att starta en gyklcargrupp. Vem vet?
Over and out.
Lyckligtvis hade den stackars moppepojken överskattat sin egen förmåga att svänga, och trillade omkull. Han tog emot sig med händerna, och jag funderade på om jag skulle fråga hur det gick, fast det gjorde jag inte. Jag bara tittade på honom och gick vidare. Och han verkade ha överlevt.
Och i söndags när jag var på väg hem från att ha lämnat Malin vid tåget så blev jag omcyklad av en gråtande kille. Det var en ganska oväntad syn. Jag är i och för sig inte säker på att han grät, men jag tror att han gjorde det. Jag hörde iaf att han snyftade till, och då tittade jag på honom, och sen cyklade han vidare och upprepade "fan, fan, fan, fan" hela tiden.
Jag stannade till lite och såg efter honom. Han var för långt bort för att man skulle kunna säga något, typ "hur är det?", men jag täkte att jag kunde iaf se vart han tog vägen. Fast sen vände han sig om, och då kände jag mig dum som stod där och glodde, så jag gick vidare. Intressant, eller hur?
Jag har börjat leka med min hemmagjorda pois lite smått, och det är skitkul. Brukar ha min MP3 och lyssna på Kalle & Chokladfabriken-låtarna samtidigt, det lir jättebra. Dessutom har jag lyckats lära mig ett par trick också, så jag känner mig ganska så duktig. Jag och Willy Byr på Hoggy snackar lite halvseriöst om att starta en gyklcargrupp. Vem vet?
Over and out.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)