onsdag 28 oktober 2009

Meme

1) Post a list of up to 20 books/movies/anime/TV shows/video games/bands [fannish etc.] that you've had an obsessive fannish love or interest in at some time in your life.
2) Have your f-list guess your favourite character/member from each item.
3) When someone guesses correctly, strikethrough the item and put the name of your favorite character next to it.


1. Harry Potter - Humlesnurr, gissat av Trams. Den flygande bilen, gissat av Hanna.

2. Lord of the Rings - Aragorn, gissat av Trams. Gandalf, gissat av Trams och Chriss.

3. Star Wars - Han, gissat av Trams.

4. Stargate - Jack O'Neill, gissat av Trams.

5. Vänner - Chandler, gissat av Trams.

6. Scrubs - The Janitor, gissat av Trams. Dr Cox, gissat av Hanna.

7. Lost - Desmond, gissat av Trams.

8. Buffy - Spike, gissat av Trams.

9. Kingdom Hearts - Odjuret, Musse och Sora, gissat av Chriss.

10. Svindlarna

11. How I met your mother - Ted Mosby, gissat av Hanna.

12. Tru Calling - Harrison, gissat av Trams.

13. Desperate Housewives

EDIT: Vissa har flera svar. Så ni kan fortsätta gissa på dem även om Trams gått crazy...

True story.

tisdag 27 oktober 2009

Lovmåndag

Greenpeace-grejen har börjat fungera nu, så jag har spenderat löjligt mycket tid idag med att leka där. Jag menar, moderera, inte leka. Det är serious business förstås, fast kul! Jag får läsa alla bra slogans (och en del otrevliga). Och se roliga e-postadresser! Typ accio_cookie, lätt bäst ever.

Om mamma läser det här kommer hon nog säga åt mig att skaffa ett riktigt jobb. Jaja, jag skaaa.

Jag har spenderat en stor del av dagen med att se på Vänner (fast inte löjligt mycket, jag har accomplished massa annat också), men nu har jag kommit till de jobbiga delarna där Ross och Rachel gör slut, så nu ska jag snart sova. Först ska jag bara chilla med lite Animal Planet. Världens bästa kanal. Mitt drömscenario i framtiden är att ha ett eget program där, gärna om hur jag räddar världen och är awesome. Typ som Whale Wars ("som en actionfilm, fast på riktigt", enligt en kille som satt bakom mig på en föreläsning), fast kanske i djungeln. Drömma kan man väl!

Yes, sova var det. Jag tror att mamma förväntar sig lite hjälp med att städa vinden imorgon (ja, det kommer att vara varmt och skönt!), och ska jag hinna med det och att plugga så är det nog bäst jag sover snart. :P

True story.

söndag 25 oktober 2009

Bra grejer vs dåliga grejer

Saker som är bra just nu:

- Det är höstlov. Ingen skola på en vecka, och även om jag har två prov att plugga till så känns det chill.

- Jag ska åka till Chriss på torsdag! Oerhört nice ska det bli. Jag behöver det nu. ^^

- Greenpeace har en kampanj där man ska komma på slogans till klimatkonferensen i Köpenhamn i december, och jag ska hjälpa till och moderera slogansen som kommer upp på sidan så att de inte är opassande. ^^ Det enda dryga är att det är strul med lösenorden så just nu kommer jag inte in... men snart så! :D

- Jag ser på Vänner. Världens bästa sitcom. Easily.

Saker som är dåliga:

- Jag har fortfarande huvudvärk.

Bra grejer kicks dåliga grejers ass!

True story.

måndag 19 oktober 2009

Dumma musketörer

Men argh. Jag har väntat på 20 oktober sen, ehh, början av augusti då jag såg Musketörerna och kände att jag måste se om den. Då stod det på hemsidan att det skulle släppas nya biljetter då. Sen släpptes extrabiljetter i all hemlighet för några veckor sen (märkte jag dagen efter, då var allt slutsålt). Nu gick jag in på hemsidan för att hitta något om det nya biljettsläppet...

...och då står det att det inte är förrän 4 december!!! Inte okej. :(

Fast de har iaf nya datum nu. Sååå om någon känner för att gå kan ni ju hojta till? :D

True story.

lördag 17 oktober 2009

Mmmm... mat!

Jag gjorde middag nyss, av det jag hittade i köket, vilket råkade vara grilloumi, potatismos och avokado... och eftersom det innehöll grilloumi var det förstås asgoott. Mmm.

Men då slog det mig!

MATBLOGG.

Vi borde totally ha en matblogg. Jag, Hanna, Matilda och Elin. Vi lagar alltid asgod mat. Vi borde totally fota våra skapelser och skryta om den på internet.

Mmmm...

True story.

Delfiner


Just det, jag skulle blogga om delfiner, ja. Jag läste i DN om The Cove för några dagar sen, och sen hittade jag den här artikeln som fick mig att verkligen vilja se den filmen.

För den som är för lat för att läsa artikeln handlar det om killen som tränade delfinen som spelade Flipper (eller delfinerna, men det var uppenbarligen en delfin som spelade den mest). Sen en dag tog den delfinen livet av sig (den dränkte sig, vilket går, eftersom delfiner måste ha luft) varpå han insåg att oj, delfiner mår inte bra i fångenskap och började jobba för att rädda delfinerna istället.

Uppenbarligen är det så att de flesta delfiner fångas in utanför Taiji i Japan, där djurparker får välja ut de delfiner de gillar bäst ur fångsten. Och resten slaktas och säljs som valkött (för ingen vill äta delfinkött). Och i filmen har ett gäng delfinaktivister försökt filma den slakten. Och blivit väldigt efterlysta i hela Japan för det.

Anyway, den har typ premiär i Sverige i januari någon gång, fast världspremiären är nästa vecka. Varför är vi så sega föör? :(

True and sad story.

torsdag 15 oktober 2009

Blog action day!

Idag är det Blog Action Day! Man ska blogga om klimatförändringar, så jag antar att jag får ta mig i kragen och göra det (dagens post, som planerades att handla om delfiner, är uppskjuten till imorgon).

En grej som stör mig med klimatförändringsdebatten är folk som bara inte fattar. Folk som typ "men det finns ingen växthuseffekt, för det var faktiskt jättekallt i Sverige förra året. Och jag såg en isbjörn på zoo".

Man bara, jaaaha. Ja, just det. För det funkar så. Syns inte, finns inte. Om jag inte ser någon giftig gas, inte fan kan jag dö av den. För precis så funkar det. Absolut.

Den globala uppvärmningen är inte nödvändigtvis det största hotet mot jorden idag, men det kommer bli det i framtiden om vi inte gör något. Att vi har en kall vinter i Sverige (och fucking hell, ser det ut att bli en kall vinter!?) betyder inte att vi temperaturen överlag inte höjs.

Eller för att göra det enkelt, en citatlåda:
"Vi har inte ärvt jorden av våra föräldrar,
vi har lånat den av våra barn."
- Ehhh, jag vet inte vem som sa det. :P
True story.

tisdag 13 oktober 2009

Unununium

Egentligen hatar jag kemi. Det är det tråkigaste ämnet jag läser och jag fattar inte att det är det enda ämnet jag kommer läsa hela året (med några en veckas undantag i slutet av våren). Jag har inte haft kemi sedan högstadiet heller, så jag känner mig ju inte som den smartaste kakan i burken heller.

MEN en grej med kemi är aldrig tråkigt: grundämnen och det periodiska systemet. Jag vet inte varför, men jag tycker att det är så sjuukt fascinerande. Det enda roliga på kemin och fysiken i högstadiet var att sitta och titta på affischen med det periodiska systemet (jag satt alltid under den :P) och försöka lära sig det. Jag kan det inte, men jag tycker ändå om det.

Fast jag är bitter på att de gett ett nytt namn till mitt favoritgrundämne! Först hette det unununium eftersom det är grundämne 111, vilket är världens flashigaste namn om man är ett grundämne, men för fem år sen tyckte de inte det var ett bra namn nog och började kalla det röntgenium istället. TRÅKIGT. Jag hade tänkt illustrera det här inlägget med en bild, men man har bara lyckats framställa typ tio atomer av det, så några såna bilder fanns inte...

Oj, vad mycket roligare grejer man kan göra än att plugga alltså!

True story.

måndag 12 oktober 2009

Buffybuffybuffy

Jag bloggar så ofta nuförtiden. Det beror på att oerhört mycket händer i mitt liv, förstår ni. Jag menar, jag har ju precis börjat på college, skaffat ny pojkvän och jagar vampyrer hela nätterna. Nej, oj, förresten det var ju inte jag, det var ju Buffy, som jag spenderar nästan all min vakna tid med att titta på. Så var det ja. Ingenting händer i mitt liv.

Men det är okej, det är inte den dåliga sortens ingenting händer. Det är ju bristen på händelser som gör att jag kan se så mycket Buffy, och det tycker jag är asbra. Förutom när jag måste ta en paus och plugga. Det är inte lika upphetsande.

Jag har insett att jag nog måste ha sett klart Buffy lagom till att NaNo börjar, annars kommer det bli ett clash of interests där och det blir inte bra. Men med tre säsonger kvar och typ tre veckor kvar så misstänker jag starkt att jag kommer fixa det. Vissa människor kanske skulle påstå att det är ett classic case of skaffa ett liv, men inte jag.

Vilket påminner mig att om jag inte är klar när jag åker till Chriss kanske hon inte har något emot att se slutet med mig? :D

Okej, jag ska sluta blogga om mitt Buffytittande. Men nu vet ni vad jag sysslar med, om ni inte redan läst om det på Twitter...

True story.

onsdag 7 oktober 2009

En fiskbulle längtar till havet

Min bror åt fiskbullar för några dagar sen. Jävla vad sugen jag blev på fiskbullar då. Det var väl en sådär fyra år sen jag åt det sist, men bara lukten av fiskbullar fick mig nästan att kasta mig över tallriken. Det ser inte ens ut som fisk, kan det verkligen vara det?

Jag trodde bara det var revbensspjäll och kräftor som kunde rubba mina cirklar sådär, men det visade sig plötsligt att även något så enkelt som fiskbullar fixar det. Pappa var all "varför äter du inte det då? Det finns ju ingen idé med att späka sig sådär", vilket illustrerar ganska tydligt att han inte förstår vad det handlar om. Bilden illustrerar allt.

Bilden hänger för övrigt på gymmet jag joinade idag, gymmet på uni. Det kändes bra att träna. Speciellt efter att ha sett tre säsonger på Buffy, det duger inte riktigt att ligga och svulla i bullar samtidigt som Buffy kickar ass.

Jag fick en insikt nyss. Typ nyss verkligen. Jag vill alltid se på mig själv som en spontan människa vilket i flera år har krockat med verkligheten där jag inte är särskilt spontan utan vill ha rutiner. Jag vill ha samma schema varje vecka, jag vill gå upp samma tid varje dag, och jag måste veta vad jag ska göra åtminstone två dagar i förväg annars blir det kortslutning. Det är svårt att kombinera det med en självbild där man ser sig själv som spontan.

Så först tänkte jag att jag är nog en väldigt rutinig människa, hur tråkigt det än låter. Sen råkade jag se mig själv i spegeln och mindes att jag färgade håret permanent för att jag var arg en eftermiddag, vilket ledde mig till följande slutsats: jag är impulsiv! Jag tar bra beslut när jag är impulsiv (mina två mest impulsiva grejer i år är hårfärgen och mitt senaste mobilköp, två saker som jag är väldigt glad att jag gjorde), speciellt om jag får ha mina rutiner samtidigt.

Det var en bra insikt. Jag är gärna impulsiv. Det låter nästan bättre än spontan.

True story.

tisdag 6 oktober 2009

NaNo-preparations

"Crikey, what a beauty!" som Steve skulle sagt (åh, Steve, det var länge sen! Jag måste se på Animal Planet...). Jag köpte just den och No plot? No problem! från NaNos hemsida. Tror båda två kommer bli bra att ha under november. Jag har tänkt skaffa en sån där travel mug ett tag för det är nice att kunna ta med sig kaffe (och Zackrid har fått mig att hata take away-muggar!), och ska man göra något ska det göras med stil... eller snarare nördigt i mitt fall.

Anyway, jag gillade den där. Inte lika bra som deras "Can't talk; Noveling"-muggar som de hade förr, men mer praktisk och stilren!

Åh, jag ser fram emot NaNo! Jag måste leta upp nya dares och planera min plot ordentligt, och tvinga alla mina kompisar att vara med så att vi kan hänga på Mineur och skriva ihop. Det är mer att förbereda än man kan tro det här!

True story.

Soundtrack of my life

Det händer pinsamt ofta att jag går in i ett rum, eller snarare återvänder någonstans, och hör refrängen till den här låten spelas i mitt huvud (faktum är att jag tror att jag nynnar den ganska ofta):



Så, utmaning: berätta om ett konstigt soundtrack till ditt liv.

True story.

måndag 5 oktober 2009

Störigt

Eftersom jag är på bra humör idag så får ni här en lista på saker jag stör mig på (och nej, det där var inte ironi, jag bara är sån!):

Dåliga översättningar. Jag ser på Buffy nu och good God vissa översättningar alltså. Men det värsta är försvenskandet av vissa ord. Sajko, till exempel. Är det ett normalt sätt att översätta en kommentar om att en person är lite galen på? Dialogen ifråga innehöll liksom inte ens ordet psycho, översättningarna gillar bara att ta sig lite friheter. I know. Jag lider.

Nu stöter man inte på sånt särskilt ofta. Typ i den översättningen och i världens sämsta serie Elvis som jag tvingas läsa varje morgon i Metro. Inte nog med att det är den tråkigaste serien någonsin, han som skriver verkar tycka att det addar till den fantastiska dialogen att skriva engelska som det låter. Hela. Fucking. Tiden. Eller som det heter på Elviska: ål dä maddafakking täjm. Jag dör.

Sen stör jag mig på idioter som inte kan använda < och > -tecknen rätt. Och då menar jag inte folk som skriver < 3, jag är all for that, utan folk som skriver "Batman > Superman". Det betyder inte "jag gillar Batman framför Superman", det betyder Batman ÄR STÖRRE ÄN Superman. Och eftersom de båda är seriefigurer som du knappast legat med TVIVLAR JAG PÅ ATT DU VET DET. Jag blir tokig på det. Läs lite matte eller håll er till riktigt skriftspråk.

Det var nog de grejerna jag kände störde mig mest just nu. Allt annat är bra. Jag har Buffy säsong 3 och har pluggat duktigt. Heja mig. Och det bästa av allt: Roslagsbanan går igen så nu behöver man inte byta två gånger när man ska till universitetet. Livet leker.

För övrigt funderar jag på att ge mig själv den här som min "jag klarade NaNo"-present. Om de kommande fem säsongerna jag ska se skulle vara crap (vilket jag tvivlar på eftersom Trams påstår att de blev bättre efter säsong 3 och jag älskade säsong 2) blir det nog en sån här. Nog för att jag kommer köpa den senare förr eller senare, men jag behöver nog spara till den lite längre än till slutet av november då...

True story.

fredag 2 oktober 2009

Hest


Inatt drömde jag att jag hade en häst. Jag tror jag hade grisar också för jag var i ett stall med massa grisar, och så upptäckte jag att det stod en brun häst där. Som hette Brunte. Jättefin var han. Sen gick jag och köpte hö till honom och tänkte att han borde få ett häftigare namn. Första tanken var Asfaloth, men så kom min inre nörd fram och sa att det går ju inte för Asfaloth är faktiskt en vit häst. Så jag valde Shadowfax istället (vilket ju är logiskt, för han är ju inte alls silverfärgad/vit. Jag har aldrig tänkt mig honom som vit dock, så i mitt huvud är det rätt). Sen vaknade jag innan jag hann ge mig ut och rida på honom. Sämst. Jag skulle jättegärna ha en häst men ingenstans i några av mina framtidsplaner finns det plats för en sån. :/

Idag var det så kallt så att jag höll på att dö också. Jag kunde seriöst inte koncentrera mig en sekund under föreläsningen för det enda jag kunde tänka på var hur kallt det var... och då hade jag ändå jacka på mig. Fy faaan vad den här årstiden inte är rolig. Jag vill ha mysig höst, inte dryghöst som det är nu. Usch.

Nu är det Idol. CALLE! CALLE! CALLE!

True story.

torsdag 1 oktober 2009

Blogga om nyheter

Jag tänker alltid att jag ska blogga mer om nyheter, så here goes:

Sverige har äntligen lite vettiga namnlagar! Speciellt den här tycker jag var på tiden, och jag vet nog en person till som tycker det. Inte för att jag tycker att vi ska ha som i USA där man kan heta vadfansomhelst i princip, men det känns som att vuxna människor ska kunna välja själva vad de ska få heta och inte liksom. Och det får man äntligen!

Bröstcancer är ju hett den här månaden också. Där finns det ju en del att ta upp, typ det faktum att de på allvar har en jävel som designar om bandet varje år... DET ÄR ETT ROSA BAND!? Är det verkligen fantastiskt att någon kan ändra hur linjerna på det ser ut? Och så en månad så går alla brudar runt med dem på sina jackor och är jättemedvetna...

...resten av året får vi dock skit av bröstcancerfanatikerna för att vi inte klämmer oss på brösten regelbundet nog. Men enligt DN så är det inte nödvändigt att känna efter själv - det ökar bara stressen och rädslan över att ha cancer och oftast upptäcker man bara godartade tumörer i alla fall. Nice, tänker jag, då slipper man känna sig dålig över det, men jag misstänker att det kommer bli krig på debattsidorna snart. Folk ska ju alltid gnälla.

Överhuvudtaget har jag svårt för Rosa bandet. Jag tycker förstås att man ska göra vad man kan för att bota cancer, men varför en hel månad till just bröstcancer? Varför inte en månad för all cancer? Eller snarare, varför inte en månad för färgade band? Det ska inte vara status att ha ett rosa band - ju fler band, desto högre status. Det skulle jag kunna engagera mig i. Kanske.

Och nu när jag tittade runt för att se om jag glömt något hittade jag det här. Allvarligt talat? Har folk inget bättre för sig? Om det är äckligt utanför en toalett - tror de verkligen att det är den som sitter ners fel? Hur kan det här ens BLI en debatt, är det verkligen så jävla jobbigt att sitta ner som kille? Jag fattar att det måste vara nice att kunna stå upp, hell I wish I could, men det är fan inte diskriminering att säga att pojkar måste sitta ner. Jag tror fan att det indirekt säger att tjejer måste det också, bara det att det är sjukt svårt för oss att göra det stående att man inte måste göra regler för det. Om föräldrarna nu är så jävla diskriminerade kan ju de betala för extra städare - eller gå dit och städa själva.

Nej, nu ska jag sluta tjata på innan ni tröttnar på mig. Det här med att blogga om nyheter kanske inte är min grej trots allt.

True story.